Hoppa till huvudinnehåll

Då domedagsklockorna klämtade: Krakataus utbrott 1883 dödade tiotusentals, förmörkade himmelen och kylde ner hela planeten

Krakatoas utbrott 2018 gav upphov till stora rökplymer.
Krakatoa uppifrån på söndagen 23 december. Krakatoas utbrott 2018 gav upphov till stora rökplymer. Bild: EPA-EFE/NASA Krakatau

Lördagskvällens dödliga tsunami i Indonesien förorsakades av en av världshistoriens mest inflytelserika vulkaner, Krakatau. Tragedin har bland många fört tankarna till Krakataus våldsammaste utbrott, för 135 år sedan, som hade ödesdigra följder för hela världen.

Jag var i tonåren då jag första gången läste om Krakatau. Genom Don Rosas gudabenådade hand reste en ung Joakim von Anka till Sundasundet, mellan Sumatra och Java, för att sälja boskap till en lokal sultan. Av för mig i dag oklara orsaker mönstrar han på legendariska teklippern Cutty Sark. Och sedan brakar det loss.

Krakataus (eller Krakatoa som vulkanen kanske är mera känd som) utbrott den 27 augusti 1883 är, precis som det utbrott som förorsakade en tsunami nu, ingen tecknad serie. Trots att min inre bild av Krakatoa består av farbror Joakim som flyr ridandes på sin häst över havet – hovarna träffar pricksäkert pimpsten efter pimpsten – är sanningen den att 36 000 människor omkom i vad som kallats ett av historiens mest förödande vulkanutbrott.

Förändrade klimatet med världens kraftigaste smäll

Då Krakatau till slut exploderade i sitt sista, kolossala utbrott den 27 augusti hade "det spetsiga berget" redan puttrat och spottat aska och rök i flera dagar, och hade haft tre mindre utbrott tidigare på dagen. Men det slutliga, fjärde utbrottet skakade hela planeten.

Tusentals dog på Sumatra då aska regnade ner, medan till exempel alla invånare på Sebesi omkom. Plymen från vulkanen sköt enligt uppskattningar 80 kilometer upp i luften, ända upp i mesosfären.

Resultatet blev att himlarna i hela världen förmörkades i flera år framöver: i till exempel New York tillkallades brandkår för att solnedgången var så mörkröd att folk trodde det brann någonstans. De röda solnedgångarna kunde ses ett årtionde senare; enligt en teori som presenterades 2004 är den röda himlen i Edvard Munchs "Skriet" röd på grund av utbrottet.

En annan effekt av aska i mesosfären är klimatmässig: den globala temperaturen sjönk med över en grad sommaren efter utbrottet.

Texten fortsätter efter bilden.

Litografi av Krakatoas utbrott 1883.
Litografi av Krakataus utbrott 1883. Litografi av Krakatoas utbrott 1883. Bild: Parker&Coward Krakatau

Utbrottets storlek kan sättas i perspektiv. Då Krakatau exploderade 1883 motsvarade effekten den av över 10 000 atombomber som den amerikanerna detonerade över Hiroshima 1945.

De flesta dödsfallen rapporterades, av de holländska koloniala myndigheterna, bero på de dödliga tsunamier som utbrottet gav upphov till. Över 40 meter höga vågor sköljde över Sundasundets kustlinjer, och 80 kilometer bort överlevde invånarna på Tusenöarna bara genom att klättra upp i träd.

Utbrottet är mest känt som upphovsmakare till det kraftigaste ljudet någonsin: så långt borta som på Rodrigues, nära Mauritius, och i Perth i Australien kunde den enorma smällen höras. Det är nästan 5000 kilometer, ungefär samma sträcka som från Helsingfors till Saharas södra gräns.

Trumhinnor spräcktes över 60 kilometer bort, enligt samtida vittnesmål.

Joakim von Anka hann sätta bomull i öronen, och han var också tillräckligt kvicktänkt för att hinna reva seglen innan den förödande pyroklastiska gasvågen träffade Cutty Sark. Andra var inte lika lyckosamma.

Jag är säker på att domedagen är kommen

Simon Winchester är en av de ledande experterna på utbrottet 1883. I sin bok om Krakatau citerar han en kapten Sampson på brittiska fartyget Norham Castle, som uthärdade utbrottet nära Sundasundet:

"Jag skriver detta blind i kolmörker, under ett konstant regn av damm och pimpsten. Explosionerna är så våldsamma att över halva min besättnings trumhinnor har krossats. Mina sista tankar är med min fru. Jag är säker på att domedagen är kommen".

Utbrottet skapade tryckförändringar som kollrade bort barografer i precis hela världen. Extra mycket vågor registrerades i Engelska kanalen samma dag, ett till bevis på Krakataus makt.

Vulkanen Krakatau sprutar ut lava.
Krakataus utbrott den 22 december 2018. Vulkanen Krakatau sprutar ut lava. Bild: EPA-EFE Vulkan,vulkanutbrott,Indonesien,Krakatau

En av tidernas dödligaste

Det sista utbrottet 1883 var så enormt att Krakatau förstörde sig själv. Den vulkaniska aktivitet som redan pågått i decennier innan fortsatte i decennier efteråt, och 1927 skapade nya utbrott den ö, Anak Krakatau (Krakataus barn) som den gångna lördagens utbrott ägde rum på.

På en lista över de mest dödliga vulkanutbrotten är Krakatau 1883 andra. Den enda med fler offer är Tambora, också den i Indonesien, som 1815 dödade över 70 000 människor och förorsakade hungersnöd i hela världen genom "Året utan sommar" 1816, därmed är dödssiffran indirekt mycket högre.

Historiska vulkanutbrott

Utöver Krakataus utbrott 1883 finns det ett antal utbrott som skrivit in vulkaner i historieböckerna. Det mest kända är Vesuvius år 79, och en färskare men mindre dödlig vulkan var Eyjafjallajökulls utbrott 2010 som stoppade flygtrafiken i nästan hela världen. Här följer ett par andra spännande utbrott:

Santorini, Minoiska utbrottet

Ungefär mitt mellan 2000 och 1000 före vår tideräknings början dog allt liv på Santorini i den grekiska övärlden, då det minoiska utbrottet spottade ut fyra gånger så mycket vulkaniska partiklar som Krakatau 1883. Utbrottet blev enligt många forskare förödande för den minoiska civilisationen på Kreta, om inte i dödsfall så ekonomiskt och inte så långt senare militärt. Mindre skördar, politisk obalans och minskade resurser överlag banade väg för mykenska arméer som invaderade Kreta och erövrade den minoiska kulturen. Egypten drabbades av "apokalyptiska" stormar och i Kina finns det vissa belägg för att Santorinis utbrott blev Xiadynastins fall, av liknande orsaker som på Kreta.

Mest spännande är såklart teorin om att Santorinis utbrott sänkte Atlantis. Men mer om det någon annan gång.

Rabaul, katastrofåren 536–539

År 535 hade Rabaul nära Papua Nya Guinea ett stort utbrott. Det vet vi. Vad vi inte vet är om Rabauls utbrott förorsakade de extrema väderförhållanden som härjade åren 536 till 539. Procopius skriver i sin historik över östromarnas krig mot Vandalerna att solen år 536 "sände sitt ljus utan sken" och att det "verkade mer och mer som en solförmörkelse". Gaeliska krönikor från Ulster och Inisfallen berättar om tre missväxtår, Peru drabbades av torka och ett tjockt dis täckte stora delar av Eurasien. Temperaturerna var också lägre: skördarna i Kina förstördes på grund av snöfall i augusti.

Tyvärr är vulkaner inte huvudmisstänkta för den snabba klimatpassagen. Forskare tror att komet- eller meteoritnedslag ligger bakom, och har bevis som tyder på det.

Tamboraberget: början på emigrationen till Amerika

Tamboras effekt på världshistorien är så mycket större än något annat indonesiskt någonsin. Det enorma utbrottet, som krävde över 70 000 liv, låg bakom dunkla skyar och förstörda skördar i hela världen. Berget katapulterade uppemot 100 megaton av svavel i atmosfären. I förlängningen blev de förstörda skördarna i Eurasien början på drömmen om en ny start på andra sidan haven. Under 1800-talet ökade emigrationen gradvis vilket hjälpte USA bli den stormakt de ännu i dag är.

Våra europeiska vulkaner bleknar i jämförelse men också vi har mordiska vulkaner: Vesuvius förstörelse av Pompej och Herculaneum år 79 och isländska Grimsvötns 1783 dödade enligt vissa källor bägge över 10 000 människor.

Krakataus nuvarande vulkaniska aktivitet började redan 1994. Den har spytt ur sig någon form av rök eller aska nästan konstant sedan dess, men det här är det första stora utbrottet under perioden. I oktober sköt den ut lava under ett så kallat stromboliskt utbrott.

Källor: Krakatoa: The Day the World Exploded av Simon Winchester, New York Times mf.l.

Läs mera:

Vulkanen Krakatau sprutar ut lava.

Dödssiffran efter Tsunamin i Indonesien stiger - 373 döda och över 1400 skadade

Åtminstone 373 personer har dött och över 1400 har skadats efter en tsunami i Indonesien. 173 personer saknas.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes