Hoppa till huvudinnehåll

Japan återupplivar den kommersiella valjakten efter missnöje med internationella regler

Internationell kritik oroar inte Japan, som kommer att återinföra kommersiell valfångst i juli 2019.

Landet meddelar att de drar sig ur den internationella valfångstkommissionen IWC. Kommersiell valfångst är förbjuden sedan drygt 30 år tillbaka genom internationella avtal.

Japanska myndigheter har i flera år hävdat att valkött som föda hör till landets kultur.

Därtill upplevs det förolämpande att landet inte skulle få jaga den icke utrotningshotade vikvalen medan västländerna fortsätter med matproduktion med oetiska förhållanden för boskap och höns eller fiske av mer utrotningshotade tonfiskarter.

Japan har i flera år jagat val i "vetenskapliga syften" och för att sälja köttet. Kritiker har ändå anklagat Japan för att använda forskning som ursäkt för kommersiell valfångst.

Forskningen hörde till ett vetenskapligt program som beviljats av IWC och tillät Japan att fånga valar för att studera dem och sedan sälja köttet.

Landets utträde ur IWC innebär att de fritt kan jaga, också de valarter som skyddas av kommissionen.

Slaktad val
Slaktad val Bild: EPA/Gisli Pall Gudjonsson valslakt

Väntat beslut

Japans utträde ur IWC var väntat eftersom landet i flera år uttryckt besvikelse och frustration över kommissionens beslut.

I september gjorde landet ett sista försök att få det internationella samfundet på sin sida med ett förslag på "hållbar valjakt". Landets förslag röstades ner i kommissionen.

Resultatet 41-27 ledde till att besvikna och upprörda japanska delegater stormade ut.

Enligt Japans regeringstalesman Yoshihide Suga kommer den kommersiella valfångsten att begränsas till landets territorialvatten.

Landet menar att de inte kommer att jaga val i antarktiska vatten eller på södra halvklotet.

I regeringens uttalande anklagar man IWC för att endast bry sig om sin konserveringsagenda medan man struntar i hållbar valjakt.

Japan har varit en valfångande nation i flera århundraden och så gott som levde på valkött under efterkrigstiden.

Valjaktsbåt
Valjaktsbåt Bild: EPA / MICHAEL WILLIAMS #fiske

Missnöje kring IWC

IWC har reglerat valjakten sedan 1946, och sedan 1986 skärptes reglerna ytterligare för att låta valpopulationerna återhämta sig.

Länder med positiv syn på, eller starka kulturella band till valfångst förväntade sig att de skärpta reglerna bara skulle gälla tillfälligt.

I stället slutade reglerna aldrig gälla och upprörde länder som Norge, Island och Japan som anser att valfångst hör till deras kultur. De anser att valjakten ska få fortsätta så länge den är hållbar.

I dagens läge övervakas valpopulationerna noggrant och trots att många arter är utrotningshotade är bland annat Japans huvudsakliga fångst, vikvalen, inte det längre.

Enligt Japan har vikvalspopulationen återhämtat sig tillräckligt för att tillåta hållbar valjakt.

Trots utträdet ur kommissionen måste Japan följa vissa internationella lagar. Enligt FN:s regelverk måste länder bilda passande grupper och organisationer och samarbeta kring konversationen av valar.

Japan kan alltså försöka grunda en egen internationell organisation med länder som är mer välvilliga i valjaktsfrågan, eller ansluta sig till en existerande organisation som den Nordatlantiska kommissionen för marina däggdjur, Nammco.

Nammco är en organisation som grundades av Norge, Island, Grönland och Färöarna efter att de blev missnöjda med IWC.

Japanskt valfångstfartyg nära Antarktis
Japanskt valfångstfartyg nära Antarktis Bild: GREENPEACE/JEREMY SUTTON-HIBBERT/rab/mr valfångst

Kritik från miljöorganisationer

Regeringarna i Australien och Nya Zeeland uppmanar Japan att stanna kvar i kommissionen, samtidigt som de anser valfångst vara en föråldrad näringsform.

- Deras beslut är beklagligt och Australien uppmanar dem att genast återvända till kommissionen.

Miljöorganisationerna är också kritiska. Greenpeace säger att Japans beslut står i strid med det internationella samfundets vilja och anklagar regeringen för beslutets tajmning.

- Det står klart att regeringen försöker smyga ut ett uttalande i slutet av året för att inte väcka internationell medieuppmärksamhet. Men världen genomskådar dem, säger Greenpeace Japans ordförande Sam Annesley.

Japans före detta IWC-kommissionär Glenn Inwood konstaterade i september att Japan i flera år investerat tiotals miljoner dollar i valjakt och varit en av IWC:s största välgörare.

Landets före detta försvarsminister Itsunori Onodera stöder regeringens beslut.

- Jag har flera gånger närvarat vid IWC:s möten och slagits av deras extremt partiska åsikter. IWC har blivit en dysfunktionell organisation.

Japan ansluter sig nu till Island och Norge som det tredje landet som öppet trotsar förbudet på kommersiell valfångst.

Valfångst i världen

Valfångst är en av mänsklighetens äldre påhitt. De tidigaste bevisen på valfångst kommer från petroglyfer i Korea som kan vara uppemot 8000 år gamla.

I och med industrialiseringen blev trycket på många valpopulationer övermäktigt och då man insåg det i slutet av 1900-talet inleddes stora konserveringsinsatser som fortsätter i dag. Ett dussin länder jagar val i dagsläget. Jakten regleras av Internationella valfångstkommissionen IWC.

Norge, Island, Danmark

Tre av fem nordiska länder hör till dem som sysslar med valfångst. Norge och Island har förkastat IWC:s moratorium och fortsätter jaga val, och är två av de enda länderna med en professionell valfångstflotta. Orsaken är såväl traditioner som ekonomiska. Norges fångster kan uppnå över tusen valar per år medan Island ligger på ett par hundra. Av de arter som fångas utgör fångsten någon procent av det regionala beståndet. Utöver de här siffrorna kan enstaka lokala valar fångas för privat bruk.

En minskad efterfrågan på valkött har ändå gjort att fångsterna blivit lite mindre igen, och 2016 och 2017 höll till exempel det isländska valfångstbolaget, Hvalur, paus med valjakten eftersom det ändå inte lönade sig. Hvalur ska återuppta jakten i år.

Fastlands-Danmark är relativt oskyldiga i den här frågan: Färöarna och Grönland håller starkt på sina traditioner och jagar val i likadana mängder "som alltid". Grindadráp heter valjakten på Färöarna och den nämns redan i ett brev från år 1298. Det är främst små grindvalsarter och delfiner som jagas, genom att djuren jagas in i en vik där de på ett synnerligen brutalt och blodigt vis dödas. Färöarnas jakt har kritiserats hårt internationellt men de hänvisar till, och får sitt tillstånd tack vare, traditioner. Antalet uppgår i runt 800.

Grönland har en liknande sits, där inuiternas valjakt härstammar från åtminstone 1200-talet. Enligt IWC handlar det om ett par hundra valar, främst vikval och ett tiotal fenvalar.

Japan

Japan fångar val av traditionella, principiella och, officiellt, vetenskapliga orsaker. Valjakt är traditionellt i Japan men har aldrig varit så utbrett. Varken japanerna själva eller turister äter valkött i stora mängder.

Japan har ett mål att mellan 2015 och 2025 fånga 3000 vikvalar. Tidigare har också fenvalar, sejvalar och kaskeloter hört till väljagade arter.

De områden i landet som traditionellt har jagat val gör det ännu i dag. Lokala traditionsjakter siktar in sig på alla tillgängliga arter, såsom gråval och knölval. Det är ändå den småskaliga delfinjakten som får folk att rasa. 20 000 delfiner kan dödas över sex månader genom att fiskarna slår metallstolpar i havsbottnet så att de ljudkänsliga delfinerna flyr mot land där de spetsas eller får halsen avskuren. Traditionen är dokumenterad i filmen The Cove från 2009, som följer med slakten i Taji. Dokumentären fick Oscar för bästa dokumentär.

Övriga världen

I Kanada fångas upptill 600 narvalar och 400 vitvalar varje år. Landet är inte med i IWC men endast Kanadas ursprungsbefolkning jagar en hotad art, grönlandsval, och det är välreglerat: en individ vartannat år från Foxe Basin-området och en vart trettonde år från Baffin Bay.

Flera länder har tidigare sysslat med valjakt men gör det nu i väldigt liten skala. Indonesien fångade tre kaskeloter 2015 och tjugo 2014, ursprungsfolk i Saint Vincent och Grenadinerna fångar fyra knölvalar per år och Filippinerna har mer eller mindre slutat med valjakt.

I USA fångas några hundra vitvalar i året. Vissa stammar av ursprungsbefolkningen har dispens att jaga den hotade grönlandsvalen. 336 får jagas mellan 2013 och 2018. Makahstammen i staten Washington har sökt om tillstånd att återuppta sin traditionella jakt av gråval.

Källor: BBC, The Guardian

Läs mera:

Knölval.

Dödläge i valjaktskommissionen då Japan inte fick lov att döda valar – kan IWC fortsätta eller krävs nya organ?

Japan har kritiserats för att fuska med valjaktsreglerna i många år, men gjorde ett sista försök att få det internationella samfundet på sin sida med ett förslag på "hållbar valkjakt". Man förlorade omröstningen i Internationella valjaktskommissionen med 41-27.

Läs mera:

Vikvalar på japanskt fångstfartyg i antarktiska oceanen.

Japan dödade 122 dräktiga valar i somras - ramaskri bland miljöorganisationer men "forskningen" fortsätter

Landet dödar 333 vikvalar per år i forskningssyfte. Orsaken är ändå rätt så komplicerad.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes