Hoppa till huvudinnehåll

2019 borde bli året då Västnyland hittar sin självkänsla

En gul skylt som föreställer ett halvt hjärta hänger på en blåmålad trädörr där färgen flagnar lite.
Allt färre väljer att bosätta sig i Västnyland. Någon katastrof är det ändå inte frågan om, intygar forskare Tomas Hanell. En gul skylt som föreställer ett halvt hjärta hänger på en blåmålad trädörr där färgen flagnar lite. Bild: Mostphotos Tenala,Västnyland,Raseborg,Hjärta,home sweet home

Västnyland har alla trumf på hand: bra läge, fin natur, tvåspråkighet och bra service. Ändå verkar attraktionskraften falna och befolkningen minska. Forskaren och Karisbon Tomas Hanell har forskat i den här problematiken.

När ett nytt år står för dörren hör det till att reflektera över året som gått – men också över kommande utmaningar och glädjeämnen. I Västnyland och i många andra regioner har frågan om befolkningsminskning varit på tapeten. Den påverkar ekonomin och långtidsplaneringen inom kommunerna. Dessutom handlar det om image.

Färre bygger bo i Västnyland

Det föds färre barn och de stora årskullarna blir allt äldre - men faktum är också att fler flyttar bort från de västnyländska kommunerna än till dem.

Statistiken visar preliminära ut- och inflyttningssiffor för tidsperioden januari-oktober 2018. Källa: Statistikcentralen.
KommunNettoflyttning, antal personer
Hangö-59
Raseborg-95
Ingå -74
Lojo-367
Sjundeå-12

Inflyttning och utflyttning går i vågor. Under högkonjunkturer tenderar folk att välja storstäderna medan sämre ekonomiska tider lockar fler ut till glesbygden. I allmänhet.

Hög livskvalitet och god service

För tillfället är det huvudstadsregionen som är den stora vinnaren. Många väljer att lämna Västnyland bakom sig till förmån för den pulserande storstaden. Familjen Hanell gjorde tvärtom. De flyttade från huvudstadsregionen till Karis.

- Livskvaliteten är klart högre här än i huvudstadsregionen och servicenivån beträffande offentliga tjänster är klart bättre, säger Hanell.

Tomas Hanell
Tomas Hanell pendlar till Helsingfors och trivs utmärkt i Karis. Tomas Hanell Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,tomas hanell

I höstas disputerade Hanell inom ämnesområdet regional livskvalitet vid Aalto universitetet. I dag forskar han vid Helsingfors universitet.

I synnerhet är jag förvånad över att västnylänningarna själva inte förstår hur bra dom har det.― Tomas Hanell

 
Han ser på utvecklingen i Västnyland både som Karisbo och forskare.

Han påpekar ändå att det här är ett vanligt fenomen också internationellt sett: områden som rent objektivt verkar ha goda förutsättningar men där det av någon anledning ändå förs en något tynande tillvaro. Hanell drar paralleller till fenomenet bruksanda och hänvisar till den inställning som rådde i de gamla brukssamhällena.

Bruksandan gör oss bekväma

Bruken tog hand om människan från vaggan till graven. Det var utbildning, arbete, pension och mat om dagen. Man blev van vid att brukspatronen tog hand om de sina.

- Det är förstås generaliserande men det kunde vara en förklaring till varför man här i Raseborg och Hangö alltid sitter och väntar på att frälsaren ska komma utifrån och rädda oss - om han nu sedan heter Harkimo eller Muurainen eller vad han heter.

Om du använder all energi på att försvara det gamla sitter du fast.― Tomas Hanell

Hanell hoppas också att de västnyländska kommunerna tydligare skulle föra fram sina målsättningar för framtiden. Han ser en del tecken på att man i Västnyland spjärnar emot mer än man utvecklar.
 
- Om du använder all energi på att försvara det gamla och det existerande kan du inte komma ut ur dina löpgravar och då sitter du fast, karrikerar Hanell.

Det är också en omöjlig ekvation att tro att alla kommuner ständigt kan växa.

Hanell lyfter särskilt fram transportmöjligheternas betydelse för ett livskraftigt Västnyland. Tågförbindelserna längs kustbanan är viktiga för pendlarna men riskerar att glömmas bort om den nya snabba tågförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo prioriteras.

Han påminner också om att det har visat sig att inflyttare som har band till en ort sedan tidigare tenderar att stanna längre, ofta hela livet ut.

Sociala nätverk och trygghet är stora konkurrensfördelar.― Tomas Hanell

Hanell tycker ändå att fokus alltför ofta ligger på en ökad inflyttning. I stället borde man fundera på varför folk flyttar ut.

- Det flyttar hela tiden människor hit. Problemet är att fler flyttar ut, slår Hanell fast.

Därför borde fokus vara på frågan: Varför flyttar de bort?