Hoppa till huvudinnehåll

Alla med i kampen mot infiltrering, troll och desinformation - expert slår fast: "Det är omöjligt för myndigheter att ensamma kunna försvara ett land"

filtrering
Alla ska vara med i försvaret mot infiltrering. filtrering påverkningsförmåga,dataintrång,Filtrering av innehåll

Det är omöjligt för myndigheter och regeringar att ensamma kunna försvara ett land mot infiltrering som desinformation och trollattacker.

För att kunna försvara sig måste alla i samhället vara med. Det gäller myndigheter, media, näringslivet och hela folket.

Den slutsatsen drar Ben Heap, senior expert vid Stratcom Natos strategiska kommunikationscenter i Riga, efter att ha undersökt olika fall av infiltreringsförsök.

Han konstaterar också att det är många gånger mycket svårt att upptäcka och identifiera aktiviteter som hotar ett land.

Det kan vara fråga om mutor, korruption, desinformation, diplomatiska utspel som inte håller sig till fakta, cyberattacker och manipulation av sociala medier.

Inga svarta eller vita svar

På sociala medier kan robotar och falska konton sprida propaganda för att uppvigla opinioner och sprida en viss sorts information.

Ofta är det fråga om att försöka utnyttja svaga i samhället och underblåsa deras missnöje.

- Det gäller att identifiera de svaga punkterna som kan utnyttjas av en fientlig aktör och sedan avgöra var du ska sätta in resurser för att lappa hålen i stängslet, säger Ben Heap.

Men det finns inga enkla lösningar för att hitta allt vad som pågår.
- Det finns inga svarta eller vita svar, konstaterar Ben Heap.

Ben Heap senior expert vid Stratcom
Ben Heap är senior expert vid Stratcom. Ben Heap senior expert vid Stratcom Bild: YLE infiltrering,påverkan

Många ögon ser mer

Vid riksdagsvalet i Sverige togs folket med i kampen mot infiltrering och informationspåverkan. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, la ut forskningsresultat om informationssäkerhet.

Inga svarta eller vita svar

- Det var för att så många ögon som möjligt som skulle titta och se om det pågick någon form av informationspåverkan eller andra typer av påverkan av valet. Det berättar Sebastian Bay som var ansvarig för valprojektet vid MSB.

Myndigheterna är utsatta

Erfarenheter från andra länder är att myndigheter är väldigt utsatta när de utsätts för informationspåverkan. I ett litet land som Sverige är det få personer som ansvarar för att bevaka informationsflödet.

- På en myndighet finns det kanske en kommunikatör och en pressansvarig. När det händer nåt så ringer det många journalister och på sociala medier pågår en kampanj. Då blir det ohållbart för myndigheten att hantera det, förklarar Sebastian Bay.

Därför måste myndigheter samverka och få hjälp. De svenska myndigheterna samarbetade om detta och det svenska valet gick i stort sätt bra.

Men Sebastian Bay anser att myndigheterna måste öva mera på hur man kan ge och ta emot hjälp för att hantera större störningar i informationsmiljön.

Kurser i Finland och samarbete med Sverige

I Finland ordnas det i januari och februari nästa år kurser i valpåverkan för myndigheter på landskapsnivå och politiska partier.

Där går man igenom olika scenarier om vad som kan hända. Det är justitieministeriet som är huvudansvarig för kurserna.

- Några planer på att öva olika situationer har man inte, säger Arto Jääskeläinen, valdirektör på justitieministeriet.

Kurserna går främst ut på att vara insatt i och skapa beredskap för desinformation samt att kunna reagera.

Däremot har tjänstemän från svenska och finska myndigheter tillsammans övat hur man upptäcker, analyserar och svarar på informationspåverkan.

Det är ett brett samarbete med informationsutbyte och utbyte av erfarenheter. Initiativet till dessa övningar kom från Finland.

Ett 20-tal tjänstemän från Finland, som främst jobbar med kommunikation, deltog i den senaste övningen som hölls i mitten av december i Stockholm.

- Erfarenheterna visar att de bästa sättet att försvara sig mot informationspåverkan är regelbundna övningar, säger Antti Sillanpää specialforskare vid Säkerhetskommittén.

Allt fler inkopplade i bevakningen

Samarbete mellan länder är alltså viktigt för att klara av attackerna. Det pågår samarbete och forskning inom organisationer som Nato och EU.

Ett sådant samarbete är till exempel Stratcom där också forskare från icke Natoländer som Sverige och Finland deltar.

Nyligen grundades Internationella kompetenscentret för bekämpning av hybridhot i Helsingfors, där flera länder deltar i kostnaderna.

Som ett exempel på svårigheter att upptäcka att det förekommer påverkan är de så kallade bottarna som har blivit allt mer komplicerade.

En bott är ett konto som styrs av en algoritm som styr hur den interagerar på social medier. Det vill säga en robot som förmedlar ett visst budskap.

Bottarna blir allt mänskligare

Botnätverk på Twitter.
Bottar används på Twitter och Facebook. Botnätverk på Twitter. Bild: Yle/Ilkka Kemppinen Twitter,Bot,botnätverk

Nu har det kommit bottar som uppvisar ett mänskligt beteende. Det kan vara fråga om mänskliga konton som uppvisar botsliknande mönster. Något som förekom vid italienska valet senaste vår.

- Det betyder att man på ett väldigt koordinerat sätt publicerar antalet poster väldigt snabbt, förklarar Jakob Willemo forskare vid Stratcom. Det betyder mer än 50 inlägg per dag.

Konton som uppvisar en blandning mellan bottliknande och mänskligt beteende blir svårare att identifiera som bottar. Det gäller fram för allt på sociala medieplattformer. Då kan de kringgå de automatiska svaren på plattformarna.

Om behovet av att identifiera fake news och hur vi ska värja oss emot dem
kan du läsa här.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes