Hoppa till huvudinnehåll

Matåret 2019 för oss närmare våra rötter - välmåendet och det sociala förstärks

Afton Halloran
Matprofilen Afton Halloran ser att den sociala dimensionen förstärks under 2019. Afton Halloran Bild: Jens Berg framtid

De stora allmänna trenderna i vårt samhälle avspeglar matåret 2019. Det globala möter det lokala i nya koncept. Den ekologiska medvetenheten syns i valet av råvaror och välmåendet börjar i högre grad styra vår kost. Det blir ett år när maten för oss närmare vårt ursprung.

Utanför de stora mathallarna i Köpenhamn träffar jag Afton Halloran. För åtta år sedan flyttade hon från Kanada till Danmark för att hon var så fascinerad av den nordiska matkulturen. I dag är hon doktor på hållbar matkonsumtion och en av Nordens mest anlitade föreläsare om mattrender.

Afton Halloran ser att den sociala dimensionen på mat och matkultur kommer att förstärkas under året. Hon motiverar det här med att vi nu allt mer håller kontakt med varandra digitalt och att det uppstår ett större avstånd mellan oss. Vi söker därför nya former för vårt umgänge.

- Vi är ju trots allt människor och vi vill ha fysisk kontakt med andra personer. Maten är det perfekta sättet att föra oss samman. När jag ser på mattrenderna nu så handlar det på många sätt om att vi går tillbaka till våra rötter igen, säger hon.

Afton Halloran ser också att vårt ökade resande påverkar mattrenderna. Under en resa är ofta maten en stor del av upplevelsen. Nu är det allt fler som vill få den här upplevelsen även hemma i vardagen.

- En annan växande trend är att allt fler vill lära sig att laga mat. Det var en generation här emellan som inte hade så stort fokus på matlagning, men nu växer det igen. Det är mycket populärt att lära sig att göra mat från exempelvis ett land som man själv har besökt på en resa, berättar hon.

Resturang Ultima
Afton Halloran ser att det växer upp många nya spännande koncept där det lokala möter det globala. Den här bilden är från restaurang Ultima i Helsingfors, där krögarna själva inne i restaurangen odlar en del av den mat som serveras. Resturang Ultima Bild: Jens Berg framtid

Nya sociala och ekologiska koncept föds

Afton Halloran förutspår att vi under året får se många nya koncept där den sociala dimensionen är en viktig del. Hon räknar upp olika varianter av pop up-restauranger, matfestivaler och olika former av middagsklubbar där man förutom att laga mat även träffar nya människor.

- Den allt mer individuella livsstilen gör att vi behöver olika plattformar för att mötas och umgås. Och då är maten den perfekta plattformen och orsaken till att mötas. Själva maten och ätandet är ju så socialt, konstaterar hon.

Hallorans tes är att matåret 2019 för oss närmare våra rötter i många bemärkelser. Också själva maten vi äter för oss ett steg närmare vårt ursprung, men det här sker nu på ett nytt sätt i och med den större globala rörligheten.

Hon ser att det nya nordiska köket ligger mitt i den här trenden.

- Det blir mer lokala och ekologiska råvaror som kommer från våra årstider. Men det nya är att de här råvarorna tillreds med en liten twist. Hur kan vi till exempel få idéer från Japan och kombinera våra egna råvaror med den idén? Vi samlar hela världen i det nya nordiska köket men vi använder våra egna råvaror, säger Afton Halloran.

Gräv där du står

I Marthaförbundets kök möter jag Anita Storm. Hon är rådgivare i ekologi och specialiserad på kost och mat som finns i vår närmaste omgivning. Anita Storm har under de senaste årena profilerat sig som en stor förespråkare av vild mat från vår natur.

Anita Storm säger att matåret 2019 kopplar ihop flera av de andra trenderna vi nu ser i vårt samhälle. Vi blir allt mer medvetna om människans inverkan på klimatet och hon ser att vi därför måste sluta packa in mat och transportera den runt halva jordklotet. I stället ska vi återupptäcka det vilda runt omkring oss.

- Vi har blivit väldigt duktiga på att förädla växter och djur. Men jag menar att vi har tappat något på vägen. Till exempel ett maskrosblad innehåller mera näring än ett ruccolablad. Varför åker vi då till butiken och köper ruccola när vi har hur mycket maskrosblad som helst runt omkring oss? frågar hon sig.

Anita Storm
Marthaförbundets rådgivare Anita Storm uppmanar oss att gräva mera där vi står. Anita Storm Bild: Jens Berg framtid

Anita Storm räknar upp många nyttiga råvaror som finns i vår närmiljö men som vi idag inte använder på ett optimalt sätt.

- Ett exempel är rågen. Rågkornen ska hållas hela så länge som möjligt och malas eller krossas strax före tillredningen. I stället använder vi flingor som stått lagrade länge. säger Anita Storm..

- När vi krossar rågen just före tillredningen får vi ut betydligt mera enzymer som vår kropp behöver. Vi försöker sedan kompensera bristerna genom att ta olika piller som har motsvarande inverkan på kroppen. Det känns så bakvänt, vi söker lösningarna för långt borta, säger hon.

Maten som vår medicin

Anita Storm ser också ett samband mellan mattrenderna och den större medvetenheten om hälsa och välmående. Hon ser att vi blir mera “näringsjägare” och att maten blir en större del av vår medicin.

Det här syns bland annat i den mat och näring som vårt tarmsystem behöver.

- Då handlar det om mycket syrad mat. Det finns många exempel på det här, den svenska surströmmingen, de syrade gurkorna från Estland och Ryssland och vår egen surkål. Vårt tarmsystem behöver de mjölksyrebakterier som den här maten innehåller. Och om vi tar dem dagligen så får vi igång vår tarmflora, säger hon.

Storm ser att vi under året blir mer medvetna matkonsumenter. På samma sätt som Afton Halloran hoppas Anita att det blir året när vi i våra matvanor tar ett steg som för oss närmare vårt ursprung.

-Genom att bättre välja vår mat så kan vi lämna bort en del av de mediciner vi äter. Vi ska sluta koka sönder saker, vi ska i stället använda mera färskt och nyskördat. Den industriellt producerade maten måste ge vika, säger Anita Storm.

Jens Berg har träffat tio visionärer för att höra vilka trender och fenomen som formar vår vardag 2019. Serien sänds i Vega eftermiddag och publiceras på svenska.yle.fi 27.12 2018 - 2.1 2019.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle