Hoppa till huvudinnehåll

Skolgång garanterar inte inlärning – i framtiden ska alla få en god utbildning

Vad gäller utbildning är den goda nyheten att fler barn än någonsin går i skola i dag. Den dåliga biten är att det inte garanterar att barnen lär sig tillräckligt. Går det att i framtiden försäkra att alla får undervisning som ger goda kunskaper?

Att gå i skola är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet. År 2030 ska alla jordens människor få en god, likvärdig utbildning, slår FN:s fjärde hållbarhetsmål fast.

Men utbildningen i världen står inför stora utmaningar: barn som går i skola lär sig inte alltid närapå tillräckligt, och fortfarande får pojkar gå i skola i större utsträckning och framför allt längre än flickor.

Utbildning är nyckeln till mer hälsosamma och jämställda liv, både för enskilda människor och hela samhällen, men hur ska vi kunna se till att alla får ta del utbildningens fördelar?

Utan utbildning blir man utanför

Skolgång erbjuder människor en värdefull väg ut ur fattigdom. Genom historien har kunskap och utbildning varit avgörande för samhällens sociala, politiska och ekonomiska utveckling.

Ett lands produktivitet och ekonomiska utveckling gynnas ofta av utbildning. Barn som går i skola får färdigheter för livet och har bättre möjligheter att få arbete och bättre inkomster.

- Utbildning gäller barns framtid, säger Max Holm, informatör hos Rädda barnen.

Barn som inte har gått i skola löper en större risk att marginaliseras och ha sämre tillgång till samhälleliga tjänster. Man blir utanför mycket av det man egentligen skulle ha rätt till.

Skolflicka i Sana'a i Jemen, där en halv miljon barn har varit tvungna att avsluta sin skolgång på grund av kriget.

Skolan kan skydda barnen mot olika slag av exploatering, som barnarbete, människohandel och sexuellt utnyttjande. I skolan lär sig barn dessutom ta vara på sina rättigheter.

Man kan säga att utbildning går i arv - barn till utbildade föräldrar går med större sannolikhet själva i skola, liksom deras kommande barn.

Utbildning har också en direkt effekt på människors hälsotillstånd. Undersökningar visar att utbildning är den klart viktigaste faktorn för minskad barnadödlighet, för utbildade kvinnor bildar familj senare och får färre och friskare barn.

Utbildning bidrar också till jämställdhet i ett samhälle - utbildade kvinnor har en möjlighet till större inflytande, de kan arbeta och får en röst, en möjlighet att delta och organisera sig.

9 barn av 10 går i skola

Konkret sagt har utbildning genom tiderna räddat och förbättrat livet för otaliga människor och kunde också i dag rädda miljoner liv i fattiga länder.

Siffrorna över antalet barn som är inskrivna i grundskolan visar att en avsevärd förbättring har skett på inskrivningsfronten med åren. I dag börjar runt 90 procent av världens barn i skolan. I stora delar av världen går i stort sett alla ungdomar igenom grundskolan.

Andel barn som inte är i skolan
Andel barn som inte är i skolan

Trenden är positiv och man kan säga att varje ny generation tillbringar en längre tid på skolbänken än den föregående.

På global nivå har läs- och skrivkunnigheten för unga (mellan 15 och 24 år) ökat från 83 till 89 procent mellan 1990 och 2009. Av världens hela befolkning var drygt 86 procent läskunniga år 2015. De senaste 65 åren har läskunnigheten i världen ökat med fyra procent vart femte år.

Andel vuxna som är läskunniga
Andel vuxna som är läskunniga

- Utvecklingen har varit ytterst positiv. Läget i dagens värld är att nio av tio barn är i skolan. Antalet barn i åldern 6-11 som inte är i skola är i dag dryga 60 miljoner, men år 2000 uppgick det till över 100 miljoner - så utvecklingen har varit god, säger Max Holm.

Det här har man lyckats med eftersom man gjort större satsningar på utbildning. Man har sett till att det finns lärare och att barnen över huvudtaget har tillgång till skolor. Man har fört aktiva kampanjer för att få alla barn att börja skolan.

I länder där man avskaffat skolavgiften har tillströmningen till skolorna varit enorm: till exempel i Kenya skrevs 1,3 miljoner barn in i skolan på bara några veckor när skolavgifterna slopades.

Omkring 90 procent av världens barn börjar i skolan i dagens läge. På bilden skolelever i Ghana.

En miljon fler barn i skolan varje år

  • Antalet barn och unga som står utanför skolan minskade kraftigt ännu under 2010-talet. De senaste åren har den starka utvecklingen saktat ner.
  • Sedan år 2012 har den totala mängden barn och unga som inte går i skola minskat med cirka en miljon årligen.
  • Av alla 6-17 åringar i världen går en femtedel inte i skola. Det är 263 miljoner barn och unga.
    • 63 miljoner 6-11-åringar går inte i skola
    • 61 miljoner 12-14-åringar är inte i skola
    • 139 miljoner 15-17-åringar är inte i skola
  • Hälften av barnen i grundskoleålder som inte är i skola lever i Afrika söder om Sahara.

Trots fina skolgångssiffror lär sig många inte tillräckligt

Men det finns en allvarlig avigsida till saken: även om utvecklingen verkar lovande och fler barn går i skola, visar undersökningar att skolgång inte garanterar inlärning.

250 miljoner skolbarn kan inte läsa och skriva när de når fjärde årskursen. En rapport av Världsbanken från i fjol hävdar rentav att utbildningen i världen är i kris.

Skolgång utan inlärning är en bortkastad chans, konstaterar Världsbankens rapport, och pekar på att skolbarnens kunskaper i att läsa, skriva och räkna är bristfälliga på väldigt många platser i världen. Kvaliteten på undervisningen varierar mycket mellan olika länder och till och med mellan olika regioner i ett land.

Lärare och elever i Peshawar, Pakistan.

Av dem som börjar skolan beräknas vart fjärde barn hoppa av innan det slutat grundskolan, och av de barnen är en majoritet flickor. Det är ett jämställdhetsproblem, som vi ska lösa: enligt hållbarhetsmålet ska alla flickor och pojkar i framtiden fullborda avgiftsfri, likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning som leder till ändamålsenliga kunskaper.

Max Holm vid Rädda barnen säger att det både är viktigt och glädjande att hållbarhetsmålen nu i synnerhet tar fasta på utbildningens kvalitet.

- Före Agenda 2030 hade vi de så kallade Milleniemålen. Där ställdes det som mål att alla barn skulle ha möjlighet att gå i skola. Det var klart redan då målet ställdes och blev allt klarare med tiden att det inte räcker att barn går i skola - barn måste också lära sig någonting.

De dåliga resultaten gäller Finland också. Här har vi en av tio som har svårt med att förstå text trots att vi är ett land som år efter år är bland toppländerna i alla mätningar vad gäller utbildning och inlärning.― Max Holm, Rädda barnen

Ett problem är att många barn fortfarande går i skola för kort tid, en stor del i genomsnitt bara fyra år. Hälften av dem som går i skola har inte lärt sig läsa, skriva och räkna tillräckligt bra.

När skolbarn i tredje klass i Kenya, Tanzania och Uganda fick i uppgift att läsa en enkel mening uppfattade tre av fyra barn inte meningens innebörd. På den indiska landsbygden kunde nästan tre av fyra skolbarn i tredje klass inte räkna 46 minus 17.

- De dåliga resultaten gäller Finland också. Här har vi en av tio som har svårt med att förstå text trots att vi är ett land som år efter år är bland toppländerna i alla mätningar vad gäller utbildning och inlärning, säger Max Holm.

Fattigdom, konflikter - och diskriminering

Att gå i grundskolan är en mänsklig rättighet. Ändå går 263 miljoner barn i världen inte i skola. Hundratals miljoner vuxna saknar grundläggande kunskaper i att läsa och skriva. Utvecklingen går mot det bättre, men alltjämt är över 120 miljoner unga inte läskunniga.

Den största orsaken till det är fattigdom. Trots att skolgång enligt barnkonventionen ska vara gratis, kräver skolan på många håll en alltför stor del av familjernas inkomster.

Föräldrarna har helt enkelt inte råd att skicka barnen till skolan eller så kanske de inte kan köpa läromaterial eller skoluniformer, även om själva undervisningen är gratis.

Kanske behövs barnen i hemmet, som hjälp i hushållssysslor, eller så ligger skolan för långt borta. Eller om familjer inte har elekticitet hemma kan det vara svårt att läsa läxor när mörkret faller.

Flickor påväg till skolan i Mosul i Irak.

Kanske lider skolgången på grund av en pågående väpnad konflikt i området eller landet. Hälften av alla barn som inte går i skola bor i konfliktdrabbade områden.

Skolbyggnaden kan vara förstörd och skolvägen osäker, eller så är familjen driven på flykt och barnens skolgång helt avbruten.

Eller så är orsaken diskriminering, vilket mest drabbar flickor och barn med funktionsnedsättning. Fyra av tio barn med funktionsnedsättning går inte i skola och får aldrig möjligheten att utbilda sig.

Lite drygt hälften av alla barn som inte går i skola är flickor. Vi ser en allt jämnare fördelning mellan könen och de flesta länder når målet med lika många pojkar som flickor i skolan, men det finns länder med låga inskrivningssiffror och stora skillnader mellan könen.

Hur ligger det till med kvinnors och mäns utbildning globalt sett? Testa dig med två frågor från boken Factfulness av professor Hans Rosling.

I alla låginkomstländer i världen, hur många flickor går idag ut grundskolan?

Globalt sett har 30-åriga män i genomsnitt gått 10 år i skolan. Hur många år har kvinnor i samma ålder gått i skolan?

Utbildning är också en jämställdhetsfråga

Situationen är som vi ser allt mer jämställd, men rum för förbättring finns. I många fall är flickor i en svagare ställning än pojkar eftersom man tänker att flickorna behövs i hemmet, medan pojkarna som i framtiden ska arbeta utanför hemmet sätts i skola.

En så naturlig och oundviklig sak som menstruationen kan tvinga flickor att stanna hemma, när de inte har tillgång till mensskydd och ordentliga toaletter i skolorna. Och flickor som ska gifta sig i ung ålder börjar kanske inte alls i skolan.

När de flickor som har börjat skolan gifter sig unga, avbryts skolgången. Bara fyra procent av gifta flickor i åldern 15-18 går i skola. Skulle flickorna ha möjlighet att fortsätta sina studier efter grundskolan, kunde 30 miljoner barnäktenskap hindras före år 2030.

Majoriteten av världens icke-läskunniga människor är kvinnor. Det är ett problem eftersom det gör det svårare för kvinnor att stärka sin ställning i samhället, dels för att kvinnor utan utbildning inte får tillräckligt med livsviktig kunskap om hälsa och familjeplanering.

- Tänker man på ojämställdhet och diskriminering så är utbildning också nyckeln till att åtgärda de problemen. Bakar man in jämställdhet i utbildningen minskar man samtidigt på ojämställdheten, säger Max Holm.

Speciellt flickors utbildning har en bevisad effekt på befolkningsökningen och samhällets ekonomiska situation. En utbildad kvinna bestämmer i regel själv hur många barn hon vill ha och när hon vill ha dem.

Tänker man på ojämställdhet och diskriminering så är utbildning också nyckeln till att åtgärda de problemen. Bakar man in jämställdhet i utbildningen minskar man samtidigt på ojämställdheten.― Max Holm, Rädda barnen

På bilden ett klassrum i Sana'a, Jemen. Den globala statistiken visar att andelen pojkar ökar ju högre upp i klasserna man kommer.

Förskolan har en avgörande roll

  • Undersökningar visar att barn som har gått i förskola klarar sig bättre och stannar längre i skolan än barn som inte har haft möjlighet till förskola.
  • Att få in barnen tillräckligt tidigt i systemen syns i framtiden. Vill man nå goda resultat räcker det inte att sätta in insatser som kompetent personal och resurser först på grundskolenivå, utan redan i småbarnspedagogiken eller på förskolenivå.
  • Vill man förebygga brister i utbildningen och stärka ett lands ekonomi på lång sikt lönar det sig att investera i småbarnspedagogik och förskola, slår bland annat undersökningar av professorn och Nobelprisatagaren James Heckman fast.
  • Till hållbarhetsmålen beträffande utbildning hör att till år 2030 säkerställa alla flickor och pojkar tillgång till förskola som ger omvårdnad och förbereder dem för grundskolan.

Vi får jobba för att nå mål 4

Att försäkra alla barn utbildning handlar mycket om fattigdomsbekämpning: om att säkerställa alla familjers möjligheter att sätta alla barn i skola. Man måste få alla att inse att utbildning är något som lönar sig. Man bör nå alla barn som för tillfället inte nås - och visa att också flickor i fattiga länder gagnas av att gå i skola.

Max Holm ställer sig lite skeptiskt till frågan om hållbarhetsmål 4 faktiskt kan uppnås. Han tror på en stark positiv utveckling, men inte på att målet kan uppnås helt och hållet fram till år 2030.

- Tyvärr minskar antalet barn som står utanför skolan inte i samma takt som tidigare. Så vill vi faktiskt nå målet till år 2030 får vi sätta fart på. De resurser som skulle behövas för att ge alla barn i världen grundutbildning är sist och slutligen inte så stora - det är en fråga om prioriteter, konstaterar Holm.

Engelskalektion i Jendema i Sierra Leone.

Ett krav för att nå hållbarhetsmål 4 är att utbilda fler kompetenta lärare. Bra lärare behövs - hela 69 miljoner fler av dem till år 2030. Goda pedagogiska metoder och tillgång till utbildade lärare är a och o.

- Problemen med utbildning finns i alla världens länder, säger Max Holm. Hos oss i Finland faller en del bort efter grundskolan, även om meningen är att alla unga ska fortsätta sin utbildning. Många går ut nionde klassen utan att ha lärt sig det som de borde lära sig.

Samma problem finns i världens mest fattiga länder, men där är problemen mer tydliga. Först gäller att överhuvudtaget få barnen i skola - sedan måste man se till att de verkligen lär sig någonting.

Utbildning har en viktig roll i att bidra till måluppfyllelse inom flera områden i 2030-agendan. Som vi har sett kan utbildning leda till bättre jämställdhet, men för att alla ska ha en chans till utbildning krävs också jämställda möjligheter i samhället.

Hur kan vi förbättra jämställdheten överallt och vilka är de största utmaningarna i jämställdhetsarbetet just nu? Mer om det i hållbarhetsmål nummer 5: Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt.

Källor:
Intervju med Max Holm/Rädda barnen, Fakta om utbildning/Unicef, World development report 2018/Learning, Our World In Data/Literacy, Sida.se
Graf 1: Andel barn som inte är i skolan: World bank data
Graf 2: Läskunnighet bland vuxna: World bank data
Video: Emma Småros

Diskussioner