Hoppa till huvudinnehåll

Tidigare europa- och migrationsministern Astrid Thors: Hatretoriken strävar efter att tysta ner

Paula Salovaara diskuterar med Astrid Thors i radioprogrammet Paula möter.
Astrid Thors har gjort en lång karriär inom politiken. Hon diskuterar bland annat hatretorik och EU med Paula Salovaara. Paula Salovaara diskuterar med Astrid Thors i radioprogrammet Paula möter. Bild: Five corners production Astrid Thors,Paula Salovaara,paula möter

Tidigare riksdagsledamoten, ministern och Europaparlamentarikern Astrid Thors pratar om tiden som Europa- och migrationsminister i programmet Paula möter.

Hon minns hur hatpratet var relativt nytt då hon utsattes för det på sociala medier.

- Det kanske mest uppmärksammade fallet var att en person grundade en Facebookgrupp där han sade att han är redo att sitta i fängelset för att ha gjort det ena och det andra åt minister Thors.

Personen bakom gruppen dömdes senare till 80 dagsböter för ärekränkning, olaga hot och hets mot folkgrupp.

-Vi tänkte att det är viktigt att statuera exempel, så därför anmälde vi till åklagaren.

Aldrig rädd som minister

Trots tidvis hätska kommentarer var Astrid Thors aldrig rädd under tiden som minister, då hon kände att säkerheten var tryggad.

- Men det är klart att hatretoriken strävar efter att tysta ner vissa personer. Det här hade också som följd att vissa tjänstemän inte ville synas med sitt eget ansikte framför kameran.

Vi tänkte att det är viktigt att statuera exempel, så därför anmälde vi till åklagaren.

- Senare har man lagt märke till könsdimensionen, det vill säga att kvinnliga forskare, journalister och politiker i högre grad blir utsatta för den här typens hatretorik.

Blir politikerna försiktigare?

- Det kan hända. Men jag tycker att vi också har väldigt många modiga politiker i dag som inte har låtit sig tystas.
En sak är de verbala uppkastningarna, en annan sak när det finns ett konkret, fysiskt hot.

Invandrarvänlig politik

Som Europa- och migrationsminister ville Thors främja en lagstiftning som skulle ha gjort det lättare för utlänningar att få jobb i Finland.
Man försökte också klargöra reglerna kring familjeförening när antalet asylsökande fördubblades 2008 och 2009. Antalet asylsökande var ändå en bråkdel av vad de senare kom att vara åren 2015 och 2016.

Den här politiken var också orsaken till att den offentliga diskussionen tog en så hård ton.

-Det var nog den ekonomiska krisen 2008 som gjorde att planerna skrinlades.

Glädje i rösten när Thors talar om Europaparlamentet

Astrid Thors hörde till de första finländska Europaparlamentariker som valdes in efter att Finland blivit EU-medlem 1995.
Hon berättar att vänner och bekanta lagt märke till att hon har en helt annan glädje i rösten när hon talar om de tiderna än när hon talar om tiderna som riksdagsledamot.

- Det var stort, det var faktiskt stort. Det var ganska kul att träda in där. Europaparlamentet hade inte egna utrymmen då, utan det var i Europarådets sal som är ganska mäktig i Strasbourg.

Kände du att du kunde påverka i ett så stort sammanhang?

- Jo. Egentligen var det en känsla av att man kunde påverka mer som vanlig invald där än i riksdagen hemma.

- Det som är svårare att säga är vad ett direktiv betyder i nationella sammanhang. Det krävde ganska mycket jobb att förklara det för folk.

Hur förändrades Finland av att vi gick med i EU?

- Vi fick tillgång till hela de europeiska marknaderna. Det är en del av Nokias framgångssaga. Vissa miljöfrågor har också påverkat oss starkare än vi trodde. Jag tror också att Finland och Sverige har påverkat EU mer än vi talar om.

Egentligen var det en känsla av att man kunde påverka mer som vanlig invald där än i riksdagen hemma.

- Jag minns en av de många fördragsändringarna som skulle göras när danskarna sa: ”Varför kommer ni med sådant här som öppenhet och jämställdhet, det här handlar nu bara om maktbalansen?”. I själva verket kom man inte i de förhandlingarna alls vidare med fördelningen av kommissionärsposter utan det var just öppenhet och jämställdhet som kom med.

Tillbaka till finska riksdagen

Efter tiden i Bryssel följde tio år i Finlands riksdag som följdes av tre år som högkommissionär för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE.

2004 flyttade du från Bryssel tillbaka till Finland. Var det svårt att komma tillbaka?

- Det fanns vissa situationer då gruppdisciplinen var lite svår för mig, för den fanns inte i Europaparlamentet. Men det var roligt att se mer konkret vad resultaten innebar och det var ett helt annat sätt att jobba.

Här pekar Thors på svårigheter i riksdagsarbetet.

- Jag brukade säga när jag hade ungdomsgrupper och andra på besök att på sätt och vis påminner Helsingfors stadsfullmäktige och Europaparlamentet mera om varandra – där kan beslut ändras i sista stund. I riksdagen har du parlamentarismens regler, och gruppdisciplinen måste gälla speciellt om du hör till ett regeringsparti.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle