Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Klimatuppoffringar är svåra att gå till val på, och då är det lätt att plocka poäng med nej till höjd bränsleskatt

Kommentar av Marianne Sundholm
Kommentar av Marianne Sundholm Bild: EPA/SEPPO SIRKKA klimat,kommentarer

Klimatmålen kräver uppoffringar och ansvarstagande men just de sakerna är tyvärr svåra att göra häftiga vallöften på. Då blir det lätt för nejsägare och populister att kapa debatten.

Sannfinländarna hoppade av arbetet i riksdagens klimatarbetsgrupp i måndags. Gruppen har sammankallats av statsminister Juha Sipilä (C) och leds av miljöminister Kimmo Tiilikainen (också C), och målet är att hitta riktlinjer som alla partier kan enas bakom när det gäller klimatmålen. Finland är nämligen EU-ordförande hösten 2019 när de främsta diskussionerna om att uppdatera EU:s klimatmål förs, och då är det bra om Finland är enigt om åtminstone de stora dragen.

Diskussionerna på klimatgruppens möten har enligt flera deltagare löpt väl. "Stämningen var konstruktiv", säger De grönas representant i gruppen Satu Hassi till Svenska Yle, medan SDP:s Sanna Marin är "positivt överraskad att det gick så bra".

Arbetsgruppens resultat presenteras på torsdag och lär handla om klimatmål på rätt allmän nivå, inte om konkreta detaljer. På torsdag kommer också Sannfinländarna att presentera sitt klimat- och energiprogram. I inbjudan till programpresentationen frågar sig Sannfinländarna om de andra partierna verkligen tänker gå i bräschen för klimatpolitiken på de finska skattebetalarnas och den finska industrins bekostnad.

Partiets tajming till just torsdag är förstås i allra högsta grad avsiktlig, liksom hela tanken bakom att hoppa av arbetsgruppen i stället för att vara med och påverka besluten som fattades där. Det här är ett sätt att plocka poäng och styra uppmärksamheten åt det håll de vill ha den. Sannfinländarnas sågande av klimatmål är inte nytt, också när FN:s klimatrapport presenterades tidigare i höst valde de att hellre lyfta fram att andra länder minsann förorenar mer.

Rubriker om EU:s klimatmål väcker inte mycket diskussion, rubriker om att minska på köttätandet och bilkörandet väcker desto mera

Trafikrapporten som publicerades förra veckan visade att klimatfrågorna väcker starkare reaktioner när de handlar om rent konkreta saker i vardagen. Rubriker om EU:s klimatmål väcker inte mycket diskussion, rubriker om att minska på köttätandet och bilkörandet desto mera. Det ska den politiska diskussionen också ta fasta på, och beakta att folk har väldigt olika utgångslägen och behov.

Tyvärr är det få politiker som lyckas ta tag i klimatfrågorna på ett tillräckligt konkret och engagerande sätt. Då blir det lätt att plocka populistiska poäng i klimatdiskussionen, i Finland precis som i övriga världen. Det är bara att försvara valfritt privilegium som upplevs vara hotat, alternativt att skrämmas med högre skatter. Sannfinländarnas retorik liknar väldigt långt den hos USA:s president Donald Trump. Och visst finns samma retorik inom andra partier. Också Samlingspartiets Susanna Koski valde att använda ordet "klimatpanik" när hon kommenterade trafikrapporten.

I Finland är bilismen ett enkelt mål eftersom många i vårt glesbefolkade land är väldigt beroende av bil. Ändå tog trafikrapporten - beställd av Kommunikationsministeriet - uttryckligen upp att antalet bilar inte ska begränsas, inte ens antalet körda kilometer, och det som verkligen inte får begränsas är finländarnas rörlighet. Men hur många politiker lyckades vända trafikrapportens slutsatser till något positivt? Hur många valde att fokusera på lösningsförslagen som presenterades? Tvärtom var flera skeptiska till rapportens slutsatser.

Det är väl klart att ingen kommer att gå till val med höjd bränsleskatt som främsta kampanjslogan

Det är svårt att göra häftiga politiska vallöften om klimatuppoffringar. Också före de gula västarnas protester i Frankrike var det väl klart att ingen i Finland kommer att gå till val med höjd bränsleskatt som främsta kampanjslogan. Men i tider då många lider av klimatångest och andra hellre blundar helt måste den politiska diskussionen lyfta fram och locka med konkreta lösningar. Till exempel kan man göra klart att skärpt beskattning på det som är dåligt för miljön samtidigt ska innebära mindre beskattning på andra fronter.

Här måste förstås också vi journalister se oss i spegeln. Om forskare och experter är överens om rekommenderade lösningsfokuserade åtgärder är det billigt klickfiske att göra rubriker om bilistens kommande helvete.

I Sverige gick klimatdebatten inför valet het så länge skogsbränderna härjade som värst under sommaren. När de slocknade gjorde också klimatdiskussionen det. Hur blir det i Finland, är klimatfrågan också här för het för att ta tag i på allvar? Hittills är det få politiker eller partier som lyckats vända klimat- och trafikrapporters resultat till något positivt och då blir det lätt för nejsägarna att dominera debatten.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes