Hoppa till huvudinnehåll

”Sex och snygghet är framme hela tiden” – erfaren åklagare tror att ökad utseendepress gör flickor mer utsatta för sexualbrott

Åklagaren Leena Koivuniemi.
Åklagaren Leena Koivuniemi. Åklagaren Leena Koivuniemi. Bild: Antti Eintola/Yle. juridik (rättslära),åklagare,leena koivuniemi

Leena Koivuniemi har kommit i kontakt med hundratals sexualbrott och har lagt märke till att samma barn ofta blir utsatt upprepade gånger. Hon skuldbelägger ändå inte offren.

I rättssalen kulminerar behandlandet av sexualbrott ofta i två frågor:

Rådde det samtycke eller inte under samlaget? Var den misstänkte medveten om att offret var under 16 år gammalt?

Åklagaren Leena Koivuniemi specialiserade sig på sexualbrott för tio år sedan, hon behandlar 100-150 sexualbrottsfall årligen.

Hon har varit åklagare i flera fall som fått mycket uppmärksamhet, bland annat fallet med de kubanska volleybollsspelarna.

Enligt Koivuniemi är det inte så svårt att bevisa att gärningsmannen ska ha kunnat ana offrets verkliga ålder, men att bevisa att samlaget skett i samförstånd är däremot en knepigare uppgift.

Offrets beskrivning av det skedda räcker inte ensam till en fällande dom om den misstänkta förnekar sin skuld, vilket oftast är fallet.

Nästan bara män som misstänks

Av de 3 300 sexualbrottsanmälningar som polisen tog emot i fjol hade 900 brottsrubriceringen våldtäkt. I 800 av fallen var det frågan om sexuellt utnyttjande av barn.

En stor del av brotten anmäls ändå aldrig på grund av skamkänslor.

Ett våldtäktsbrott begås oftast hemma hos endera parten så att bara två personer är inblandade och utan utomstående vittnen närvarande.

Även om offret har besökt läkaren efter våldtäkten är det vanligt att de fysiska skadorna är så lindriga att läkarens utlåtande inte ger mycket stöd för åklagaren. Våldet handlar vanligtvis om att högst hålla i offret.

I de fall som kommit till polisens kännedom är gärningsmannen så gott som alltid en man. Enligt statistikcentralens uppgifter från i fjol var det bara 33 gånger som en kvinna var misstänkt i ett sexualbrottsfall.

Det här utgör endast en dryg procent av alla misstänkta.

I rätten medger de misstänkta ofta att de varit i sexuell kontakt med offret, men de nekar till att de begått en brottslig handling.

Ett vanligt försvar är att de misstänkta säger att de inte skulle ha gjort något om de vetat att den drabbade inte var villig eller att offret var under 16 år.

Stor press vad gäller utseendet

Under en våldtäkt är det vanligt att offret känner sig paralyserad och inte klarar av att kalla på hjälp. Barn inser sällan vad det ens handlar om.

Därför kan det hända att fall där barn utnyttjats sexuellt avslöjas först länge efter att brottet har skett.

Det är typiskt att gärningsmannen får sitt offer på kroken med hjälp av komplimanger. Barnoffer tenderar att bli utsatta upprepade gånger.

Koivuniemi vill inte skuldbelägga offren men berättar att hon i sitt jobb lagt märke till att många flickor i pubertetsåldern har ett enormt behov av att få godkännande och bekräftelse av män.

Därför är det vanligt att flickor är lättlurade då vuxna män föreslår olika saker.

– Det handlar kanske om att flickorna inte får erkännande från annat håll, till exempel hemifrån. Å andra sidan är det frågan om helt annorlunda form av uppmärksamhet, funderar Koivuniemi.

Enligt Koivuniemi är flickor i behov av uppmärksamhet i allt yngre ålder. Barnoffer är vanligtvis mellan 10 och 15 år gamla.

– Vår värld är också sådan att sex och snygghet är framme hela tiden. Kanske det är därför det uppstår behov av den här sorten.

Strafflagen är splittrad

Bristfällig kommunikation är en gemensam nämnare för många av fallen som Koivuniemi känner till. Under förundersökningen kommer det ofta fram att offret inte velat ha samlag men att hen inte vågat säga det.

I sådana fall kan åklagaren inte göra annat än att släppa fallet.

Under den senaste tiden har det diskuterats en hel del om den nuvarande strafflagens kapitel 20. Det har krävts att man skulle skärpa straffen och lägga in en formulering om samtycke.

Koivuniemi tycker att man ofta har för bråttom då man vill skriva om lagar. Kapitlet om sexualbrott skulle vara i behov av en mer heltäckande uppdatering.

Koivuniemi, liksom många andra sakkunniga, tycker inte att man kan lösa problemen genom att införa hårdare straff.

Hon tror inte att en formulering om samtycke skulle ha någon egentlig inverkan på domstolsförfarandet. I rättssalen diskuteras samtycke redan nu, men i stämningsansökan och i domen är formuleringarna annorlunda.

Det är redan nu möjligt att ge hårdare straff i många fall där samtycke saknas.

Enligt Koivuniemi är det största nuvarande problemet att kapitlet om sexualbrott är splittrat. De olika delarna har trätt i kraft vid olika tider vilket kan försvåra diskussionen i rättssalen.

– Nu handlar det om att man diskuterar när något ägt rum. Det skulle vara mer väsentligt att fokusera på vad som har skett, säger Koivuniemi.

Tidpunkterna är av betydelse därför att gärningsmannen kan hållas ansvarig för ett brott i enlighet av den delen av lagen som har varit i kraft då dådet har utförts.

Texten baserar sig på Yle Uutisets artikel “Seksi ja hyvännäköisyys ovat koko ajan esillä” – Kokeneen syyttäjän mukaan kasvavat ulkonäköpaineet altistavat tyttöjä joutumaan seksuaalirikosten uhreiksi.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes