Hoppa till huvudinnehåll

Interna maktspel och dragkamp med Bryssel sätter sin prägel på Rumäniens EU-ordförandeskap som inleds vid årsskiftet

Rumäniens premiärinister Viorica Dancila träffade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i början av december. Sedermera har Juncker uttryck misstankar om att Rumänien inte är färdigt att ta över som EU-ordförande.
Rumäniens premiärminister Viorica Dancila träffade kommissionsordförande Jean-Claude Juncker i början av december. Sedermera har Juncker ifrågasatt Rumäniens beredskap att ta över ordförandeskapet. Rumäniens premiärinister Viorica Dancila träffade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i början av december. Sedermera har Juncker uttryck misstankar om att Rumänien inte är färdigt att ta över som EU-ordförande. Rumänien,Europeiska unionen

Rumänien tar över det roterande ordförandeskapet för EU i ett läge där unionen står i ett vägskäl. Det interna maktspelet och misstankarna om korruption kastar en skugga över ordförandeperioden som blir den första av sitt slag för Rumänien.

Brexit blir utan tvekan den enskilda fråga som mest kommer att prägla Rumäniens ordförandeskap.

Tanken är att Storbritannien ska lämna unionen den 29 mars. Det här betyder att de sista intensiva förhandlingarna mellan EU och britterna kommer att infalla i början av Rumäniens ordförandeperiod.

Ordförandelandets roll accentueras om Storbritannien väljer att lämna unionen utan ett avtal.

I så fall måste de återstående 27 medlemsländerna med omedelbar verkan ta ställning till de spelregler som ska gälla då Storbritannien blir ett så kallat tredje land.

Hur går det i Europaparlamentsvalet?

Knappt två månader efter det planerade brexitdatumet ordnas EU-parlamentsvalet i de återstående 27 medlemsländerna.

I valet avgörs hur den politiska kartan ska se ut på europeisk nivå efter det brittiska utträdet. Om de EU-kritiska krafterna går framåt i valet kan det här få långtgående konsekvenser för unionens framtid.

Den stigande valfebern kan försvåra arbetet med de återstående lagstiftningsärenden som EU hoppas hinna godkänna under den pågående lagstiftningscykeln.

På diplomathåll påpekar man att det gäller att vara realistisk beträffande vad som går att genomföra i lagstiftningsväg under de återstående månaderna då det nuvarande parlamentet ännu är kapabelt att fatta beslut.

Toppmöte ska bana väg för framtidens EU

Mellan brexit och EU-parlamentsvalet samlas EU-ledarna till ett möte i den historiska staden Sibiu i Transsylvanien.

Tanken är att det här toppmötet ska utmynna i en deklaration om ett mer modernt och människonära EU. Samtidigt vill man utstaka en väg framåt för EU efter det brittiska utträdet.

På förhand hyste man även förhoppningar om att spika fast EU:s långtidsbudget för åren 2021-2027 vid toppmötet i Sibiu.

Av allt att döma kommer förhandlingarna om långtidsbudgeten ändå att dra ut till hösten.

Är landet moget uppdraget?

Förberedelserna inför EU-ordförandeskapet har varit utmanande för Rumänien. De ansträngda relationerna mellan regeringen och oppositionen har satt sin prägel på planeringen av den kommande sexmånadersperioden.

Tidigare i höst avgick Rumäniens EU-minister och kort därefter meddelade landets president Klaus Iohannis att Rumänien enligt hans uppfattning inte är färdigt att ta över ordförandeskapet.

Nyligen sällade sig EU-kommissionens ordförande till dem som ifrågasätter Rumäniens förutsättningar att ta över ordförandeskapet.

Regeringen i Bukarest har "inte till fullo insett vad det innebär att företräda EU-länderna", sade Juncker till tidningen Welt.

Vidare anser Juncker att EU-ordförandeskapet förutsätter "en vilja att lyssna på andra och att sätta sina egna bekymmer åt sidan." I intervjun tvivlar Juncker på Rumäniens förutsättningar att göra detta i praktiken.

Det rättsliga läget i Rumänien oroar EU

På sistone har den rumänska regeringen hamnat på tvären med Bryssel gällande det rättsliga läget i landet. Pudelns kärna är en rad reformer som EU befarar kan leda till att rättsstatsprincipen i landet urholkas.

I kärnan av konflikten är det styrande socialdemokratiska partiet PSD och dess ordförande Liviu Dragnea.

Dragnea dömdes för valfusk år 2016 och får därmed inte åta sig uppdraget som premiärminister. Trots det här anses han av många vara den mest inflytelserika politikern i Rumänien.

Som bäst försöker regeringen i Bukarest driva igenom en amnesti för personer som dömts för korruption. Dragnea hör till de politiker som kan få sina domar upphävda om amnestin godkänns.

I Bryssel ser man inte med blida ögon på planerna på att benåda dömda politiker. En EU-källa som nyhetsbyrån AFP talat med beskriver ett sådant förfarande som "en röd linje" som Rumänien inte borde överskrida.

Oberoende av hur den rumänska regeringen väljer att framskrida i ärendet så riskerar frågan om landets sätt att hantera korruptionen att avleda uppmärksamheten från de övriga åtaganden som ingår i ordförandeskapet.

Finland tar över efter Rumänien

Rumäniens ordförandeskap är speciellt intressant ur finländsk synvinkel eftersom Finland tar över som ordförandeland efter Rumänien.

Tillsammans med Kroatien som tar över ordförandeskapet i början av 2020 så utgör Finland och Rumänien en så kallad ordförandetrio.

I december publicerade ordförandetrion ett program för den kommande 18-månadersperioden där gemensamma riktlinjer för de tre ordförandeskapen presenteras.

Unionens värden, hållbar tillväxt och säkerhet hör till de frågor som prioriterats i trioländernas program.

Förhandlingarna om de mångåriga budgetramarna är en fråga som kräver ett nära samarbete mellan Finland och Rumänien. Målet är att förhandlingarna om budgetramarna slutförs så snabbt som möjligt.

Uppföljningen av brexit kommer också att kräva mycket arbete av såväl Rumänien som Finland,

Så här fungerar EU:s roterande ordförandeskap

  • Ordförandeskapet roterar mellan medlemsstaterna varje halvår. Alla medlemsländer är ordförande i tur och ordning.
  • Till ordförandelandets uppgifter hör att planera och leda möten i Europeiska unionens råd, även känt som rådet. I frågor där åsikterna går isär mellan medlemsländerna har ordförandelandet möjlighet att fungera som en brobyggare.
  • Sedan Europeiska rådet fick en permanent ordförande har de enskilda ordförandeländernas inflytande minskat.
  • Medlemsländerna samarbetar intensivt kring det roterande ordförandeskapet. I praktiken tar det nya ordförandelandet över agendan från det föregående ordförandelandet.
  • För Rumänien blir EU-ordförandeskapet det första av sitt slag sedan landet blev medlem i unionen år 2007.

Källor: Europeiska unionens råd, AFP

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes