Hoppa till huvudinnehåll

Vi kommer att vakna upp kring vår konsumtion - men prislappen bromsar omställningen: "I stort sett måste vi halvera vårt flygresande och vårt bilåkande"

Staffan Laestadius
Professor emeritus och författaren Staffan Laestadius säger att vi radikalt måste skära ner på vårt flygresande och bilåkande. Staffan Laestadius Bild: Jens Berg framtid

Det blir ett år när vi vaknar upp till den krassa verkligheten om klimatkatastrofen.

Omställningen till en mer hållbar konsumtion i vårt resande och i användningen av nya material bromsas dock upp av de höga priserna för konsumenterna.

Därför behövs det nu politiska krafttag.

I en hotellobby i centrala Stockholm träffar jag Staffan Laestadius. Han är professor emeritus vid Kungliga tekniska högskolan och författare till den aktuella boken Klimatet och omställningen.

Staffan Laestadius är en de personer som i Norden kommit att personifiera kampen mot klimatförändringen.

Han ser att 2019 blir ett år av uppvaknande för många. Ett uppvaknande till den krassa verklighet som FN:s klimatpanel IPCC målade upp i sin rapport i oktober.

Vi kan inte resa som förr

Laestadius ser att vår omställning till en mer hållbar livsstil framför allt måste ske i vårt resande.

- I hela Europa ökar flygresandet och bilåkandet väldigt mycket och har gjort det trendmässigt under hela 2000-talet. Vi vet att vi nu måste förändra det här, säger han.

Staffan Laestadius är inte särskilt optimistisk när han ser på den här omställningen 2019. Det går enligt honom på tok för långsamt.

Trots att nya bränsleformer utvecklas och trots att det sker innovationer med bland annat biomassa så räcker det här inte säger han.

- I stort sett måste vi halvera vårt flygresande och vårt bilåkande. Till det resande som blir kvar efter det kan vi använda biobränsle och el. Det här är en stor förändring.

För närvarande har varken Finland eller Sverige börjat med den här omställningen. I bästa fall, och det är nödvändigt ser jag, måste den här omsvängningen inledas under 2019, säger han.

Vilka andra innovationer ser du som kan hjälpa till under året?

- Jag ser en hel del innovationer, problemet är att de sker för långsamt. Till exempel e-handeln skapar en stor potential. I stället för att var och en ska åka och köpa en kasse mat så kan man få den hemdistribuerad. Då ersätts det privata bilåkandet med distributionsbilar som mycket väl kan vara elektriska, säger han.

De prismässiga förutsättningarna saknas

Staffan Laestadius är generellt mycket kritisk mot politikernas roll i omställningen. Han ser att politikerna har agerat för långsamt för att skapa förutsättningarna till en omsvängning.

- En omställning sker inte om alla upplever att de förlorar på den. Det behövs både skatter och investeringar som gör att det blir lönsamt att omvandla till något som är klimatmässigt hållbart, konstaterar han.

Laestadius säger att exempelvis de bil- och busstillverkare han har träffat i Sverige är villiga och redo att ställa om till nya bränsleformer. Han ser att många aktörer nu ligger i startgroparna.

- Men de prismässiga förutsättningarna måste trimmas så att det blir lönsamt. Här har våra politiker ett stort ansvar, säger han.

De nya materialen tar form

Carl-Eric Wilén är professor i teknisk polymerkemi. Wilén och hans forskningsteam vid Åbo Akademi jobbar med att skapa framtidens material.

- Den allmänna trenden är att använda allt mindre och mindre mängder material. Till exempel inom förpackningsindustrin gör man nu mycket arbete för att minska mängden material och för att titta på hela livscykeln. Där gör man nu en hel del framsteg, säger Wilén.

Carl-Erik Wilén
Professor Carl-Eric Wilén ser att forskningen gör snabba framsteg för att skapa ekologiskt mer hållbara material, men att priserna avskräcker. Carl-Erik Wilén Bild: Jens Berg framtid

Det satsas massor på forskning inom det här området nu. EU har många program och också Åbo Akademi är med i de här projekten som tar fram nya och grönare material.

Men enligt Wilén är det fortfarande en lång väg kvar tills de här materialen slår igenom på bred front, exempelvis i våra matbutiker.

- Vi har varit med och tagit fram ett nytt förpackningsmaterial som är fullständigt bionedbrytbart. De största hindren för marknadsföring är priset. Även om folk i princip vill ha de här nya materialen så är det inte sagt att de är villiga att betala tre gånger mera för förpackningen. Det är ett problem, säger han.

Andra utmaningar som Wilén ser är att egenskaperna hos de nya biomaterialen inte är på samma nivå som hos de oljebaserade, till exempel när det gäller fukt- och syrebarriären.

Det här leder till att det krävs betydligt tjockare lager av biopolymeren för att uppnå samma egenskaper. Och det är i dagsläget mycket dyrt att producera.

Plast
Carl-Eric Wilén ser att det största problemet med plast är hur vi människor hanterar det Plast Bild: Jens Berg framtid

I den offentliga debatten har plastet målats upp som en av de största miljöbovarna. Många förutspår därför att 2019 blir året då plastet tappar mark i vår konsumtion.

Carl-Eric Wilén, som under en stor del av sitt liv har forskat i olika plaster, tycker att det är bra att vi nu för en stor debatt om plast och övriga material.

Samtidigt efterlyser han också en mer realistisk och faktabaserad ton i debatten.

- Miljöministeriet i Danmark gjorde nyligen en omfattande studie där man jämförde olika påsar. I en analys av livscykeln klarade sig polyetenpåsen (plastpåsen) mycket bra i jämförelse med bomulls- och papperspåsen. När man tittade på mängden energi, vatten och kemikalier som går åt till att framställa de olika påsarna så behövdes det mindre för att framställa en plastpåse. Det här tänker man sällan på, säger Wilén.

Början på en ny livsstil kräver politiskt mod

Både Carl-Eric Wilén och Staffan Laestadius ser att det just nu är framför allt priset och prissättningen som förhindrar en omställning.

Forskningen går snabbt framåt och många aktörer inom näringslivet är redo, men kombinationen miljö och lönsamhet bromsar utvecklingen.

Staffan Laestadius
Staffan Laestadius efterlyser nu ett betydligt större mod hos våra politiker. Staffan Laestadius Bild: Jens Berg framtid

Enligt Staffan Laestadius står vi nu inför en enorm förändring som berör hela vår livsstil. Därför finns det en stor och utbredd rädsla för att den här omställningen hotar hela vår välfärd och frihet.

- Politikerna måste därför nu ut på banan med en ny berättelse som kan övertyga folk om att det går att bygga ett postfossilt välfärdssamhälle. Det blir en annan typ av välfärd än den vi har i dag, den blir mindre materiellt baserad och det blir mindre av det fossila resandet. Men det är möjligt, menar han.

- När man ser på 2019 så kommer vi inte så långt under året. Men min förhoppning är att omsvängningen till den här nya livsstilen äger rum då, säger Staffan Laestadius.

Jens Berg har träffat tio visionärer för att höra vilka trender och fenomen som formar vår vardag 2019. Serien sänds i Vega eftermiddag och på svenska.yle.fi 27.12 2018 - 2.1 2019.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle