Hoppa till huvudinnehåll

Lögner vardag för närstående till personer med mental ohälsa

Conny Karlsson tar gärna hand om en del praktiska saker för att skona Celinda Byskata från oro.
Conny Karlsson tar gärna hand om en del praktiska saker för att skona Celinda Byskata från oro. Conny Karlsson tar gärna hand om en del praktiska saker för att skona Celinda Byskata från oro. Bild: Sus Productions mentala problem,psykiska problem

Lögner som nästlar sig in och blir en del av vardagen. Dåligt insatta läkare och vårdplaner som inte fungerar. Viljan hos närstående som åstadkommer förändring.

Psykiska sjukdomar och neuropsykiatriska diagnoser påverkar alla runt den drabbade.

Mental ohälsa kommer i otaliga varianter och styrkor. En del av sjukdomsbilden kan vara att ljuga för, eller vilseleda, närstående.

Erfarenhet av det här har Conny Karlsson, sambo till Celinda Byskata, som diagnosticerats med både depression och emotionellt instabil personlighetsstörning.

- När jag farit iväg på morgonen har hon blivit kvar i sängen och inte stigit upp på hela dagen, säger Conny. Precis innan jag kommit hem, har hon sedan stigit upp och mejkat sig och klätt på sig och satt skolväskan i tamburen, för att få det att se ut som om hon varit i
skolan.

Episoden som Conny berättar om härstammar från studietiden, innan Celinda diagnosticerades, och så småningom fick den hjälp hon behövde.

Som närstående har Conny genom åren lärt sig att bli bättre på att tolka signaler. Att ljuga för honom, eller sopa problem under mattan, är inte lika lätt som tidigare.

- Jag har lärt mig se på Celindas kroppsspråk när allt inte är ok, berättar Conny. Då säger jag till och så reder vi ut det tillsammans.

Viktig process att få den drabbade att ta emot vård

Då mental ohälsa nästlar sig in i en familj är det viktigt att våga se problemen och påtala dem. En stor och minst lika viktig process är att den som mår dåligt inser att den behöver hjälp - och dessutom tar emot vården som erbjuds.

Sigrid Sundells mamma Ilona Mäenpää var aktiv i dotterns vårdplan då psykosen slog till.
Sigrid Sundells mamma Ilona Mäenpää var aktiv i dotterns vårdplan då psykosen slog till. Sigrid Sundells mamma Ilona Mäenpää var aktiv i dotterns vårdplan då psykosen slog till. Bild: Foto: Privat psykiska problem,mentala problem,Yle Vega

Ilona Mäenpää är mamma till Sigrid Sundell, som 2001 hamnade i en psykos och senare diagnosticerades med schizoaffektivt syndrom.

- Nog har Sigrid ljugit att hon tagit medicin i de skeden när hon inte ville ta medicinen, säger Ilona. Senare märkte hon lyckligtvis att medicinen hjälper, men det har varit en lång process för dottern att komma över misstron mot psykofarmaka.

Avlasta den mentalt sjuka genom att inte berätta allt

Som närstående är det lätt hänt att man hamnar i situationer då man vill spara på orken hos den med mental ohälsa. Även fast ärlighet är viktigt, handlar det ibland om att hålla in med en del information.

- Jag vet inte om man kan kalla det lögner, funderar Conny. Men man har lärt sig vad man kan prata om och inte. Det finns situationer som man borde prata om, men som blir ett stressmoment för den sjuke och då är det bättre att vara tyst.

Han funderar och kommer med ett konkret exempel:

- Celinda gömde räkningar, berättar Conny. Hon klarade, på grund av sjukdomen, helt enkelt inte av att betala dem, vilket resulterade i påminnelser och indrivningar och telefoner som stängdes av, berättar han.

- Efter det här fick jag börja sköta en del av hennes ekonomi också. Om vi nu har större utgifter, som jag vet att hon tar stress över, så sköter jag om det själv – utan att hon behöver ens höra om det, säger han.

Närstående tvingade att blanda sig i vårdplanen

Ett annat problem är stressade läkare och vårdplaner som inte i tillräckligt stor utsträckning tar den enskilde individens behov i beaktande.

Ilona har redan från börjat blandat sig i sin dotters vårdplan. När Sigrid blev intagen på sluten avdelning, ifrågasatte Ilona vården.

- Läkarna påstod att hon blir bättre när hon sitter stilla på sjukhuset och tittar in i väggen, säger Ilona. Själv tyckte jag det var tvärtom, att hon som social människa borde få komma ut och se andra människor. Att hon borde få vara mer med sina hundar och hästar, säger han.

Ilona lyfte fram sina synpunkter till läkarna, som lyssnade - och anpassade vården så att den blev friare.

Även Conny har erfarenhet av att ha påverkat vården. När Celinda, efter ett besök hos psykiatern, kom hem förkrossad och utan förlängd sjukledighet, visste Conny att han måste göra någonting.

Vis av tidigare erfarenheter insåg han att Celinda, åtminstone inte för
stunden, var i arbetsför kondition.

- Jag skickade ett väldigt argt mejl till den här människan, berättar Conny. Det ledde till att Celinda fick en ny tid, och senare förlängd sjukskrivning och bättre vård, minns han.

Bättre psykosociala kunskaper hos läkare efterlyses

Christian Puotila, som är gift med adhd-diagnosticerade Mirella, lever i en verklighet där den mentala problematiken varken är livshotande eller leder till långa perioder av sjukledighet.

Christian och Mirella Puotila.
Ordning och redan är en viktig ingrediens i Christian och Mirella Puotilas vardag. Christian och Mirella Puotila. Bild: Sus Productions psykiska problem,mentala problem,Yle Vega

Han har inte på samma sätt som Conny och Ilona upplevt att han behöver lägga sig i vården.

- I vår familj är det så att Mirella berättar åt mig om vården, säger Christian. I ett tidigt skede var jag med henne till terapin, där gick vi med terapeuten igenom de viktigaste sakerna. Vi kom överens om att så länge det inte är några större problem, så fortsätter vi så
här. Det jag kanske främst har lärt mig är att lyssna. Ibland skulle man vilja hjälpa mera, men jag har fått lära mig att hålla fast i mig själv, att ta ett steg tillbaka, säger han.

Alla tre har en strävan efter att dra nytta av all kunskap de har om sin närståendes humör och mående, samtidigt som de zoomar ut och försöker se på situationen utifrån.

En välsvarvad, användbar lyhördhet är viktig. En förmåga att inse när man ska gasa och när
man ska bromsa.

- I vårt fall är vi av den åsikten att Celinda hade fått bättre och snabbare vård om jag hade fått vara mer delaktig i vården och getts en möjlighet att berätta hur det ligger till, säger Conny.

Ilona nickar instämmande:

- Läkarna känner bättre till medicinen och hur den påverkar kroppen, säger hon. Men de ser inte själen, människan, så bra. Lite bättre psykosociala kunskaper skulle jag önska att många inom vården skaffade sig, säger hon.

I poddserien "Psykprat med närstående" möter vi människor som drabbats av olika mentala utmaningar i livet och diskuterar hur de påverkat förmågan att hantera vardagen. Det är öppenhjärtiga berättelser om hur det är att leva med och nära inpå psykisk ohälsa.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa