Hoppa till huvudinnehåll

"Vi slogs så att stickorna yrde men alltid med respekt" - Kronoby kommun fyller 50 år

Kronoby kommungård
Kronoby kommungård Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Kronoby,kommungård

Kronoby kommun kom till efter en snabb process för 50 år sedan. Det var först efter att Nedervetil fått korgen av Karleby landskommun som de tre kommunerna Terjärv, Nedervetil och Kronoby gick ihop 1.1.1969.

Stridigheterna började genast.

- Ja det är ett faktum att vi stred, säger Nils-Anders Granvik (SFP) som var 25 år gammal då han blev invald i det nya fullmäktige i Kronoby kommun.

Enligt honom fanns både förväntningar och samtidigt en liten skräck över hur det skulle gå.

- Jag kommer ihåg den starka kritiken i Terjärv men också i andra kommundelar över att det hade gått så fruktansvärt fort. Man kände sig överkörd, att helt plötsligt ska vi bli en kommun.

Statsrådet la sig i bråket

Redan på nya kommunens första fullmäktigemötet frångick man det man på förhand avtalat om - att högstadiet skulle placeras i Kronoby kommundel. Beslutet blev i stället ett skolbygge i Nedervetil.

Det hela slutade med att statsrådet kopplades in och gav order om att det är Kronoby kommundel som gäller. Granvik tror i dag att det var den korta tiden av förberedelse som gjorde att beslutsfattarna inte hade hunnit greppa att man skulle bli en och samma kommun.

- Stora beslut föll över oss. Och trycket från kommundelarna - både befogat och obefogat - gjorde att vi fullmäktigemedlemmar kom i kläm och vi visste inte vilket ben vi skulle stå på i alla situationer. Det var inte enkelt. Kanske vi inte var mogna att ta de här besluten heller.

Terjärv centrum
Terjärv centrum. Terjärv centrum Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Kronoby,Terjärv

Muckade gräl med Agda

Men visst fanns också glimten i ögat kvar även då politikerna befann sig mitt i stormar. Granvik berättar om en fullmäktigeledamot från Kronoby som hette Agda Nyberg.

- Hon var väldigt påläst, prenumererade på Finlands författningssamling, en stridbar dam.

Granvik och Nyberg kom ihop sig i en diskussion, om vad minns han inte längre.

- Men vi hamnade i luven på varandra riktigt ordentligt. Och kanske jag inte har varit så enkel i alla lägen heller, men det var inte svårt att mucka gräl med Agda, och det säger jag med all respekt så här i efterskott.

När det sedan var dags för kaffe satte sig Granvik vid samma bord som Nyberg.

- Då var hon ännu lite upp i varv och sa till mig: Det säger jag dig Granvik att om jag skulle hamna på en öde ö så är du sista karln i världen som jag skulle ta med mig.

Granvik säger att efter det här fortsatte båda två att jobba på och de kunde också skratta tillsammans. För det hon sagt avslöjade både allvaret bakom deras gräl, men också att humorn fanns nära till hands.

- Och jag hade inga speciella problem med frun i fråga i fortsättningen. Hon var stridbar och kanske var jag också det. Men det gick i alla fall bra i fortsättningen.

Kronoby hade avtal med Pedersöre/ Nej tack från Karleby

Det var ingen självklarhet att det skulle bli just Kronoby som kommunen ser ut i dag.

- Kronoby hade redan sökt samarbete med kommunerna i Pedersörenejden kring Sursikbacken (där Pedersöre högstadium och gynasium i dag finns, reds anm). Terjärv var nästan klar att gå in i samma samarbete, säger Granvik.

Murick, Nedervetil
Nedervetil centrum. Murick, Nedervetil Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Kronoby,Nedervetil,murick

Nedervetil sökte samarbete med Karleby. Men där blev det nej tack.

- Karleby landskommun vågade inte säga ja till frieriet för de hade redan då tankar på en sammanläggning med Gamlakarleby. Man var rädd att en fusion med Nedervetil kunde försvåra de fusionstankarna.

Dessutom uppgick Öja kommun år 1969 i Karleby landskommun.

"Alla vill bo i Nedervetil"

I dag verkar invånare i alla tre kommundelar tycka att Kronoby är en bra kommun att bo i.

- Det är riktigt bra, jag kan inte klaga, säger Eija Kaitfors som är hemma från Nedervetil och bor i Terjärv.

Enligt henne är folket det bästa med kommunen.

- Solskensfolket. Det smittar, alla är vänliga här.

Kristian Forsell säger att det inte finns något bättre än att bo i Nedervetil.

- Alla vill bo i Nedervetil.

Om jag kallar dig Kronobybo i radion, är det okej?
- Nej, jag är Nedervetilbo.

Samma sak säger Kaitfors trots att hon nu bor i en annan kommundel.

Forsell säger samtidigt att invånarna 50 år efter fusionen lärt sig att leva ihop.

- Jag tror det. Men vi brukar strida mer eller mindre hela tiden. Det hör väl till.

Kronoby centrum.
Kronoby centrum. Kronoby centrum. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Kronoby

Ann-Catrin Hagnäs var kommunalpolitiker i Kronoby i början av 2000 talet. Som inlflyttad från Larsmo säger hon att hon aldrig riktigt förstod sig på stridigheterna mellan de olika kommundelarna.

- Det var alltid att "får de ska vi också ha". Det sku vara precis lika och man kunde inte tänka sig en funktion i en kommundel och något annat i en annan del.

50 km till centrum

Med 50 års distans till fusionen tycker Granvik att det ändå blev bra. Och då bor han ändå i Småbönders och har mer än 50 km till Kronoby centrum.

- Det blev bra. Och vad skulle alternativen ha varit? För som tre självständiga små kommuern - trots samarbete i någon riktning - skulle det inte ha fungerat.

Kommunen är och förblir otymplig geografiskt sett, men det får man ta, menar Granvik.

Allt finns i byn

Enligt kommundirektör Malin Brännkärr är Kronoby i dag en kommun med tre välutvecklade kommuncentra och bra servicenivå.
Och då talar hon inte bar om den kommunala servicen.

- Butik, bensin, frisörer, matserveringar, detaljhandel och järnhandel. Det finns en hel del olika typer av verksamhet, sådant som ändå inte är så vanligt ute i byar.

Karta över Kronoby kommun.
Karta över Kronoby kommun. Karta över Kronoby kommun. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist kartor,Kronoby,Terjärv,kommunsammanslagningar,kommungränser,kommunfusion

Hur stark är uppdelningen i tre primärkommuner idag?
- Den både finns och finns inte. Det är en fördel att ha aktiva invånare som känner starkt för sin kommundel.

Brännkärr nämner att till exempel Terjärv har med privata medel och talkokrafter utvecklat byn enormt mycket med bollhall och ishall som drivs i privat regi.

Enligt Brännkärr visar det att man vill utveckla den egna delen

- Och det är inget fel i det, och så görs vissa andra saker som en helhet och det är också bra.

Slogs med respekt

Nils-Anders Granvik la av med kommunalpolitiken i början av 1990-talet. Han följer fortfarande med politiken men vill ogärna uttala sig om aktuella frågor. Däremot säger han att politikerna verkar strida på annat sätt än förr.

- Under de första stridiga åren så slogs vi så att stickorna yrde ibland. Men alltid med respekt för motparten. Man kunde alltid sätta sig vid samma bord och dricka kaffe efteråt.

Enligt Granvik har en del beslutsfattare i dag helt glömt att man ska låta sakerna strida och ha respekt för de man jobbar med.

I synnerhet på sociala medier omyndigförklarar man folk till både förstånd och handling, säger han.

Splittringen kommer?

I dag finns kring 300 kommuner i Finland. På 1950-talet var de nästan 550. Efter sammanslagningarna under 60- och 70-talen hade antalet kommuner minskat minskat till 464.

Eija Kaitfors tror för sin del att Kronoby kommun kommer att splittras - en del uppgår i Jakobstad och en annan i Karleby. Ann-Catrin Hagnäs tänker i samma banor:

- Vi kommer att uppgå i något annat, Karleby eller Jakobstad.

Skylt med texten Österbotten och Kronoby på.
Skylt med texten Österbotten och Kronoby på. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Kronoby,Skylt,Österbotten,kommungränser,Landskap

Är det tråkigt att det blir större enheter?
- Ja och nej. Det är lite tidens melodi, man ska inte kämpa emot utvecklingen. Jag tror inte att vi vanliga invånare kommer att märka någon skillnad.

Granvik ser med spänning på vad det blir av vårdreformen och landskapsrefomen.

- Det kommer ganska långt att diktera kravet på nya strukturer då det gäller kommunerna.

En möjlig riktning är enligt Granvik att kommunernas uppgifter krymper så mycket att man kan hantera det inom nuvarande gränser.

- Och samtidigt kommer frågan att ställas: behöver vi så här många kommuner då verksamheten har krympt så. Jag har inget svar på det men framtiden utvisar naturligtvis hur det blir.

Fusioner i hela Österbotten

Bakgrunden till att det överhuvudtaget blev en samgång i Kronoby och många andra kommuner var högstadieskolorna.

En ny grundskollag från 1967 stipulerade att kommunerna skulle upprätthålla högstadieskolor. Och många kommuner var för små för att göra det på egen hand så det blev antingen samarbete eller fusion.

Kronoby blev först ut i en rad fusioner fram till 1977. Under de åren bildades bland annat Pedersöre, Nykarleby, Korsholm, Närpes och Kristinestad.

Kommundirektören Malin Brännkärr tror att Kronoby kommun står sig länge ännu.

- Det beror på vad statsmakten hittar på. Kommer det krav på en viss storlek kan det leda till förändringar eller om det kommer enorma nedskärningar i statsandelarna. Men som det ser ut nu ser jag inga behov av att fundera på annat än att fortsätta som självständig kommun.