Hoppa till huvudinnehåll

Finns ingen total säkerhet i fjällen - med utbildning och planering blir resan säkrare

Lavin i Schweiz
Arkivbild. Lavin i Schweiz lavin

De som utbildar sig till vildmarksguider får mycket träning i vinterfjäll och laviner. Men helt säker är man ändå aldrig, hur mycket man än förberett sig.

Det säger Erik Rudels som är en av lärarna på Outdoor Academy på Kvarnen (Kronoby folkhögskola).

- Man kan vara jätteförberedd, men det är en så väldigt dynamisk miljö så det finns ingen total säkerhet. Det enda som krävs för att en lavin ska gå är 30 graders lutning och snöförhållanden som gör att det släpper.

Enligt Rudels finns det en massa olika väderkombinationer som kan skapa ett svagt lager som gör att snömassorna kan släppa.

Snötäcke över åkermark.
Arkivbild. Snötäcke över åkermark. Bild: Yle/Rolf Granqvist snölandskap

Han säger att det är sorgligt att höra nyheten om de tre finländska männen och lavinen i Norge.

- Det berör på många sätt, dels för att det är vår bransch men också för att Svenskfinland är litet.

Flera veckors lavinutbildning

Vid Kvarnen spenderar de studerande 3-4 månader i fjällen under den två år långa utbildningen till vildmarksguide.

- Under den tiden är fyra veckor lavinutbildning och då tränar vi på hur man gör räddningar och sök i laviner.

För att ha en chans att överleva ett snöskred ska man helst bli hittad inom 15 minuter. Det innebär oftast att någon i sällskapet ska lyckas gräva fram personen.

- Allt baseras på kamraträddning.

Skidåkare använder så kallade lavinsändare eller transceiver för att både kunna sända och ta emot signaler. De har ändå bara en räckvidd på 50-100 meter.

- När transceivern säger att du är jättenära har du en sond, en lång pinne, som man sticker ner i snön och då behöver man veta hur en människa känns och hur berget känns eller mossa under snön.

När man känner en människa tar man fram spaden och gräver. Och allt det här behöver alltså ske snabbt.

Att de studerande ska träna på att känna igen en människa under snön fyller två funktioner, enligt Rudels.

- Dels att man behöver kunna det. Och dels att vi behöver skapa förståelse för att då man rör sig i terräng som är brantare än 30 grader finns risken. Den förståelsen är väldigt viktig att få fram.

Förberedelse a och o

Men det som man sätter ännu mer tid på, och som enligt Rudels är ännu viktigare än den regelrätta lavinträningen, är att de studerande lär sig känna igen lavinterräng.

- Att veta vad som är farliga områden och vad som inte är.

De studerande får flera månaders utbildning i allt möjligt man behöver kunna på vinterfjällen: hur man hanterar kyla, gräver nödbivack, tolkar väder, läser kartor, hur stora energimängder man måste få i sig och så vidare.

Enligt Rudels handlar det långt om förberedelse för att en tur ska bli så säker som möjligt.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten