Hoppa till huvudinnehåll

Skolan 2019 närmar sig arbetslivet - den nya bedömningen är en revolution för många

Agneta Lundmark.
Agneta Lundmark anser att skolan via den nya bedömningen tar ett steg närmare verkligheten som gäller i det framtida arbetslivet. Agneta Lundmark. Bild: Jens Berg framtid,boende,Jens Berg

Den nya skolan och det nya lärandet växer fram. Eleverna själva får en aktivare roll i bedömningen. Samtidigt hinner den digitala utvecklingen ikapp skolorna. Under 2019 tar skolorna ett steg närmare det som sker i det övriga samhället.

Agneta Lundmark är pedagogisk sakkunnig vid Helsingfors stad. Hon har tidigare jobbat som lärare och rektor men nu har hon valt att jobba mera övergripande med de framtida kompetenserna som våra elever behöver.

Eleverna ska bedöma sig själva

Lundmark ser att hela synen på vårt lärandet håller på och förändras. Eleverna blir aktiva subjekt i stället för att vara enbart passiva objekt i undervisningen. Det här kommer att synas tydligt i många skolor under 2019. Hon talar om att det blir en revolution för många.

Förändringen konkretiseras genom en ny syn på bedömningen. Eleverna själva får nu en betydligt aktivare roll i att utvärdera sig själva i lärprocessen.

- Världen har förändrats. Hela vårt skolsystem bygger på industrisamhället trots att det ju inte längre gäller. I den nya läroplanen har vi istället tagit in de kompetenser som behövs i det nya samhället och det här betyder samtidigt att vi måste se över hela lärandet. Och bedömningen påverkar väldigt mycket hur vi tänker. Genom att förändra bedömningen kan vi också förändra mycket av det övriga, säger Agneta Lundmark.

Tyngdpunkten i bedömningen förskjuts nu från en summativ bedömning till en formativ bedömning.

Fokus på hur vi lär oss

Eleverna själva får en större roll att bedöma var de ligger i förhållandena till målen. Ett av målen med förändringen är att avdramatisera själva vitsorden och den summativa delen av bedömningen.

- Det blir en större betoning på det coachande och handledande i en elevs lärprocess. Det blir också mera fokus på hur vi lär oss och hur vi kan utveckla våra sätt att lära oss. Det här är ju egentligen ganska naturligt, det handlar om att ta in i skolvärlden det som på andra håll är autentiskt, säger hon.

Kommer bedömningen i form av siffror att försvinna på sikt?

- Det kan hända att de gör det eller att de ändrar form. Det jag vill se är att de blir mer konkreta. De ska inte komma som en stämpel i pannan som eleven inte förstår varför hen fick den. Eleverna ska bli så medvetna om sitt eget lärande och kunnande att de själva ska kunna berätta för vem som helst var de nu befinner sig i sitt eget lärande, säger Agneta Lundmark.

Digitaliseringen hinner i kapp skolan

I Stockholm träffar jag Göran Krafft. Han är framtidsstrateg och specialiserad på skola, utbildning och det framtida arbetslivet.

Göran Krafft har under 2000-talet gjort många utredningar, projekt och analyser av den framtida skolan. Göran och hans kolleger har gjort dem i samarbete med många kommuner, skolhuvudmän, IT- och läromedelsföretag.

Nu senast var han en av männen bakom den uppmärksammade rapporten Skola 2031.

Jag är nyfiken att höra vilka övergripande trender han ser att blommar ut i våra skolor 2019.

- Det är främst den snabbt växande teknikutvecklingen. Ingen undkommer den längre. Utvecklingen går nu fortare och fortare i och med att tekniken blir mer kraftfull och tillgänglig. För skolorna blir det nu viktigt att hänga med i den här utvecklingen, svarar han.

Har du exempel på hur man kunde göra det?

- Till exempel genom att använda virtual reality-verktyg. Då kan man exempelvis skapa historiska miljöer och spela upp viktiga historiska skeenden. Det är klart att det här skulle stimulera motivationen och lusten att lära, säger han.

Hur väl förberedda är skolorna på det här?

- Vi har under en period på tio år följt med hur olika tekniska lösningar används i skolorna och vi ser att det nu först börjar hända saker. Infrastrukturen börjar vara på plats nu. Men inom det här området har skolorna legat efter det övriga samhället. Min bild var att skolorna skulle ligga i framkant, men så har det inte varit. Nu ser jag att förutsättningarna finns för att på riktigt börja använda den nya tekniken mer och mer, säger Göran Krafft.

Göran Krafft.
Framtidsstrategen Göran Krafft har analyserat skolvärlden under stora delar av 2000-talet. Han ser att avståndet mellan skola och arbetsliv är för långt. Göran Krafft. Bild: Jens Berg framtid,Jens Berg,skolan (fenomen)

Samhället in i skolan

Det har ju talats om den digitala skolan under hela det senaste decenniet.

Vi har hört otaliga experter, politiker och påverkare tala om att den digitala skolan nu är här. Men enligt Göran Krafft har utvecklingen varit långsam.

- Dels har det berott på att man inte har satsat så mycket på det här och när man har gjort det så har man inte tänkt igenom det tillräckligt bra. Man har saknat själva målen för användningen. Man ska ju inte införa ny teknik bara för sakens skull. Den ska ju bidra till själva lärandet och till att resultaten blir bättre, säger han.

Samtidigt som skolorna måste bli bättre på att ändamålsenligt använda ny teknik måste man parallellt stärka andra kompetenser ser Göran Krafft.

De sociala kompetenserna och förmågan att jobba i team blir allt viktigare i det framtida arbetslivet. Det här behöver skolorna reagera på.

Steget från skola till arbetsliv är i många fall nu för långt anser han.

- När vi har gjort våra skolstudier och tittat på omvärlden så var det många inom skolvärlden som som sa att vi nog har levat lite isolerat från det övriga samhället. Så en av våra teser blev att skolan måste ut i samhället och samhället in i skolan, berättar Göran Krafft.

Den nya bedömningen ett svar

Agneta Lundmark håller med Göran Krafft om att skolorna har släpat efter. Men Lundmark ser att den nya läroplanen i Finland och den nya bedömningen som nu tas i bruk är ett svar på den här utmaningen. Förändringen avspeglar det som nu samtidigt sker i arbetslivet säger hon.

- Jag tycker att det verkligen avspeglar den. Det påminner en hel del om att jobba i projekt. Man har ett klart mål och så lägger man upp en plan för hur man når det målet. Och under en sådan process behöver man alltid utvärdera. Då kommer man ju också in på individens roll i arbetet. Vilket är mitt ansvar för att vi ska nå målet? frågar hon sig.

Agneta Lundmark.
Agneta Lundmark drar paralleller mellan den nya skolan och det nya arbetslivet. Agneta Lundmark. Bild: Jens Berg framtid,Jens Berg,skolan (fenomen)

Agneta Lundmark har redan under flera års tid jobbat med den nya formativa bedömningen. Hon säger att förändringen har gått smidigt för de yngre eleverna i de lägre klasserna.

För äldre elever som redan har hunnit vänja sig vid det gamla sättet har det tagit några terminer att vänja sig vid det nya. Men efter det har de flesta varit nöjda, säger hon.

Men det här låter som en ganska radikal förändring. Hur väl förberedda är våra skolor och vår lärarkår på den här förändringen?

- Det är väldigt varierande. Många lärare har jobbat så här redan och de är nu nöjda och tacksamma. Men för andra som har jobbat mera lärarcentrerat är det här en enorm förändring. Man kan säga att det är en revolution. Det är helt klart en tuff väg att gå, säger Agneta Lundmark.

Jens Berg har träffat tio visionärer för att höra vilka trender och fenomen som formar vår vardag 2019. Serien sänds i Vega eftermiddag och publiceras på svenska.yle.fi 27.12 2018 - 2.1 2019.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle