Hoppa till huvudinnehåll

Susanna Pettersson om uppståndelsen kring ”Refugees welcome” – ”Finland är det enda nordiska land där vi fortfarande kan ta risker”

Ateneumin johtaja Susanna Pettersson
Susanna Pettersson hann lotsa Ateneum i fyra år. Ateneumin johtaja Susanna Pettersson Bild: Sasha Silvala / YLE Ateneum,direktörer

Susanna Pettersson har hunnit lotsa Sveriges Nationalmuseum i några månader. Nytillträdda chefen och överintendenten var chef för Ateneum i nästan fyra år och minns i programmet Paula möter tillbaka på bland annat hösten 2015 när Ateneum valde att ta ställning för flyktingars rättigheter.

- Finland är kanske det enda nordiska land där vi fortfarande har möjligheten och friheten att göra saker som innebär större risker. Det är ett värde i sig och det måste man uppskatta, säger Susanna Pettersson, som sedan början av augusti är överintendent och chef för Sveriges Nationalmuseum.

Gjorde Ateneum politik?

Hösten 2015, när tusentals asylsökande anlände till Finland, fattade Ateneum beslut om att hänga upp en banderoll med texten ”Refugees welcome” av graffitikonstnären EGS.

Debatten hettade till och många tyckte att Ateneum gjorde politik.

- 97-98 % av feedbacken var ändå positiv. Jag uppskattar otroligt mycket alla dem som skrev att det är viktigt att just institutioner som Ateneum tar ställning i värdefrågor. Politik ville vi inte göra, det är stor skillnad. Vi ville påminna om att man kan diskutera också de svåraste frågorna i samhället genom konsten. Det har alltid varit så och är så fortfarande.

Paula Salovaara diskuterar med Susanna Pettersson i radioprogrammet Paula möter.
Susanna Pettersson, nybliven chef för Nationalmuseum, minns tillbaka på hösten 2015 tillsammans med Paula Salovaara. Paula Salovaara diskuterar med Susanna Pettersson i radioprogrammet Paula möter. Bild: Five corners production Paula Salovaara,Susanna Pettersson,paula möter

Hur skiljer du det från politiken, det blev ändå en väldigt inflammerad fråga det året?

- Konstmuseernas uppgift är förstås att ställa ut konst och skapa kontexten och försäkra sig om att folk kan diskutera de frågor som konstverket väcker. Och det gjorde vi.

Hela processen gick snabbt. Från att beslutet om att sätta upp konstverket fattades, gick det två veckor tills banderollen hängde på Ateneums fasad.

Politik ville vi inte göra, det är stor skillnad. Vi ville påminna om att man kan diskutera också de svåraste frågorna i samhället genom konsten. Det har alltid varit så och är så fortfarande.

Pettersson presenterade först sin idé för överdirektören, som sedan frågade styrelseordföranden. Det blev grönt ljus och då var det vara att köra på.

Så ni var medvetna om att det kanske var en känslig fråga?

-Absolut. Men jag tycker att man måste kunna ta sådana positiva risker. Man måste kunna våga.

Skulle inte ha lyckats i Norge eller Danmark

För en tid sedan träffade Pettersson sin norska och sin danska kollega i Oslo. Det blev tal om fallet med konstverket och båda de norskiska kollegorna sade att de aldrig hade kunnat göra samma sak, eftersom frågan är för känslig.

Hur har det finska konstfältet blivit så modigt?

- Det kan ha att göra med vår historia. På 1800-talet skapades alla viktiga strukturer inom konstfältet av människorna själva. Föreningarna var väldigt viktiga. Det är något vi har skapat tillsammans, det är ingen kunglig eller myndighet som gjort det. Grunden ligger på människornas aktivitet och vilja att åstadkomma någonting tillsammans.

Häftig Guggenheim-debatt

Diskussionen kring Refugees welcome-konstverket är inte den enda eldfängda debatt Susanna Pettersson varit mitt i. När svallvågorna kring ett eventuellt Guggenheim-museum i Helsingfors gick som högst, hörde hon till anhängarna av ett museum.

- Jag var mycket ledsen att det inte gick vidare. För städer som Helsingfors är det otroligt viktigt att man satsar på större kulturprojekt. Kulturindustrin är den som skapar mest nya jobb i Europa. Man måste ta kulturen och dess potential på allvar. Guggenheim kunde ha varit ett jätteroligt och bra projekt för Helsingfors och hela landet.

Handlade det mer om konst eller om lokalpolitik?

- Konsten kanske blev överkörd av lokalpolitiken.

Som överintendent och chef för Nationalmuseum blev det en rivstart för Susanna Pettersson.

- Jag började första augusti och museet öppnades på nytt 13 oktober. Det började superbra med 16 650 besökare den första helgen och efter det har vi haft ungefär 6000 besökare per dag. Folk har verkligen väntat på att museets dörrar ska öppnas igen.

Konsten kanske blev överkörd av lokalpolitiken.

Muséerna måste locka unga vuxna

Konstfältet ser helt annorlunda ut i Sverige, nationalsamlingen i Finland omfattar 45 000 konstverk, medan den i Sverige består av mer än 700 000 konstverk och föremål.

Finns det någon grupp du vill nå som museerna och konsten inte når i dag?

- Unga vuxna. Tittar man på Sverige är det också väldigt viktigt att nå nyanlända och just därför satsar man på olika språk. Arabiska är i dag ett av de språk som Nationalmuseum använder.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle