Hoppa till huvudinnehåll

Exil-uigurer: ”Omöjligt att få veta vad som händer med vårt folk”

En polis stoppar en man av uiguriskt ursprung i Xinjiang.
En polis stoppar en man av uiguriskt ursprung i Xinjiang. En polis stoppar en man av uiguriskt ursprung i Xinjiang. uigurer,Xinjiang

Muslimska uigurer världen över lever i stor ovisshet om vad som händer i folkgruppens hemtrakter i Kina. För några månader sedan presenterade mänskorättsorganisationer uppgifter om att upp till en miljon uigurer har satts i så kallade omskolningsläger.

Ett lite längre stenkast från järnvägsstationen i München har man sitt kontor. Tre trappor upp i ett gult höghus finns den uiguriska världskongressens högkvarter.

Här träffar jag världskongressens president Dolkun Isa, som berättar att de flesta uigurer i München inte har haft någon kontakt till släkt och vänner på snart två år.

Kinesiska myndigheter har sett till att isolera den muslimska folkgruppen i provinsen Xinjiang eller Östturkestan som uigurerna själva vill att området ska kallas.

– Mina bröder har satts i läger, så mycket har jag i alla fall fått veta säger Isa.

Muslimska uigurer som denna familj i Xinjiang utsätts för en sträng påtvingad kinesisk assimilering. Nyligen har uiguriska familjer tvingats hysa kinesiska personer i sina hem för att tvingas tala kinesiska
Muslimska uigurer som denna familj i Xinjiang utsätts för en sträng påtvingad kinesisk assimilering. Nyligen har uiguriska familjer tvingats hysa kinesiska personer i sina hem för att tvingas tala kinesiska Muslimska uigurer som denna familj i Xinjiang utsätts för en sträng påtvingad kinesisk assimilering. Nyligen har uiguriska familjer tvingats hysa kinesiska personer i sina hem för att tvingas tala kinesiska Bild: EPA-EFE/HOW HWEE YOUNG uigurer,Kina,Xinjiang

En miljon mänskor i läger

Hur många uigurer som befinner sig på de här så kallade omskolningslägren är ändå oklart.

Mänskorättsorganisationerna Amnesty International och Human Rights Watch talar om upp till en miljon mänskor, uigurerna själva utgår från att siffran kan vara ännu högre.

– Genom de här rapporterna har omvärldens ögon i alla fall öppnats för vad den kinesiska regeringen håller på med, säger Isa.

År 1996 kom han själv som flykting till Tyskland och München som har blivit något av exil-uigurernas huvudstad. Idag lever mellan 600 och 700 uigurer i staden.

– Jag hoppas i alla fall att länder som Tyskland ska kunna sätta mer press på den kinesiska regeringen för att få ett slut på att uigurer sätts i läger, fortsätter Isa.

Kina bygger om Kashgars historiska gamla stad och kör bort uigurer
Kina bygger om Kashgars historiska gamla stad och kör bort uigurer. Kina bygger om Kashgars historiska gamla stad och kör bort uigurer Bild: EPA/HOW HWEE YOUNG kashgar

Stopp för besök i Xinjiang

Att den här förhoppningen ska bli verkliget är ändå långt ifrån säkert.

För Tyskland är Kina en mycket viktig handelspartner och även om man hela tiden intygar att mänskorättsfrågor står högt på agendan är de konkreta resultaten hittills rätt så magra.

Man har i och för sig igen kunnat återupprätta den så kallade mänskorättsdialogen med Kina, men samtidigt är viljan att från kinesisk sida diskutera de här frågorna rätt så liten.

I en intervju för Deutsche Welle säger den tyska regeringens mänskorättsombud Bärbel Kofler att Kina i det här skedet endast är berett att diskutera frågorna ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv.

Politiska friheter är man i det här skedet inte intresserad att tala om, säger Kofler till Deutsche Welle.

Trots en förfrågan tillät den kinesiska regeringen inte henne att besöka provinsen Xinjiang för att möjligen kunna skapa sig en bild av läget.

– Tack vare internationella påtryckningar har Kina i alla fall sett sig tvungen att medge att läger existerar, trots att man förstås förskönar deras syfte.

– Tidigare har man bara förnekat allt, säger Dolkun Isa.

Dolkun Isa är president för den uiguriska världskongressen.
Dolkun Isa är president för den uiguriska världskongressen. Dolkun Isa är president för den uiguriska världskongressen. Bild: Johnny Sjöblom uigurer

Terrorlistad

Som alla uiguriska organisationer stämplar Kina också världskongressen som en terrororganisation.

– Mitt namn finns tredje högst upp på deras lista över terrorister, säger kongresspresidenten som själv i tiderna deltog i studentprotester.

De tyska myndigheterna ser ändå inte att uigurerna skulle utgöra något hot och själva tar de avstånd från all form av terrorism.

– Jag har aldrig ens sett en bomb. Mina vapen i den här kampen är pennan och min rätt att tala, säger Dolkun Isa.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes