Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler rubriker om böndernas trångmål: "De tar snabblån som alla andra"

Första sidan i tidningen Maaseudun tulevaisuus om bönder som tvingas lyfta snabblån.
Rubrikerna om böndernas ekonomiska trångmål blir allt fler, här ur Maaseudun tulevaisuus. Första sidan i tidningen Maaseudun tulevaisuus om bönder som tvingas lyfta snabblån. Bild: Yle/Anna Savonius bönder,jordbrukare,Maaseudun Tulevaisuus

Hör av dig i tid - gärna före de ekonomiska problemen blir för svåra, uppmanar ekonomirådgivare Krister Hildén vid Nylands svenska lantbrukssällskap, NSL. Snabblån ska vara sista utvägen även för bönderna, för de är lätta att få men dyra att betala.

Svenska Yle ringer upp både Hildén och Susann Rabb, projektanställd vid Ta hand om bonden-projektet vid Lantbrukarnas pensionsanstalt. Båda har direktkontakt med gårdar i ekonomiska svårigheter - och båda bekräftar tidningen Maaseudun Tulevaisuus senaste rubriker om bönder som tvingas lyfta snabblån, när kassan gapar tomt.

- Det är tajt på många gårdar, det ser vi, säger Krister Hildén men snabblån har jag inte upplevt i större utsträckning.

Orsaken till de ekonomiska problemen på gårdarna är klar:

- Vi har haft två - kanske tre dåliga år för bönderna med ständiga undantagsförhållanden, torka eller väta, hetta eller kyla. Prisnivån har inte heller varit den bästa. Ett år klarar man. Två eller tre år som inte går som planerat känns i kassan, säger han vidare.

Krister Hildén är ekonomirådgivare vid Nylands svenska lantbrukssällskap NSL
Krister Hildén vid Nylands svenska lantbrukssällskap. Krister Hildén är ekonomirådgivare vid Nylands svenska lantbrukssällskap NSL Bild: Yle/Anna Savonius lantbruksföretagare,jordbruk,bönder,rådgivning,ekonomi,norskt teckenspråk,Krister Hildén

Undvik snabblån in i det sista

När det inte finns pengar måste man ty sig till snabblån om det inte finns pengar till amorteringar.

Det motstridiga är, säger han att jordbrukets skattemässiga resultat kan se bra ut men kassan är tom bland annat på grund av stora amorteringar.

Även Susann Rabb, projektanställd vid Ta hand om bonden-projektet instämmer. Man ska hålla sig borta ifrån snabblån och det gäller också bönderna.

- Prata med dem som kan hjälpa, är även hennes råd. Snabblån ställer bara till med fler problem.

Susann Rabb, projektarbetare på LPA som hjälper bönder i hela Svenskfinland.
Susann Rabb arbetar som projektanställd för Ta hand om bonden-projektet. Susann Rabb, projektarbetare på LPA som hjälper bönder i hela Svenskfinland. Bild: Yle/Joni Kyheröinen ta hand om bonden

Ser du snabblån bland bönder i ditt arbete?

- Visst gör jag det. Snabblånen finns där bland alla andra lån. Jag märker inte av dem väldigt ofta på gårdarna.

- Bönder tar snabblån som andra yrkesgrupper, varken mer eller mindre. De är som alla andra människor i det avseendet.

Problemens omfattning på sikt inte ännu klara

Krister Hildén jobbar i Nyland och säger att han har olika exempel: Det finns gårdar som klarar sig bättre och gårdar som klarar sig sämre. Även i Nyland finns det gårdar med stora problem.

- Vi har kanske inte sett allt ännu, tillägger han - och hänvisar till att de ekonomiska problemen för bönderna ännu kan förvärras.

Det nyckfulla vädret har ställt till det i hela Svenskfinland, problemen är gemensamma för bönderna. Regionala skillnader finns men bilden är den samma, växtodlingsperioden har varit problematisk under året som gått.

Hur desperat ska man vara som som bonde att ta till snabblån för att klara ekonomin?

- Det ska nog vara sista utvägen. Man borde försöka komma överens med banken om olika lösningar.

- Inkomsterna på växtodlingsgårdarna kommer koncentrerat på hösten, stöden utbetalas oktober-december, då finns det pengar,.

Bönderna gör grovjobbet och bör få större del av kakan

Men på våren, i början av sommaren kommer det inte in några pengar. Man ska leva på pengar som kommit in på hösten.

- Då är likviditeten mest ansträngd.

Nu stundar julafton och tidningarna skriver om snabblån för bönderna - vad berättar det?

- Det berättar nog om att vi behöver klara besked: Någonting måste göras nu, säger Susann Rabb från Ta hand om bonden-projektet. Det gården producerar måste lantbruksföretagaren få skälig ersättning för. Därifrån ska gården få sina inkomster.

- I dag är det ju inte så.

Illamåendet ökar när ekonomin är körd i botten

När hon ser på böndernas kalkyler på gårdarna, så blir det tydligt att en liten höjning för böndernas del kunde avhjälpa ganska många akuta problem. Nu är fördelningen skev.

- Utan bonden får inte industrin någon råvara, handeln får inte den förädlade varan. Ska vi ha kvar inhemsk produktion så är det åt bönderna vi ska ge bättre betalt, fastslår Rabb.

Hon betonar att allt inte handlar bara om pengar men det ekonomiska utgör en stor bit i sammanhanget. Det leder också till ökat illamående bland bönderna.

- Efter många dåliga år är ekonomin körd i botten. Man klarar inte av att betala lånen, göra investeringar eller hålla maskinparken i skick eller tillräckligt med inkomster för att familjen ska klara sig - det sliter otroligt på en människa. Illamåendet kommer snabbt med i bilden, förklarar Susann Rabb.

Köpa foder utifrån fördjupar problemen

Krister Hildén säger att det är svårt att veta om tidningsrubrikerna avspeglar läget just nu eller är ökningen av snabblån något man märkt av under hela året.

- Vissa gårdar har ändå gjort stora investeringar och har stora lån. Det blir besvärligt om året inte går som man har tänkt sig, inkomsterna uteblir eller blir betydligt mindre än man tänkt sig.

Bristen på foder påverkar också. Man har kanske blivit tvungen att köpa in foder till gården utifrån och det innebär ju extra utgifter. Tillfällig kassakris kan uppstå. Har man dessutom använt alla säkerheter som finns så ger inte banken mer lån.

- Då tyr man sig till snabblån som är någotsånär lätta att få men dyra att betala tillbaka, med höga räntor.

Närbild av gyllene vete.
Närbild av gyllene vete. vete,sädesslag,spannmål,åkerbruk,jordbruk,Åker,höst,Sensommar,Skörd,näringsväxter,föda,Skördetid,säd
Sädesfält under orolig himmel.
Sädesfält under orolig himmel. Bild: mycola korn (sädesslag),korn

Susann Rabb säger också att rättviseaspekten haltar: Vi hör hela tiden om att bönderna får den minsta biten av kakan trots att de gör grovjobbet. Här är den springande punkten.

- Bönderna gör det tyngsta arbetet, jag ser hur de sliter på gårdarna. Ändå får de minst. Jag anser att bönderna borde få mest av sin produkt.

Vad säger du åt bönderna som ringer upp?

- Man borde kanske ha reagerat tidigare, är min första tanke, säger Krister Hildén. När de ber om hjälp är de ofta så lågt i kärret redan att man inte hittar någon utväg. Det har gått för långt, problemen är för stora.

Ifall bönderna skulle höra av sig till rådgivarna tidigare, så kunde man tillsammans hitta på lösningar.

Ringer de för sent - finns det inget du kan göra för dem?

- Delvis är det faktiskt så, säger Krister Hildén. De bönder som har det riktigt illa har väntat för länge.

Han säger att det fortfarande finns jordbrukare som inte är vana vid att göra upp budgetar, liksom andra företagare gör. Här borde de aktivera sig mera.

- Se framåt lite tidigare, gör upp budget över hur du tänker klara av alla årets betalningar.

Sällan blir det enligt Hildén aktuellt att helt lägga "lapp på luckan" - oftare samlar man ihop alla aktörer, bland dem bankerna, för att hitta en lösning att gå vidare med verksamheten på gården.

Billigare matpriser gynnar konsumenterna men inte bönderna

Vi har nyligen läst om hur matpriserna utvecklats under året. Det var Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT som stod för siffrorna.

De visar att den del av matpriset som går till handeln minskar medan industrins andel har ökat. Producenternas bit av kakan har inte förändrats i en någon större utsträckning medan konsumenten är den stora vinnaren.

Vetefält.
Vetefält. Bild: Yle/Mikael Kokkola vetefält
Vete som troligen blir fodersäd
Vete som troligen blir fodersäd Bild: Yle/Carmela Walder ria. fodersäd

Vid Nylands svenska lantbrukssällskap bekräftar Krister Hildén det rubrikerna allt oftare ropar ut: Att många bönder överväger att lägga ner sin verksamhet, ändra på produktionen eller lämna bort djuren och satsa bara på att odla åkrarna och eventuellt söka annat jobb.

- Vid nästan varje besök på gårdarna i Nyland blir det av att diskutera ekonomi och hur illa det är för tillfället och lönsamheten överlag.

- Generationsväxlingar sker men det finns många gårdar, där det inte finns någon som vill ta över. Man har sett att det inte lönar sig ekonomiskt.

I kärva ekonomiska tider finns det många saker som blir ogjorda. Kalkning och skötsel av jorden till exempel.

- Det leder till sämre skördar och följder för miljön. Att hålla jorden i skick så att den producerar är bättre än att lämna den vind för våg.

- Då upptas också näringsämnen av grödorna och mindre kommer ut.

Höstsådda grödor och inhemskt växtprotein

Vad ska man göra på ett nytt sätt när klimatet förändras?

- Det gäller att mer och mer övergå till höstsådda grödor, som växer nästan året runt. Då finns det en gröda som håller jorden "igång".

Hildén säger att man bland odlare och i rådgivningskretsar pratar om många olika sätt att odla.

- Det finns olika teorier och olika forskningsresultat, djungeln är svår att orientera sig i. Det behövs mera tid för forskning om det här - de rätta sätten att odla i ett föränderligt klimat.

Susann Rabb summerar med att framhålla att man gynnar klimatet bäst genom att upprätthålla inhemsk produktion på bred front, med kött, mjölk, spannmål och grönt - alla komponenter ska enligt henne finnas med.

- Det gäller att stöda den inhemska producenten och äta så lokala råvaror som möjligt. Inhemska proteingrödor, såsom bönor, är också viktiga. Att importera soja långtifrån med skövlade regnskogar som följd är inte heller klimatsmart.

En bonde med sin häst på åkern (tavla).
Klimatet ställer till det för bönderna, tredje året i rad. En bonde med sin häst på åkern (tavla). Bild: Yle/Anna Savonius bönder,jordbrukare,Hästar,Tavla

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten