Hoppa till huvudinnehåll

Alla kan få chansen till ett hälsosamt liv - att minska på barndödligheten är avgörande

Senast år 2030 ska alla människor ha samma möjligheter till god hälsa och välbefinnande.

Låter fint eller hur? Men hur ska världen förändras så att det blir möjligt för alla människor att kunna leva ett hälsosamt liv från födseln genom hela livet? Arbetet pågar för fullt.

Vilken är medellivslängden för världens befolkning i genomsnitt?


Källa: Gapminder

De första åren i livet är av­görande för ett barns framtid

God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. Och vi är på rätt väg.

Den som i sin barndom får kärleksfull omsorg, rent vatten, bra hygien, näringsriktig mat och hälsovård har större chans att överleva, växa upp och utveckla sina fysiska och psykiska färdigheter.

Därför är investeringar i hälsa genom till exempel hälso- och sjukvårdssystem en viktig faktor för samhällets utveckling i stort. Bästa möjliga hälsa som innefattar nödvändig hälso- och sjukvård, mat, vatten, ren luft, sanitet, hygien och läkemedel är dessutom en grundläggande mänsklig rättighet.

En bra start i livet lägger grunden för barnets framgångar i skolan och för livslång hälsa och välbefinnande. För att det här ska lyckas satsar världens länder bland annat på att minska på mödra- och barndödligheten.

Med mödradödlighet menas dödsfall i samband med graviditet, födsel eller komplikation relaterad till födseln.

Ändå saknar alldeles för många barn i världen denna grundtrygghet – främst på grund av fattigdom och okunskap.

En vietnamesisk flyktingkvinna med sitt nyfödda barn i flyktinglägret Songkhla i Thailand. Bild: UN Photo/John Isaac

Ambitiösa mål för att förlänga liv

En ambitiös strävan handlar om att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Går det här att förverkliga?

- Det går det säkert, även om vi kanske inte kommer helt ner till de siffror som är uppsatta, men till vissa delar som exempelvis att minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn, säger Per Ashorn som jobbar som är bland annat barnläkare, specialiserad på infektioner. Han har undersökt sambandet mellan (under)näring och infektioner hos barn i bland annat Malawi och Zimbabwe.

Per Ashorn står vid järnvägsstationen i Helsingfors.
Per Ashorn i Helsingfors Per Ashorn står vid järnvägsstationen i Helsingfors. Bild: Charlotte Lindroos/Yle läkare,hälsa

Jag träffar Per Ashorn på blixtvisit i Helsingfors.

Hur jobbar man med det här?

- Man garanterar en säker förlossning. Tidigare jobbade man utgående från en modell att att följa upp graviditeter.

Man hade en byabarnmorska för att kunna fånga in riskgraviditeterna i tid, berättar Ashorn. Men det visade sig vara ett ineffektivt sätt. De svåraste problemen med förlossningar uppstår under själva förlossningen och dem ser man inte på förhand.

Därför tänker man nu att varje förlossning borde ske på en plats där man kan sköta det på ett adekvat sätt. Det ska finnas blod, antibiotika och en möjlighet till kirurgiska ingrepp att tillgå.

Orsakerna till att mödrar dör är till exempel bristningar i livmodern som är livshotande eller att förlossningen stannar upp. Graviditetsförgiftningar är också sådana tillstånd som kräver någon form av intensivvård.

En mamma och hennes undernärda barn får vård på en Caritas välgörenhetscentral Orou Sogui i Senegal.

Miljontals människor hotas av undernäring i områdena kring Sahel. Bilden är från 2014. Då dog upptill 300 tusen barn under fem på grund av svält i Sahelregionen. Bild: EPA/Helmut Fohringer

När man kan kontrollerna de här så får man ner dödsfallen. Vi kanske inte helt uppnår de utsatta siffrorna men den nedgående trenden är positiv, säger Ashorn.

- Alla andra dödsfall bland barn har sjunkit i snabbt takt förutom dödsfall bland barn under en månad. Det beror på att det ofta handlar om prematurer och komplikationer i samband med det samt komplikationer som uppstått vid förlossningen, säger Per Ashorn.

Rent vatten och sterila instrument vid förlossningar samt vaccinationer skulle rädda 3,5 miljoner barn årligen.

Den tysta katastrofen

Ändå dör det ännu i dag årligen 5,4 miljoner barn innan de hinner fylla fem år. Det betyder att nästan 15 000 barn under fem år dör varje dag.

Den här tragedin brukar benämnas "den tysta katastrofen" eftersom den sällan uppmärksammas annat än som statistik i rapporter.

Även om dessa siffror är förfärande går utvecklingen hela tiden åt rätt håll. För 27 år sedan dog nästan 13 miljoner barn innan sin femårsdag

Enligt Ashorn beror cirka hälften av alla dödsfall bland barn mellan 0-4 veckor exempelvis på syrebrist vid födseln och en del genetiska störningar som vi också har i Finland.

Det här behöver en födande mamma och ett nyfött barn

En födande mamma bör få hjälp från en läkare, sjuksköterska eller barnmorska och helst föda på sjukhus eller på en vårdcentral.
Idag föds två tredjedelar av alla barn i världen under dessa förutsättningar, i Afrika söder om Sahara bara hälften.

Om alla barn föddes med hjälp av barnmorska eller läkare, skulle 20 procent av barnen som dör vid förlossningen kunna räddas.
Också för de kvinnor som föder på en vårdcentral, är det viktigt att de kan skickas till en förlossningsklinik som kan ge mer avancerad vård om det uppstår komplikationer.

Det här skulle rädda 40 procent av de barn som dör i samband med förlossningen. Om förlossningsklinikerna dessutom har möjlighet att genomföra kejsarsnitt skulle 75 procent av barnen som dör vid förlossningen kunna räddas.

Orsakerna till att mödrar dör är bristningar i livmodern, att förlossningen stannar upp eller graviditetsförgiftningar som kräver någon form av intensivvård. Och så infektioner.

När man kan kontrollerna de här så får man ner dödsfallen.

Barnen bör även bli vaccinerade mot stelkramp och tuberkulos, testas för hiv och registreras i ett födelseregister. Ändå innefattar det här långt i från alla barn i dagens värld. Men vi är på väg åt rätt håll. Sakta men säkert.

Hur många av världens barn har i dag vid ett års ålder vaccinerats mot någon form av sjukdom?


Källa: Gapminder

Förbättringarna inom hälsovården kan ske snabbt

Sedan 1990 har barnadödligheten mer än halverats. Det har gjorts många insatser för att se till att fler barn kan växa upp.

Barn under fem år löper större risk att drabbas och dö av malaria än vuxna. För att förhindra det delade FN:s barnfond (UNICEF) ut över 40 miljoner miljoner myggnät till barn och familjer under 2016.

Dessutom såg världshälsoorganisationen (WHO) till att 119 miljoner barn vaccinerades mot mässling under 2016.

Vi hade en hög mödra- och spädbarnsdödlighet i Finland ännu på 1940-talet. Men som du kan se har barndödligheten i Finland drastiskt minskat under de senaste femtio åren för att inte tala om de tvåhundra senaste åren.

Barndödligheten i Finland de senaste 200 åren, Källa:Gapminder
Barndödligheten i Finland de senaste 200 åren, Källa:Gapminder

I låginkomstländer dör mer än hälften av de små barnen av infektionssjukdomar som går att förebygga, som lunginflammation, diarré, malaria, mässling, stelkramp och aids.

Undernäring och brist på rent vatten och sanitet bidrar till mer än hälften av dödsfallen.

Barnadödlighet är högst i södra Afrika och i Sydasien

Den högsta barnadödligheten har låginkomstländerna i Afrika söder om Sahara där 2,7 miljoner barn dör innan de fyller fem år.
Barnadödligheten här är 15 gånger högre än snittet för höginkomstländerna.
Den näst högsta barnadödligheten har Sydasien där den är 9 gånger högre än i höginkomstländerna.
80 procent av dödsfallen sker i sex länder; Indien, Pakistan, Nigeria, Demokratiska Republiken Kongo, Etiopien och Kina.
I Somalia, landet med allra högst barnadödlighet, dör drygt 13 procent av alla barn innan de når sin femårsdag.

Östra Afrika har lidit av torka sedan väderfenomenet El Nino år 2015.
I Somalia, landet med allra högst barnadödlighet, dör drygt 13 procent av alla barn innan de når sin femårsdag.
Bild: EPA/ Dai Kurokawa

Bland de äldre barnen - de som dör mellan 5 och 18 års ålder - ligger siffran på knappt en miljon om året. Här är det vanligare med andra typer av sjukdomar som diabetes, cancer, hjärtfel och så vidare.

Många dör också på grund av olycksfall, till exempel genom drunkning, naturkatastrofer och trafikolyckor.

Om man ser på dödligheten i stort bland människor i åldern 15-25 så är det bilolyckor som skördar flest offer. En bilolycka betyder inte alltid att man förolyckas inne i bilen utan ute i trafiken. Det är centralt. Trafiken är farlig, säger Per Ashorn.

1,25 miljoner människor dör varje år på vägar runt om i världen. En strävan är att halvera antalet dödsfall och skador i trafikolyckor.

De allra första åren i livet är helt avgörande för ett barns framtid

De allra första åren i livet är helt avgörande inte bara för ett barns framtid utan för byns och för stadens, landets och hela världens framtid. Från födseln och fram till tre års ålder pågår den viktigaste fasen i hjärnans utveckling.

En stor fråga bland hälsofrågor hos barn är att garantera en trygg uppväxtmiljö. För att uppnå det behöver det finnas tillräckligt med näring och möjligast lite infektioner.

Per Ashorn har undersökt vilket sambandet det finns mellan undernäring, underutveckling och upprepade infektioner. Vad förorsakar vad?

Leder undernäringen till att barnen lättare får infektioner eller är det infektionerna som leder till att kroppens upptagning av näringsämnen blir nedsatt?

Man har till exempel gett de undernärda barnen en näring som består av ett näringsrikt jordnötspreparat, en form av pasta.

På det sättet har man kunna flytta de små patienterna på cirka ett och ett halvt till fyra år, från sjukhusen tillbaka till hemmen.

En somalisk kvinna håller sin allvarligt undernärda baby i famnen i provisoriskt inrättad tältklinik i närheten av Mogadishu.
Bild: EPA/Stuart Price

Men ett stort problem är att på många ställen bor familjerna trångt i bristfälliga bostäder vilket gör att barnen lättare blir smittade med olika kroniska virusinfektioner. Bristande sanitet är naturligtvis en faktor.

Moderns hälsa är livsavgörande

Ett barns liv börjar redan innan det föds. Näringsbrist och dålig hälsa hos mamman kan leda till för låg födelsevikt hos barnet: Det innebär en större risk för utvecklingsstörning, näringsproblem och död.

Om mamman är sjuk ökar också risken för att hon själv kan skadas eller dö på grund av komplikationer under graviditeten eller vid förlossningen.

Omkring 303 000 kvinnor dör varje år av dessa orsaker. Av dem lever 99 procent i låginkomstländer.

Friska kvinnor föder i regel friska barn.

I världen lider över 300 miljoner kvinnor av allvarliga skador, infektioner eller handikapp som de drabbats av under graviditet och förlossning.

Orsaken till låginkomstländernas höga mödradödlighet är inte bara dålig hälsovård, utan också fattigdom, analfabetism och diskriminering mot kvinnor.

Omskärelse av kvinnor är också en faktor som påverkar kvinnors hälsa och den är i vissa fall en stor riskfaktor vid graviditet och förlossningar.

Också barnäktenskap, alltså situationer när unga flickor gifts bort med en betydligt äldre man, är en stor hälsorisk på för flickor på många håll i världen.

Ett fotografi på en 40-årig afghansk man och hans 11-åriga brud vann UNICEF:s Photo of the Year-tävling 2007.
En 40-årig afghansk man och hans 11-åriga brud. Bilden vann UNICEF:s Photo of the Year-tävling 2007 Ett fotografi på en 40-årig afghansk man och hans 11-åriga brud vann UNICEF:s Photo of the Year-tävling 2007. Bild: EPA/STEPHANIE PILICK barnäktenskap,Afghanistan,bröllop,äktenskap,barn (familjemedlemmar),fotografier,unicef photo of the year

Brist på preventivmedel är också ett stort problem i världen. Cirka 216 miljoner kvinnor världen över skulle behöva, men har inte tillgång till preventivmedel. Endast 55 procent av all världens befolkning har tillgång till preventivmedel.

Svåra problem med enkla lösningar

Medan orsakerna till att så många små barn dör kan vara komplicerade, är lösningarna på problemen ibland både enkla och billiga.

Med hjälp av rent vatten, näringstillskott, god hygien och utbyggd barn- och mödrahälsovård skulle många barn kunna räddas till livet. Det handlar också mycket om att sprida rätt information.

Många föräldrar vet inte hur de ska rädda sitt sjuka barn. Enbart vatten hjälper inte det barn som hotas av uttorkning av diarré eftersom kroppen inte kan behålla vätskan. Men vatten som blandats med rätt proportioner socker och salt kan kroppen ta till sig.

Inom några timmar kan den lösningen rädda ett döende barn. Genom att lära föräldrar den enkla behandlingen med vätskeersättning kan man rädda miljoner barn från att dö.

Bröstmjölk är den viktigaste näringskällan för riktigt små barn. En sådan enkel åtgärd som att få mammor att uteslutande amma och inte använda bröstmjölksersättning skulle rädda upp till 1,3 miljoner barn från att dö av undernäring varje år.

God hälsa är både en rättighet och en förutsättning för att vi ska kunna bidra till samhället.

Vad vill man påverka och med vilka medel?

Vad är det man ska mäta hos barn? Är det längden som är viktig? Säger den oss någonting om barnets kommande livsvillkor?

Det vi vill är ju att alla barn ska växa upp till funktionsdugliga vuxna som kan påverka sin levnadssituation på bästa tänkbara sätt.

Men det man vet är att undernäring påverkar hjärnans kognitiva funktioner, sådant som har med logiskt tänkande att göra till exempel. I tester syns det här som dålig problemlösning vilket korrelerar med en sämre inkomstnivå.

Till exempel på Malawis landsbygd är det svårt att avgöra de enskilda faktorerna. Där lever människorna i svåra uppväxtmiljöer med mycket infektioner, de är kortväxta och nivån på utbildningen är låg.

Mätt med västerländska mått där vi mäter i utveckling som en förmåga att tänka logiskt-matematiskt så är de här människorna på en låg nivå. På grund av de här bristerna så har de svårt att ta sig ur sin fattigdom, berättar Per Ashorn.

- De skulle behöva manuella arbeten med råproduktion och som vi vet så håller just den här typen jobb på att försvinna.

Ett lyckat exempel är Indien, där man satsat stort på teknologi och utbildningsnivån är betydligt högre än i Afrika. Det är ett av Afrikas problem att de blir efter i utvecklingen, säger Per Ashorn.

- Arbetet inom alla dessa områden måste integreras för att vi ska nå bästa möjliga resultat. Därför arbetar vi alltid i nära samarbete med regeringar, lokala politiker och andra organisationer.

Den globala trenden är att människor lever allt längre liv men i många fall saknas stödsystem för äldre personer. Den tilltagande globaliseringen innebär även en ökad risk för spridning av olika typer av hälsohot.

Man vill också utrota epidemier som aids och tuberkulos och se till att färre människor blir sjuka eller dör av miljöföroreningar.

De mest förorenade städerna är i dagens läge Delhi, Patna, Gwalior och Raipur i Indien. Därefter kommer stora städer i Pakistan, Karachi, Pechawar, Rawalpindi, där luften stundom är mycket förorenad. En luft som gör människor sjuka.

Filippinska barn leker i ett slumområde i Manila. UNICEF varnar för att fattigdom, analfabetism och förtidigt död kommer att drabba de mest utsatta barnen i världen om man inte satsar på interventioner som förbättrar de här barnens tidiga barndom och näringsläge.
Bild: EPA/Francis R. Malasig

Mycket har redan blivit bättre

Kampen mot HIV och aids pågår världen över men Per Ashorn tror att vi kan få den epidemin under kontroll tack vare de mediciner som finns att tillgå, också om människor inte nämnvärt skulle förändra sitt sexuella beteende.

Insatser som syftar till att motverka antibiotikaresistens är en viktig del av arbetet för skydd mot hälsohot och för att säkra tillgång till nödvändiga läkemedel. Skrivning om antibiotikaresistens finns också med på åtgärdslistan.

Mycket har alltså blivit bättre men mycket finns fortfarande kvar att göra. Fler behöver rent vatten, sjukvård näringsrik mat och mediciner. Men vi är på rätt väg. Steg för steg mot en friskare värld.

Hållbarhetsmål 4 för Agenda 2030 fokuserar på skolgång och utbildning.

Källor:
FN
Per Ashorn
Gapminder
Unicef
UNDP
Ross Chainey, Digital Media Specialist, World Economic Forum

Diskussioner