Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomirådgivare: Alla elever borde lära sig privatekonomi i skolan

barnhänder staplar mynt
barnhänder staplar mynt pengar,mynt,barn (åldersgrupper),ekonomi

Barnen ska lära sig att saldot på bankkontot har ett samband med hur mycket man förtjänar och slösar. Men hur lär man barnen att handskas med pengar?

Sven-Eric Holmström arbetar som ekonomirådgivare och håller kurser i högstadier och gymnasier i Karistrakten.

Han lär ungdomar att förstå hur man kan finansiera det man vill äga och uppleva, hur man kan spara och framför allt att våga vara kärringen mot strömmen och göra sina egna val.

Kom överens om vad veckopengen ska räcka till

För många barn börjar hantering av finanser i och med veckopengen. När man ska börja ge veckopeng och storleken på den vill Holmström inte säga men i allmänhet brukar det i början handla om några euro som kan räcka till godis och annat smått.

En del övergår så småningom till månadspeng. Det viktiga är att komma överens om vad pengarna ska räcka till. Då lär sig barnen att veta pengarnas värde.

För gymnasieelever är det på sin plats att känna till grundbegreppen då det gäller ekonomi, eftersom det för många blir aktuellt att flytta till annan ort för att studera.

Då blir det viktigt att kunna hushålla med studiestöd och andra bidrag, som ska räcka till hyra, mat och nöjen.

- I skolan lär man sig om nationalekonomi och hur det påverkar individen, men jag går hellre från individsynvinkel - till exempel hur du kan bli företagare, hur du kan placera, hur du kan välja ditt boende och hur pensionssystemet fungerar.

ekonomirådgivare Sven_Eric Holmström
Sven-Eric Holmström ekonomirådgivare Sven_Eric Holmström Bild: Yle/Camilla Andelin ekonomi,ekonomisk rådgivning

På Holmströms kurs har eleverna fått jämföra hyror på bostäder i olika städer och vilka faktorer som påverkar vederlaget för en bostad.

- Vi har jämfört vad en 60 kvadratmeter stor tvårummare kostar på olika håll i Finland.

Med en högstadieklass gick han ut och lyfte pengar från en bankautomat och fortsatte sedan till en annan automat där de lade in samma pengar tillbaka på kontot.

Holmström jobbar för att undervisningen i privatekonomi borde bli ett ämne i skolan och inte bara vara en frivillig kurs som det är nu.

Snabblånen är aldrig en bra lösning

Enligt Holmström har var tjugonde vuxen en betalningsstörning. Han brukar berätta för eleverna i klassrummet att en av de som sitter där troligtvis aldrig lär sig att handskas med pengar.

Men i samma andetag fortsätter han med att han är så godtrogen att han hoppas och tror att alla kan lära sig.

leende kvinna håller upp kreditkort
leende kvinna håller upp kreditkort Bild: lev dolgachov/Syda Productions ekonomi,relationer,Kredit

- Om man hamnar in i en dålig spiral betyder det inte att man är en dålig människa för det. Det mesta går att fixa, säger han.

Snabblånen fördömer han helt och hållet. Han säger att snabblånen absolut inte är till någon fördel för kunderna, då räntan kan stiga till 200 procent. Enligt lag får en lånegivare ta upp till 50 procent då lånet är under 2000 euro.

Ekonomin som en begränsande och möjliggörande faktor

Då jag träffar Sven-Eric Holmström har han nyss besökt Virkby gymnaisum, där han inom ramen för en ekonomikurs har fått höra hur hans elever skulle göra om de fick grunda och marknadsföra en bar i Ingå.

- Det kom fram många intressanta idéer men framför allt lärde eleverna sig att se ekonomin som en begränsande och möjliggörande faktor, summerar han.

Din lön är ditt överskott

- Man kan se sparandet och lånet som en helhet. På ett tidsperspektiv på tjugo år - som ett vanligt bostadslån är - kan man skapa ganska många ekonomiska situationer åt sig.

Din lön är ditt överskott. Det är Sven-Erics tes då det gäller privatekonomi. Om du har en nettolön på tvåtusen euro, då har du ett överskott på tvåtusen euro varje månad.

- Sedan hänger det på dina egna val hur du fördelar ditt överskott på boende, mat, kläder, transport och vilken nivå du vill ha på allt det här. Vi är själv ansvariga för hur vi använder våra pengar, framhåller han.

Närbild av ett Visa-kort.
Närbild av ett Visa-kort. Bild: YLE / Katja Solla Yle Oppiminen,kreditkort,Kredit,bankkort

Konsumtionsvanorna kommer att förändras

Dagens ungdom kommer troligtvis att förändra våra konsumtionsvanor, tror Holmström.

Det pratas mycket om hållbar utveckling, jordens bärkraft och om miljö och det påverkar ungdomarna att tänka om. Han påminner också om att den ekonomiska tillväxten inte har varit speciellt stor under 2000-talet om man jämför med hur den var på 70- och 80-talet.

Under 2000-talet har bostadspriserna ökat kraftigt, men däremot har lönerna inte stigit i samma takt som på 80-talet.

Holmström tror att det på lång sikt inte alls är vanligt med lån för konsumtion och att inställningen till konsumtion kommer att bli mer negativ än den är i dag.

- Och jag tror att det är våra ungdomar som kommer att leda utvecklingen i en annan riktning.

Det som Holmström betonar och diskuterar med ungdomarna i skolan är att det ska göra sina egna val och inte spendera pengar på grejer bara för att imponera på kompisarna.

- Köp en billigare telefon om du inte behöver en så avancerad modell och klä dig i de kläder du vill, uppmanar han.

Att våga gå som kärringen mot strömmen och göra sina egna val är en av hans kärnteser. Rådet gäller för folk i alla åldrar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes