Hoppa till huvudinnehåll

Småpartierna går samman för att utmana riksdagspartierna i Helsingfors – försöker knipa det sista mandatet

Feministiska partiets ordförande Katju Aro.
Feministiska partiets ordförande Katju Aro. Feministiska partiets ordförande Katju Aro. Bild: Jarno Kuusinen/All Over Press Feministiska partiet,Katju Aro

Feministiska partiet, Piratpartiet, Djurrättspartiet och Liberalpartiet ingår valförbund i Helsingfors.

Konkurrensen om det sista mandatet i Helsingfors valdistrikt blir allt hårdare. Feministiska partiet, Piratpartiet, Djurrättspartiet och Liberalpartiet uppger till Yle att de ingår valförbund i Helsingfors.

- Med den här sammansättningen behöver vi bara några tusen röster till för att valförbundet ska vinna ett mandat i riksdagen, säger Feministiska partiets ordförande Katju Aro.

- Ett mandat är minimimålet och det är ett realistiskt mål. Det ser ut som det här valförbundet får en kandidat vald till riksdagen, säger Piratpartiets ordförande Petrus Pennanen.

Petrus Pennanen
Piratpartiets ordförande Petrus Pennanen. Petrus Pennanen

För att vara exakt, handlar det om en marginal på 3 133 röster. I riksdagsvalet 2015 knep Sannfinländarna det sista mandatet i Helsingfors valdistrikt med jämförelsetalet 13 528.

De fyra partierna som nu ingår valförbund fick däremot sammanräknat 10 395 röster i Helsingfors i kommunalvalet 2017 (alla fyra partier var inte grundade vid tiden för riksdagsvalet år 2015).

Med andra ord måste partierna håva in ungefär 30 procent fler röster än i tidigare val.

- I kommunalvalet skrällde vi och blev invalda, trots att partiet hade registrerats bara två månader innan. Vi försöker upprepa den bedriften nu, säger Aro.

Piratpartiet är valförbundets största parti på riksnivå, men i det senaste kommunalvalet fick Feministiska partiet den största mängden röster av de fyra partierna i Helsingfors.

"Sällsynt att bli invald"

Valförbundets fyra partier är inte de enda utomstående som försöker komma in i riksdagen. I vårens val försöker sammanlagt nio partier som inte är representerade i riksdagen bli invalda.

Förutom de fyra i valförbundet ställer partierna Finlands Kommunistiska Parti, Kommunistiska arbetarpartiet, Medborgarpartiet, Självständighetspartiet och Suomen kansa ensin upp kandidater.

Partierna som inte sitter i riksdagen är i dag rekordmånga för 2010-talet. Däremot försökte ännu fler, 10 stycken, komma in i riksdagen på 2000-talet.

Tammerfors universitets forskare och valexpert Sami Borg säger att de små partierna sällan blir invalda i riksdagen.

Eduskuntatalon uljas pylväikkö.
Systemet gynnar de stora partierna. Eduskuntatalon uljas pylväikkö. Bild: Yle riksdagen,kolonner (arkitektur)

- Hos oss är det ganska sällsynt att nya partier väljs in i riksdagen. Så klart finns det undantag, så som De gröna och Ungfinnarna.

Enligt Borg är orsaken uppenbara.

- Riksdagspartierna har helt andra ekonomiska resurser att föra valkampanj och få publicitet under valrörelsen, än vad de små partierna och grupperingarna har.

I vårens val kan medborgarna välja och vraka. Under den pågående mandatperioden har två nya partier uppstått i riksdagen, och en ny politisk rörelse har också bildats.

Sammanlagt ställer 19 partier och en politisk rörelse upp kandidater i vårens val. Utöver de här, lär ett flertal lokala valmansföreningar bildas.

Valförbundets stora utmaning

Konkurrensen är stenhård speciellt om de sista mandaten i Helsingfors och Nylands valdistrikt. Politiska analyser har tippat att Blå framtid, Liike Nyt och Paavo Väyrynens Seitsemän tähden liike kommer att satsa mycket resurser på de här distrikten.

Givetvis är partierna ändå ute efter alla mandat de kan komma över.

- Vi siktar på ett mandat i Helsingfors, men lyckas vår kandidatuppställning i Nyland så kan det ju hända att vi får en andra chans där också, säger Aro från Feministiska partiet.

- Vi har mest stöd i universitetsstäder. För tillfället sitter vi i fullmäktige i både Helsingfors och Jyväskylä, säger Piratpartiets Pennanen.

Partiernas satsningar på de större städerna beror på den relativt låga andelen av rösterna som en kandidat behöver för att bli invald där.

I det senaste riksdagsvalet var andelen 3,7 procent i Helsingfors och 2,5 i Nylands valdistrikt. I de andra valdistrikten var siffran betydligt högre.

Dessutom är det många ledamöter från Helsingfors och Nyland som inte ställer upp för omval. De från Nyland som inte ställer upp igen fick i det senaste tillsammans 63 000 röster, medan de från Helsingfors fick nästan 30 000.

Det finns alltså ett stort tomrum att fylla.

Artikeln baserar sig på Yle Uutisets artikel Pienpuolueiden yhteenliittymä haastaa eduskuntapuolueet Helsingissä – ”Näyttää, että saamme yhden ehdokkaan eduskuntaan” av Hannu Tikkala.