Hoppa till huvudinnehåll

Många flitiga talare bland de österbottniska riksdagsledamöterna – Tolppanen, Östman och Henriksson i topp

Riksdagens plenisal under ungdomsparlamentet.
Riksdagens plenisal. Riksdagens plenisal under ungdomsparlamentet. Bild: Yle/Vivi Lehtonen riksdagen,Plenisal

Riksdagsledamöterna från Vasa valkrets visar prov på väldigt olika aktivitet när valperioden närmar sig sitt slut. Antalet inlägg, skriftliga spörsmål och budgetmotioner skiljer sig kraftigt mellan ledamöterna.

Bland riksdagsledamöterna från Vasa valkrets är socialdemokraten Maria Tolppanen i topp, med hela 90 inlägg under 2018. Kristdemokraternas Peter Östman är god tvåa med 79 inlägg följt av Svenska folkpartiets Anna-Maja Henriksson och Centerns Mikko Savola på 65 inlägg vardera.

Anna-Maja Henriksson (SFP) i riksdagen.
Anna-Maja Henriksson (SFP) i riksdagen. Anna-Maja Henriksson (SFP) i riksdagen. Bild: @Petteri Paalasmaa/All Over Press Anna-Maja Henriksson,Svenska folkpartiet i Finland,politiker,riksdagen

I andra änden av spektret finner vi socialdemokraternas tidigare ordförande Jutta Urpilainen med endast sex inlägg under året. Vesa-Matti Saarakkala (blå) har lika få turer, medan Susanna Koski från Samlingspartiet har haft åtta inlägg.

Samlingspartiets Paula Risikko har i statistiken inga inlägg alls under 2018, men är trots det en av de som hörs mest i riksdagen - hon är nämligen riksdagens talman.

2018InläggSkriftl. spörsmålBudgetmotioner
Centern:
Lasse Hautala38111
Antti Kurvinen6017
Mika Lintilä40
Mikko Savola65519
SFP:
Anna-Maja Henriksson65530
Mats Nylund176
Joakim Strand2136
SDP:
Maria Tolppanen9091
Jutta Urpilainen6
Harry Wallin22
Saml:
Paula Risikko
Susanna Koski81
Blå:
Reijo Hongisto474
Vesa-Matti Saarakkala6
Kd:
Peter Östman7999

- Generellt visar de här siffrorna förstås på aktivitet i plenisalen, men man kan också till viss del utläsa personens position i sitt eget parti eller riksdagsgrupp, konstaterar Claus Stolpe, statsvetare vid Åbo Akademi i Vasa.

Egen aktivitet, men också position, avgör

Till exempel kristdemokraten Peter Östman, som leder partiets riksdagsgrupp, är naturligtvis en ofta sedd talare i riksdagen, med sina 79 inlägg under året. Samma gäller Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson, med 65 inlägg.

- Man kan anta att utan de här positionerna skulle de här talen se annorlunda ut för just de här två, säger Stolpe.

Antti Kurvinen, riksdagsledamot
Antti Kurvinen (centern) i stt arbetsrum i riksdagen. Antti Kurvinen, riksdagsledamot Bild: pressbild kurvinen

Centerns riksdagsledamöter från Vasa valkrets är också flitiga talare, med Mikko Savola som något otippat har synts i talarstolen lika ofta som Anna-Maja Henriksson och Antti Kurvinen strax bakom med 60 inlägg.

Lasse Hautala (38) och Tuomo Puumala (34 inlägg) håller sig också väl framme, liksom näringsminister Mika Lintilä (40 inlägg).

Att Maria Tolppanen placerar sig i topp är ändå anmärkningsvärt, för Tolppanen har ingen framskjuten position i socialdemokraterna och har dessutom meddelat att hon inte ställer upp för omval.

Hon har ändå under hela sin riksdagskarriär - två perioder - varit en aktiv talare i granitborgen.

Susanna Koski, Joakim Strand och Maria Tolppanen, Vasas tre riksdagsledamöter.
Susanna Koski (saml), Joakim Strand (sfp) och Maria Tolppanen (sdp). Susanna Koski, Joakim Strand och Maria Tolppanen, Vasas tre riksdagsledamöter. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist susanna koski

- I Tolppanens fall handlar det till stor del om att hon har sina hjärtefrågor som hon driver, en annan förklaring kan vara att att hon vill se till att synas också i sitt nya parti Socialdemokraterna, säger Stolpe.

Tolppanen blev invald som sannfinländare men hoppade över till Socialdemokraterna sommaren 2016, redan före Sannfinländarnas riksdagsgrupp sprack 2017.

För närvarande finns det inga sannfinländare bland riksdagsledamöterna från Vasa valkrets. Vesa-Matti Saarakkala och Reijo Hongisto anslöt sig båda till Blå framtid sommaren 2017.

Hongisto har hörts en hel del i riksdagen med 47 inlägg under 2018, medan kollegan Saarakkala endast hörts sex gånger. Saarakkala har meddelat att han inte ämnar kandidera i vårens riksdagsval.

- Det är väl i och för sig rätt naturligt, om man redan siktat in sig på något annat har man kanske inte samma incitament och drivkraft som om man tänker försöka bli omvald, säger Stolpe.

Vissa vill synas, andra inte

Men det att en riksdagsledamot inte placerar sig i topp i den här tabellen betyder inte att hen skulle sköta sitt jobb dåligt.

- Man kan sköta sitt uppdrag på olika sätt, säger Claus Stolpe.

En stor del av riksdagsarbetet utförs i utskotten och i andra möten och det syns inte i statistiken - annat än eventuellt som en lägre närvaroprocent.

Claus Stolpe.
Statsvetaren Claus Stolpe, Åbo akademi. Claus Stolpe. Bild: Yle/Rolf Granqvist Claus Stolpe

- En ledamot som har varit närvarande 100 procent får nödvändigtvis inte mer till stånd än en ledamot med betydligt lägre närvaroprocent, säger Stolpe.

Till exempel kan riksdagsledamöterna sitta och jobba i sina arbetsrum och följa med debatten via radio eller tv, medan de jobbar med annat riksdagsarbete.

Det är något som SFP:s riksdagsledamot Joakim Strand har påpekat tidigare. I år har Strand haft 21 inlägg - klart fler än Vasas tredje riksdagsledamot Susanna Koski (Saml) som har hållit åtta anföranden.

I artikeln redogör vi för läget per den 20.12.2018.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten