Hoppa till huvudinnehåll

André Linman om tiden med Sturm und Drang, depressionen och viljan att bli sedd av sin pappa

andré linman
andré linman Bild: Erik Åhman André Linman

André Linman var bara 13 år när Sturm und Drang slog igenom. Nu återpublicerar Svenska Yle dokumentären som visar de intensiva ungdomsåren med bandet.

När André Linman svarar i telefonen är han stressad. Han står på en parkeringsplats i Esbo och packar bilen som ska köras ner till Tyskland samma kväll. I den finns allt som behövs för den stundande turnén.

André har precis lyckats söndra bilens bakfönster.

– Det var helt mitt eget fel, men det löser sig. Tur att det inte blev några personskador i alla fall. Hej sori, kan jag ringa upp dig om tio minuter?

Han ursäktar sig åter en gång och lägger på. En knapp timme senare ringer han upp.

- Det tog lite längre tid än vad jag hade tänkt mig. Stackars trummisen ska köra ner mot Düsseldorf i kväll och vi behövde få allt klart nu. Själv har jag tur och får flyga.

Vad är det för en turné ni ska på?

- Det är en Europaturné som vi gör med mitt band som heter One Desire. Tio länder, 26 keikkor på lite under en månad. Det är inte så mycket ledig tid just nu.

andré linman
andré linman Bild: Erik Åhman André Linman

Hur laddar du upp inför en sådan grej?

- Snarare handlar det väl om att ladda ner. Men det har jag ju som du förstått misslyckats med. Här sitter jag i Esbo, ska köra upp mot Vasa nu och sedan ner mot Helsingfors igen i morgon natt.

André Linman blev känd för de flesta som sångaren i Sturm und Drang, rockbandet från Vasa som slog igenom 2005 när André var 13 år.

andré linman
andré linman Bild: Erik Åhman André Linman

Under de år som bandet spelade tillsammans gjordes det också en dokumentär som visar Sturm und Drangs vardag, turnéer och fester.

I dag, på juldagen, återpubliceras dokumentären Like a Rockstar på Arenan.

Vad är det första du tänker på när du tänker på dokumentären?

- Knepig fråga, men jag skulle nog säga tiden med bandet och hur mycket jag saknar den. Gemenskapen med killarna. Vi har fortfarande bra kontakt men vi ses inte tillräckligt ofta.

De andra killarna är Henrik Kurkiala, Jesper Welroos, Calle Fahllund och Alexander Ivars, originalmedlemmarna i Strum und Drang.

I dagsläget är de utspridda i olika städer och länder. André är den enda som fortfarande sysslar med musik på professionell nivå.

I dokumentären säger du att det kändes som att ni satt i samma båt men att det gick långsamt framåt eftersom det bara var du som rodde.

- Under vissa perioder var det absolut så, jag ville mycket mer. Det var också därför vi splittrades eftersom vi hade olika mål. Och det är helt okej. I dag har jag kommit till insikt att det blir bäst om vi alla håller på med det vi vill. No hard feelings.

Det är klart att filmmakarna väljer vilka bitar de tar med för att få en så dramatisk effekt som möjligt.― André Linman

Det florerade en hel del rykten om alkohol och man ser också i dokumentären att ni dricker. Det som visas upp är väldigt mycket en ”jag bryr mig inte-mentalitet”. Var det så på riktigt?

- Jag brukar alltid säga att jag tycker om dokumentären, den är underhållande. Men det är klart att filmmakarna väljer vilka bitar de tar med för att få en så dramatisk effekt som möjligt. Jag fattar det, de gör sitt jobb. Men de visar till exempel inte alla de hundratals timmarna vi övade, hur mycket vi jobbade för det här. Visst, vi tog en öl då och då men vi skötte alltid jobbet.

André fortsätter:

- Det är viktigt att inte glömma helhetsbilden. Folk har sagt att våra låtar har räddat deras liv, det betyder otroligt mycket.

andré linman
andré linman Bild: Erik Åhman André Linman

Hur har det påverkat dig att vara känd?

- I slutändan tror jag att alla musiker drivs av ett enormt bekräftelsebehov. Det gör jag också och jag skäms inte över det. Min personliga psykologiska analys är att jag ville bli sedd av mina föräldrar, speciellt av min pappa.

Andrés föräldrar skilde sig när han var åtta år. En dag när André kom hem från skolan var hans pappa inte där.

- Han hade stuckit och flyttat till Sverige utan att säga något.

André bodde kvar i Vasa med sin mamma och hade bara sporadisk kontakt med sin pappa. Men det kom att ändras när Sturm und Drang hade spelat in sin första demo, Dios låt Rainbow in the Dark.

I dokumentären säger Andrés pappa Patrick: ”Jag kunde inte tro att det var sant. Jag hade hört fem sekunder av låten så tänkte jag direkt att det här måste man göra något av.”

Och så blev Patrick Linman manager för Sturm und Drang.

Under flera år turnerade killarna och deras crew på olika håll i världen med spelningar i bland annat Sverige, Tyskland och Japan.

Det här är en fråga du säkert fått många gånger men jag vill ändå ställa den. Vad tror du att det hade för betydelse att ni var så unga?

- Folk brukar säga ”problemet var att ni var för unga”. Vem bestämmer hur ung man får vara? Jag brukar svara att huvudorsaken till att det gick bra från första början var att vi var unga. Hela vårt koncept byggde på det. Ingen klagar på att Cristiano Ronaldo började spela fotboll som ”för ung”. Även om det var en speciell ungdomstid så har ingen av oss blivit förstörda som människor.

I slutet av dokumentären talar du om att du är deprimerad, hur mår du i dag?

- Just nu mår jag riktigt fint, den kroniska depressionen går upp och ner. Det är en livslång diagnos jag kämpar med, men jag skulle inte vilja byta liv ändå. Alla har sina problem och det här är ett av mina. Förr tyckte jag synd om mig själv men när min morfar dog i cancer stannade jag upp och tänkte om. I det stora hela mår jag ändå bra.

andré linman
andré linman Bild: Erik Åhman André Linman
Det är en livslång diagnos jag kämpar med.― André Linman

Vad har du för stödpersoner omkring dig som är viktiga?

- Min fästmö är väldigt viktig. Morsan är viktig, och farsan. Killarna från Sturm und Drang och One Desire också. Jag har många jag känner men inte så många nära vänner så de jag har är väldigt viktiga.

Vi avrundar samtalet. André har många kilometer framför sig på vägarna innan han är framme i Vasa.

Sedan väntar en intensiv månad på turné innan han återigen får landa i hemstaden för lite lugnare julfirande.

Men det är trots allt det här han älskar. Musiken och spelningarna. Då spelar det mindre roll att det emellanåt vilar en osäkerhet över yrkesvalet.

- I det här jobbet vet man aldrig något längre än ett år framåt.

Vilken slags musiker är du i dag jämfört med när du började?

- Förhoppningsvis är jag mer av en proffsmusiker och mindre av en amatör. Sedan är det en enorm fördel att jag sett och gjort så mycket vid en så ung ålder. Erfarenhet är priceless, du kan inte köpa den för pengar. Jag är så helvetes tacksam för all erfarenhet jag fått redan som ung. Många talar om Sturm und Drang än i dag och jag kan säga att jag var med. Och det var den bästa tiden i mitt liv.

Se dokumentären Like a Rockstar här.

Nyligen publicerat - X3M