Hoppa till huvudinnehåll

Världens hunger minskar för långsamt: "800 miljoner hungrande ett beklagligt stadigt tal"

Det finns tillräckligt med mat i världen för att mätta allas magar. Men av olika orsaker når den maten inte fram till alla. Varför lever så många av världens människor i hunger ännu i dag, och hur ska vi lyckas nå FN:s andra hållbarhetsmål och bli kvitt hungern för gott?

Den hunger vi människor i rika länder upplever är ofta lätt tillfredställd genom att ta något att äta - vi går sällan omkring hungriga väldigt länge. Långvarig hunger leder däremot till problem, när kroppen kämpar med att upprätthålla blodsockernivån för att förse hjärnan och andra vitala organ med energi.

När tillgången till energi sinar, börjar kroppen i stället använda sig av sina inre källor - sig själv.

Hunger i en tidig ålder kan leda till både fysiska och mentala störningar. Undernäring är tydligast urskiljbart hos barn och orsaken till att 151 miljoner barn är synbart underutvecklade, tillväxthämmade eller avmagrade.

Den osynliga följden av kronisk hunger är att den hindrar barn från att utvecklas till friska vuxna och kan skada hjärnan och immunförsvaret.

Tillgång till mat är en mänsklig rättighet. Det är varje stats skyldighet att garantera sina medborgare den rättigheten. Varför lyckas alla länder inte med det och varför ökar antalet hungriga människor i världen igen efter ett decennium av positiv utveckling?

Antal hungrande människor i världen
Antal hungrande människor i världen

Efter år 2000 steg antalet hungrande i världen som en följd av svältkatastrofer i Sudan, Uganda och Kongo-Kinshasa. Sedan dess har hungern minskat fram till de allra senaste åren.

Katastrofer och konflikter orsaken till ökad hunger

Det andra globala målet handlar om att avskaffa hunger och se till att alla människor har tillgång till näringsrik mat året om. Detta ska ske före år 2030.

Under ett helt decennium såg det ljusare ut när hungern i världen minskade. Men FN:s senaste siffror avslöjar att hungern nu istället ökar för tredje året i rad. Från 815 miljoner hungriga år 2016 visar den nyaste siffran på 821 miljoner hungriga år 2017. År 2015 var siffran 795 miljoner.

Det faktum att hungern i världen återigen ökar är också agronomie- och forstdoktor Kaisa Karttunen plågsamt medveten om.

Karttunen besitter en lång erfarenhet av matproduktionsfrågor i Afrika, Asien och Centralamerika och är expert på miljö- och klimatfrågor. I sitt nuvarande jobb för Tankesmedjan e2 ägnar hon sig åt nationell och global matsäkerhet.

- För två år sedan hände det tyvärr en vändning mot det sämre i världens hungersituation, konstaterar Kaisa Karttunen. Den största orsaken till det är katastroferna och konflikterna i Afrika och Mellanöstern: Jemen, Sydsudan, Somalia, nordöstra Nigeria, Syrien.

I Jemen lider miljontals människor av akut matbrist - på tre och ett halvt år kan så många som 85 000 barn under fem år ha dött av svält och hunger. På bilden delas mat ut åt familjer i Sana'a.

En annan orsak till utvecklingen är det oerhört starka El Niño-väderfenomenet, som orsakade torka i afrikanska länder flera år i rad. El Niño-fenomenet förklarar speciellt den försämrade situationen i afrikanska länder söder om Sahara.

I Sydamerika och i de flesta regioner i Afrika har hungerläget blivit sämre. Också i Asien, där undernäringen har minskat över en tid, ser trenden nu ut att sakta in kraftigt.

- I Afrika finns både kronisk hunger och hungersnödskriser. Också i Asien kan akuta hungerkriser uppstå, på grund av naturkatastrofer eller politiska kriser.

Vi kan till exempel tänka på de senaste händelserna i Myanmar, som har drivit människor från sina hem och lämnat en halv miljon människor helt beroende av mathjälp.

Var lider människor av hunger?

I dag lever 821 miljoner människor i världen i hunger. Var nionde människa i världen lider av undernäring. Fattiga människor som bor på landsbygden är mest utsatta.

Hunger förekommer mest i Afrika, där 21 procent av befolkningen lider av hunger. Antalet hungriga är störst i Asien eftersom det är världens folkrikaste kontinent; där lider 11,7 procent av befolkningen av hunger. I Karibien är andelen hungriga människor 5 procent av befolkningen.

Hungrande människor, miljoner
Hungrande människor, miljoner

Källa: FAO 2018

Mathjälp på kort sikt - uppbyggnad på lång sikt

När en akut hungerkris uppstår behövs ofta snabb humanitär hjälp och livsmedelsassistans. FN:s World Food Programme (WFP) är en organisation som varje år hjälper miljoner människor i tiotals länder, med mathjälp men också med biståndsarbete, återuppbyggnad och utvecklingsstöd.

- Historiskt sett har humanitär hjälp räddat otaliga liv och återställt levnadsvillkoren för miljoner människor. Men sällan har den hjälpen lyckats åtgärda de brister som ligger bakom problemen, säger Anne Poulsen, chef för WFP:s nordiska kontor i Köpenhamn.

För WFP är ett av huvudsyftena däremot att förändra livet för de människor de hjälper.

Jordbrukssäsongen åren 2015-2016 var en nationell katastrof i Zimbabwe, när landet upplevde den värsta torkan på 30 år. På bilden rensar en bonde sitt torra majsfält utanför huvudstaden Harare.

Vid en kris är WFP ofta först på plats och delar ut mathjälp, men när katastrofen är förbi fortsätter WFP att hjälpa människorna bygga upp sina liv igen.

Organisationen handleder stater i att förebygga framtida kriser och kartlägga sina svagheter. Den stöder utvecklingen av sociala system och hjälper människor med mat medan de ägnar sig åt att utveckla matsäkerheten på lång sikt, till exempel genom att bygga bevattningssystem eller vägar.

Men de ökande konflikterna gör organisationens arbete svårare. Att nå drabbade platser eller att ens få ha hjälparbetare på plats kan vara extremt utmanande, berättar Anne Poulsen.

- Våra anställda, våra lastbilar och våra lager har attackerats. Det är utmanande att leverera hjälp till osäkra, svåråtkomliga platser där människor är omringade av krig. Mängden konflikter gör arbetet utmanande också ekonomiskt sett, säger Poulsen.

Utrota hungern för gott - vad kan var och en göra?

  • En lösning på världens hungerproblem är att producera mer mat. Genom att minska ditt eget matsvinn avbelastar du den produktionsbördan. I dag når 30 procent av all mat som vi producerar inte konsumenternas magar, utan den går förlorad på något sätt. Ju mer mat vi slänger, desto mer måste vi producera. Det går alltid åt vatten, jord, näringsämnen och arbete till matproduktion. Tänk på att jordens kapacitet att producera är långt ifrån gränslös.
  • Ät mer vegetariskt. Det är ofta mindre effektivt att odla foder åt djur än vegetarisk mat åt människor.
  • Stöd eller skänk medel till en hjälporganisation. Härbärgen och flyktingförläggningar tar ofta gärna emot mat och andra livsmedelsartiklar för att hjälpa de boende. Finns det någon i din kommun som du kan donera till?
  • Gå med i en organisation med syfte att bekämpa världshunger i din kommun, skola eller närområde.

Den relativa andelen hungriga minskar trots allt

800 miljoner är ett beklagligt stadigt tal vad gäller världens hungriga människor, säger Kaisa Karttunen när hon uppskattar utvecklingen de senaste 40 åren.

Ibland har antalet hungriga varit närmare 900 miljoner och sedan sjunkit närmare 750 miljoner, men som antal har världens hungriga människor legat väldigt segt kring 800 miljoner.

Det är ett stort tal, säger Karttunen, men det finns också en positiv sida till saken: ser man på den relativa andelen hungriga människor i världen har det på lång sikt skett en positiv utveckling.

Andel hungrande av hela världens befolkning
Andel hungrande av hela världens befolkning

- Alltså ser man på procentandelen hungriga människor av hela världens befolkning så har procenten sjunkit stadigt, även om den tyvärr nu har saktat in. Jordens befolkning har ökat hela tiden, men en allt mindre del av den befolkningen lider av hunger, säger Karttunen.

Hunger och fattigdom går hand i hand. När fattigdomen minskar, har fler människor råd att skaffa mat.

Världsmarknaden fungerar så att maten nog hittar till de platser där det finns köpkraft, och när levnadsstandarden ökar och fattigdomen minskar finns det också mat att köpa.

Matproduktionen i världen har vuxit i samma takt eller rentav lite fortare än vad befolkningen har ökat de senaste 40-50 åren. Mat skulle som sagt finnas för att mätta alla. Vi producerar mer och därmed är maten mer tillgänglig - för dem som kan betala för den.

Sydafrikanska barn tilldelas mat.
Sydafrikanska barn tilldelas mat. Bild: EPA/JON HRUSA mat,hunger

- I till exempel Moçambique och Tanzania är fattigdomen utbredd och inkomstfördelningen i samhället ojämn. Därför kvarstår hungerproblemet där, trots att mat finns: människor kan inte köpa den.

Men situationen är självklart ännu värre under dåliga perioder då det inte finns någon mat alls på marknaderna, säger Kaisa Karttunen.

Även om ett land i regel kan producera tillräckligt med mat själv, kommer det med jämna mellanrum katastrofår när matproduktionen blir för knapp. Många afrikanska länder är dessutom helt beroende av matimport då det helt enkelt inte går att odla där, till exempel på grund av brist på vatten eller fruktbar jord.

Svaga samhällen är särskilt utsatta vid plötsliga kriser, säger Anne Poulsen vid WFP. Det här syns speciellt på områden där människornas levebröd är bundet till jordbruk och beroende av förutsägbara väderfenomen.

- Där löper människorna en speciellt stor risk att hamna ut för matosäkerhet.

Flyktingar köar efter mat vid den makedoniska gränsen.

Varför finns hunger i världen?

Det finns tillräckligt med mat i världen för att mätta allas magar. Men av flera olika orsaker når maten inte fram till alla. Det är inte brist på mat som orsakar hunger och undernäring - åtminstone inte ur ett globalt perspektiv - utan hunger beror på fattigdom och brist på demokrati och rättvisa.

Fattigdom är den största orsaken till hunger: människor har inte råd att köpa eller att ens själv odla mat. Fattigdom och hunger bildar en ond cirkel - hunger leder till dålig hälsa och svaghet, som i sin tur leder till svårighet att lära sig och arbeta.

Krig och konflikter försvårar både matproduktionen och tillgången till mat på många platser. Mer än hälften av världens hungriga (närmare 500 miljoner människor) bor i konfliktdrabbade länder. Dels drivs matpriserna upp, dels kan människor inte odla själva när de drivs från sina hem eller hemmen förstörs.

Dåliga jordbruksmetoder och matslöseri bidrar också till att hungern i världen består. Ensidiga och ömtåliga grödor samt otillräckliga förvaringssystem leder till dåliga skördar och matsvinn. Klimatförändringen gör skördarna mer osäkra och leder till torka, översvämningar och stormar.

Ökad produktion, vegetarianism - och slut på matslöseriet

Kaisa Karttunen säger att det krävs noggranna analyser både när man vill lösa längre hungerproblem och akuta hungerkriser.

Vilka är orsakerna till hungern: finns det helt enkelt inte mat eller har människorna inte möjlighet att komma åt den eller köpa den? Har matpriserna gått upp? Handlar det om en plötslig kris där människor varit tvungna att fly?

Ett medel i att utrota hungern är att producera mer mat. Enligt FAO:s beräkningar borde världen producera 50 procent mer mat fram till år 2050.

- Människornas matvanor förändras. Också i fattiga länder vill människor äta mer kött och mjölkprodukter. Det betyder att vi dessutom måste producera mer foder åt djuren, säger Kaisa Karttunen.

Det är ofta mindre effektivt att odla foder åt djur än vegetarisk mat åt människor, påpekar Karttunen. En kost som betonar vegetarisk mat är därför också med tanke på världens hunger ett mer hållbart alternativ.

I dag når 30 procent av all mat som vi producerar inte konsumenternas magar, utan den går förlorad på något sätt. En stor del av lösningen på hungerproblemet vore därför att använda all mat som produceras.

I fattiga länder går maten förlorad eftersom den inte klarar förvaringen på lantgårdarna. Fungerande förvaring, insektbekämpning och infrastuktur är viktiga steg mot matsäkerhet i fattiga länder, men också våra finländska vanor spelar en roll.

- Var och en kan se på sin egen tallrik, säger Kaisa Karttunen. Hur mycket mat slösar mitt hushåll? Ju mer man slösar, desto mer är vi tvungna att producera. Det går alltid åt vatten, jord, näringsämnen och arbete till matproduktion.

Med klimatförändringen blir motståndskraftiga jordbruksmetoder allt viktigare. Vi måste odla mer hållbart och på vissa ställen behövs växter som är mer tåliga mot till exempel torka.

- Vi måste anpassa jordbruket till det nya klimatet. Betyder det sedan nya grödor eller djur som matas på andra sätt, eller andra sätt att handskas med vatten och torka - det är den viktigaste frågan vad gäller ökad matproduktion i framtiden.

Var och en kan se på sin egen tallrik. Hur mycket mat slösar mitt hushåll? Ju mer man slösar, desto mer är vi tvungna att producera.― Kaisa Karttunen

Vad betyder det att lida av hunger?

Felnäring, undernäring eller hunger, hungersnöd och svält är olika former av hunger:

Undernäring/hunger: resultatet av en längre period av dåligt näringsupptag eller lågt kaloriintag. Ofta används termen för att beskriva ett för lågt kaloriintag men kan även syfta på vitamin- och mineralbrist orsakat av dålig förmåga hos kroppen att ta upp dessa ämnen. Att vara undernärd innebär att man regelbundet får i sig mindre energi än vad kroppen kräver. Hunger och undernäring används synonymt.

Kroniskt undernärda personer har under en längre tid haft ett för lågt kaloriintag vilket har skadat kroppen: utvecklingen har hämmats och längd, vikt och kroppsfunktioner kan ha påverkats.

Felnäring och näringsbrist: kan drabba människor även om deras vikt är normal eller trots att de är överviktiga. Felnäring innefattar således både undernäring och fetma. Näringsbrist eller felnäring drabbar hela två miljarder människor.

Hungersnöd: utbredd matbrist som ofta utlöses av någon typ av katastrof som krig, epidemier eller naturkatastrofer.

Svält: ett tillstånd där kroppen utmattas till följd av matbrist. Detta tillstånd kan leda till död.

Tryggad livsmedelsförsörjning eller matsäkerhet - food security - är det tillstånd då alla människor, vid alla tidpunkter, har fysisk, social och ekonomisk tillgång till tillräcklig, säker och näringsrik mat.

Utsikterna nu: vi når inte fram till mål 2

Vägen fram till utrotad hunger är alltså allt annat än rak. Det finns många problem att tackla innan man kommer fram till matsäkerhet för alla.

- Nu ser det faktiskt ut som att vi inte kommer att nå fram till det andra hållbarhetsmålet till år 2030, säger Kaisa Karttunen.

Förbättringar kan ske och den relativa andelen hungriga av världens totala befolkning minskar säkert. Men ändå har vi ännu år 2030 en stor del människor som inte får tillräckligt med mat.

- Men såklart, jobbar man bra med jämställdhetsmålet, klimatmålet och ekosystemsmålet hjälper det också att nå hungermålet. Likaså om fattigdomen minskar, säger Kaisa Karttunen.

Hunger och undernäring drabbar kvinnor i större utsträckning och värre än män. Orsaken är att hunger inte bara påverkar kvinnan själv, utan också hennes barn. Av världens hungrande befolkning är 60 procent kvinnor och flickor.

Starkt samband mellan ojämställdhet och hunger

Det finns ett starkt samband mellan hunger och ojämställdhet mellan kvinnor och män.

Gravida och ammande kvinnor har ett större behov av näringsämnen, och undernärda kvinnor är speciellt utsatta för komplikationer vid förlossningar.

Diskriminering på kulturella grunder är också en orsak till större hunger hos flickor och kvinnor: flickor som ändå ska giftas bort anses inte vara värda att satsa på på samma sätt som pojkar.

Ofta får flickor stanna hemma från skolan för att arbeta i hemmet. Flickor ammas kortare tid än pojkar och när flickorna blir äldre får de fortfarande äta sist och minst. Varje år blir 14 miljoner flickor bortgifta innan de fyllt 18 år, vilket leder till att flickor får barn unga och att de får fler barn. Den onda cirkeln fortsätter när de föder barn som är flickor.

Att förbättra kvinnornas ställning och rätt att äga och bruka jord är av den orsaken också i en nyckelställning för att avskaffa hungern.

Källa: Hungerprojektet.se

WFP: Om kvinnliga jordbrukare hade samma möjligheter som manliga jordbrukare, kunde antalet hungriga i världen minska med 150 miljoner.

- Kan vi få slut på konflikterna i världen, kan vi också få slut på hungern, säger Anne Poulsen. Hunger är världens största problem med en lösning.

Vi har gjort stora framsteg i att utrota hungern; nu finns 216 miljoner färre hungriga än i början av 1990-talet. Men mycket arbete återstår.

- Det är varje stats och statslednings ansvar att se till att medborgarna har mat, konstaterar Kaisa Karttunen. Det krävs åtgärder på den nivån för att avskaffa hungern. Det internationella samfundet, som FN, har också ett ansvar att hålla sig till överenskommelser, som klimatöverenskommelser, säger Kaisa Karttunen.

Länder som kämpar med hungerproblem har som mål att förbättra matsäkerheten för folket, men huruvida det förverkligas i praktiken är en annan sak. I verkligheten kan investeringar och budgetar riktas till något annat. Hungriga människor är också politik.

- Att en del av befolkningen hungrar är ibland ett politiskt beslut. Eller så leder politiken i landet helt enkelt inte till att hungern minskar, trots idoga försök och god vilja, säger Kaisa Karttunen.

Det är varje stats och statslednings ansvar att se till att medborgarna har mat. Det krävs åtgärder på den nivån för att avskaffa hungern.

Att få tillräcklig och bra mat är en av grundläggande förutsättning för att människor ska nå sin fulla potential och bidra till samhällets utveckling. Därtill behöver människor nödvändig hälso- och sjukvård, vatten, ren luft, sanitet och hygien för att må så bra som möjligt.

Hållbarhetsmål nummer 3 för Agenda 2030 fokuserar på Hälsa och välbefinnande - ett mål som ska säkerställa att alla har möjligheterna att leva ett hälsosamt liv.

Källor: Intervju med expert Kaisa Karttunen
Graf 1: Antal hungrande människor i världen sedan 1991:
Global number of people who are undernourished
Graf 2: Andel hungrande av hela världens befolkning sedan 1991:
Världens folkmängd: World stats
Antal hungriga människor: Our world in data