Hoppa till huvudinnehåll

Utredning: När maten blev billigare tog industrin en större del av kakan

Folk handlar vid fruktavdelningen i en matbutik.
Folk handlar vid fruktavdelningen i en matbutik. Bild: Mostphotos mat,livsmedel,Livsmedelsbutik,butiker,frukt,handel,handla

En ny undersökning visar att matindustrin inte påverkades av att matpriserna sjönk åren 2012-2016. Istället var det handeln som blev den stora förloraren medan konsumenten tog hem vinsten.

En färsk utredning från Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT) och Naturresursinstitutet (Luke) visar på en tydlig förändring i relationen mellan matindustrin och handeln under åren 2012-2016.

Enligt utredningen har den del av matpriset som går till handeln minskat medan industrins andel har ökat. Producenternas bit av kakan har inte förändrats i en någon större utsträckning.

Konsumenten är den stora vinnaren.

Från och med 2014 började matpriserna i Finland sjunka och nedgången höll i sig ända till i fjol. I jämförelse med prisutvecklingen andra EU-länder började matpriserna i Finland sjunka senare, men det pågick längre.

Priserna påverkades också av statens skattepolitik. År 2009 sänktes mervärdesskatten på mat från 17 procent till 12 procent. Följande år höjdes den med en procentenhet och år 2013 höjdes den till nuvarande 14 procent.

Grafik över matpriserna i Finland och EU de senaste åren.
Grafik över matpriserna i Finland och EU de senaste åren. Bild: Yle Nyhetsgrafik statistik (vetenskaper),mat,priser

Samma trend för såväl bröd-, mjölk- som köttprodukter

PTT har också gått igenom hur prismarginalerna har utvecklats inom några centrala livsmedelsgrupper. Åren som har undersökts är 2008, 2012 och 2016.

I undersökningen framgår prisutvecklingen för mjölk-, kött och spannmålsprodukter samt hur priset fördelats mellan producenten, industrin, butiken och staten.

Samma trend går att se inom samtliga produktgrupper. Industrins del av priset har gått upp medan handelns andel har gått ner.

Producentens andel har hållits på en ganska jämn nivå. En mjölkproducent får ungefär en tredjedel av summan konsumenten betalar.

Grafik över industrins, handelns, producenternas och skatternas andel i mjölkpriset.
Grafik över industrins, handelns, producenternas och skatternas andel i mjölkpriset. Bild: Yle Nyhetsgrafik Grafik,priser,mjölk

Industrins andel av köttpriset har ökat tydligt medan handelns andel på motsvarande sätt sjunkit. I köttkategorin ingår kött från nötdjur, svin och fjäderfän samt bearbetade produkter. Producentens andel har ökat i jämförelse med tidigare år men på grund av prisutvecklingen på kött är skillnaden i euro mycket liten.

Grafik över industrins, handelns, producenternas och skatternas andel i köttmålspriset.
Grafik över industrins, handelns, producenternas och skatternas andel i köttmålspriset. Bild: Yle Nyhetsgrafik Grafik,priser,kött

80 procent av priset på spannmålsprodukter går till industrin

I spannmålskategorin har PTT undersökt priserna på mjöl, flingor, bröd och småbröd.

År 2012 gick mer än hälften av priset på de här produkterna till industrin, fyra år senare är industrins andel nästan 80 procent.

Biten har igen tagits främst från handeln. Jordbrukarna får ungefär sju procent av priset. Det är mindre än för fyra år tidigare, men snäppet mer än de fick 2008.

Grafik över industrins, handelns, producenternas och skatternas andel i spannmålspriset.
Grafik över industrins, handelns, producenternas och skatternas andel i spannmålspriset. Bild: Yle Nyhetsgrafik Grafik,spannmål,priser

Mindre pengar pumpas in i branschen

I och med att maten blivit billigare har kassaflödet minskat i hela livsmedelskedjan. Industrins växande andel av priset betyder alltså inte nödvändigtvis ett enormt överflöde av pengar i livsmedelsindustrins kassa.

De sjunkande matpriserna innebär också mindre skattepengar för staten trots att mervärdesskatten höjdes till 14 procent i januari 2013.

För handeln har det gått sämre. Förutom att priserna på varorna gått ner, har deras andel av priset minskat märkbart i så gott som varje produktgrupp.

PTT menar ändå att butikerna har lyckats effektivera sin verksamhet och banta ner sina marginaler.

Utvecklingen behöver euron inte procenter

Livsmedelsindustrin har alltså lyckats hålla sitt inkomstflöde på samma nivå som tidigare trots prissänkningarna genom att skära en större bit av kakan åt sig själv.

PTT är ändå oroligt för branschens framtid och påminner om att utvecklnig sist och slutligen kräver pengar - inte procenter.

- Det är till slut till fördel för hela livsmedelskedjan att man i kedjan kan producera sådana mervärdesprodukter som konsumenten är beredd att betala för, skriver PTT:s jordbruksekonom Johannes Piipponen.

Företag inom livsmedelsbranschen har under hösten rapporterat om rätt så svaga resultat.

Till exempel HK Scan har meddelat om minusresultat och uppgett att dess omsättning gått ner i början av året. Apetit Group har i år redogjort för två minuskvartal och ett pluskvartal.

Raisios omsättning från början av året var mindre än föregående år, detsamma gäller resultatet. Också Atrias resultat uppvisar samma trend.

Texten bygger på PTT:s rapport och Yle Uutisets artikel Ruoka halpeni ja ruokateollisuus sai hinnasta entistä tuhdimman siivun.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes