Hoppa till huvudinnehåll

Historikern Henrik Meinander: Den kvinnliga emancipationen kanske det mest bestående arvet av 1968

Paula Salovaara diskuterar med Henrik Meinander i radioprogrammet Paula möter.
Paula Salovaara diskuterar åren 1918, 1968 och 2018 med professor Henrik Meinander. Paula Salovaara diskuterar med Henrik Meinander i radioprogrammet Paula möter. Bild: Five corners production Paula Salovaara,Henrik Meinander,paula möter

Historikern, professorn och Svenska litteratursällskapets ordförande Henrik Meinander kommer snart ut med boken Samtidigt Finland och omvärld 1968.

Med sin nya bok vill Meinander påminna om allt annat viktigt som hände 1968, året som i folks minnen främst kommit att domineras av studentupproren.

- Den berättelse som dominerar är den om studentradikalismen och ockupationen av gamla studenthuset. Men det hände mycket viktigare revolutioner I det vardagliga livet; den kvinnliga emancipationen är det kanske mest bestående arvet av 1968, säger Henrik Meinander i programmet Paula möter.

Många tv-ansikten kom sedan att bli politiker och blev invalda i riksdagsvalet 1970. Men det var mycket tack vare att TV:n hade blivit det nya medium där man förde fram sina politiska åsikter.

1968 var också året då det skedde en massutflyttning till Sverige och urbaniseringen I Finland skedde mycket snabbt med påföljden att landsbygden avfolkades.

- Men allt det här kom att hamna lite i skymundan.

Samhället lyssnade mycket på ungdomarna

Du har sagt i ett föredrag att sedan dess har samhället inte lyssnat lika mycket på ungdomarna som det året?

- Jag vill inte ifrågasätta ungdomars fattningsförmåga, men är det nu faktiskt så att en 21-åring förstår så mycket om samhället? Men ändå var det just det året ovanligt många drygt 20-åringar som uppträdde I TV och hade bestämda åsikter

Många av dem är politiker i dag..

- Många av dem började sin politiska karriär just tack vare att de syntes I TV det året, till exempel Erkki Tuomioja. Man hörde också Paavo Väyrynen i radion. Han intervjuade människor utanför den sovjetiska ambassaden den 21 augusti 1968.

Visserligen censurerades den intervjun av Rundradion. Men många tv-ansikten kom sedan att bli politiker och blev invalda i riksdagen 1970. Men det var mycket tack vare att TV:n hade blivit det nya medium där man förde fram sina politiska åsikter.

Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet
Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet Bild: Stina Sirén/Yle Henrik Meinander,Helsingfors universitet,professorer,historiker (forskare)

- Men det var också det som pågick på olika håll I världen: Vietnamkriget och medborgarprotesterna I USA. Det är det jag vill poängtera men ordet “samtidigt” i min bok.

Inkomstpolitiska avtalet och grundskolan finns kvar

Vilka förändringar från 1968 känner vi av ännu i dag?

- Det inkomstpolitiska helhetsavtalet som stiftades då finns kvar ännu i dag. Och grundskolelagen stiftades det året. Finland har ju I motsats till Sverige hållit fast vid grundskolan, till Finlands fördel.

- Det samhälleliga debattklimatet moderniserades och det var oerhört viktigt och ekonomin förbättrades mycket snabbt.

Om 50 år kommer man att diskutera mycket om hur det gick för EU. Antingen kommer man att säga att det var början på slutet eller - om EU har tagit sina stapplande steg framåt och blivit en politisk union, så pekar man på att de beslut som fattades 2018 ledde till Europas förenta stater.

- Det är också historikerns plikt och uppdrag att beskriva att det händer många saker samtidigt. Delvis oberoende av varandra, de påverkar varandra, de är motstridiga och deras konsekvenser är oförutsägbara.

Om du jämför historieundervisningen 1968 med den 2018, hur har den förändrats?

- Det som poängteras allt mer är den globala aspekten, det vill säga insikten om att det som sker i Finland för det mesta är en konsekvens av det som sker på andra håll I världen. Det är en grej som framhävs mycket nu. Det som också lyfts fram mycket är historiekultur. Det vill säga hur man under en viss tid uppfattar det förflutna.

Har vår uppfattning förändrats?

- Finland är ett EU-land nu. Det finns en större beredskap att förstå Finland I ett europeiskt sammanhang. Men man kunde säga att det är en följd av politiska förändringar och inte nödvändigtvis
ett uttryck för att förståelsen för det förflutna har ökat, utan vilket det politiska ramverket är.

- Sedan har den globala historien och klimatfrågorna förstås lyfts fram. Det är en sak som inte diskuterades på 60 och 70-talet. Även om det inte var frågan om en öppet nationalistisk tolkning, så var nationalstatens guldålder på 1950- 60- och 70-talet.

Vad kommer man att säga om det som händer i dag om 50 år?

- Då kommer man att diskutera mycket om hur det gick för EU. Antingen kommer man att säga att det var början på slutet med Brexit, italienska budgetunderskottet och svårigheter att bevaka gränser. Man kommer att säga att det var uppenbart att EU skulle falla i bitar. Eller - om EU har tagit sina stapplande steg framåt och blivit en politisk union, så pekar man på att de beslut som fattades 2018 ledde till Europas förenta stater.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle