Hoppa till huvudinnehåll

USA kräver turkiska garantier före tillbakadragande från Syrien

Soldater ur den kurddominerade SDF-styrkan i Syrien
Soldater ur den kurddominerade SDF-styrkan i Syrien Soldater ur den kurddominerade SDF-styrkan i Syrien Bild: AFP / Lehtikuva Syriska demokratiska styrkorna

Tillbakadragandet av de amerikanska styrkorna från östra och norra Syrien kommer inte att genomföras förrän resterna av extremiströrelsen IS har besegrats och Turkiet gett ett löfte om säkerhet för de kurdiska styrkorna i östra och norra Syrien.

Det sade USA:s president Donald Trumps säkerhetsrådgivare John Bolton under sitt besök i Israel på söndagen. Bolton sade att det inte finns någon tidtabell för tillbakadragandet men att USA inte kommer att stanna i Syrien för evigt.

Bolton försäkrar att Trump inte kommer att tillåta att "Turkiet dödar kurderna".

- Det är vad presidenten sade, de (kurderna) stred på vår sida.

Trump meddelade överraskande i mitten av december att USA i snabb takt kommer att dra tillbaka alla sina 2 000 soldater från Syrien.

En amerikansk militärkolonn i den syriska staden Manbij
En amerikansk militärkolonn i Manbij En amerikansk militärkolonn i den syriska staden Manbij Bild: AFP / Lehtikuva Manbij,militärfordon

Boltons uttalande betyder att tillbakadragandet nu sannolikt skjuts fram ordentligt. Även om IS nästan helt drivits tillbaka från det område rörelsen en gång kontrollerade så utgör dess styrkor fortfarande ett reellt hot.

Senast på söndagen rapporterades det att två brittiska soldater skadats i en IS-attack i Syrien.

Det är även osannolikt att Turkiet gör en helomvändning när det gäller kurderna.

Kurdisk oro

Den amerikanska styrkan i Syrien har stridit tillsammans med den kurdiska YPG-milisen.

Kurderna har samtidigt tagit över styret över de områden som återerövrats från IS.

För kurderna ger kontrollen över östra och norra Syrien substans för deras mål att skapa ett autonomt styre.

Förbereder offensiv

För Turkiet är all kurdisk autonomi ett rött skynke.

Turkiet ser de kurdiska YPG-styrkorna som terrorister med kopplingar till kurdiska separatister på den turkiska sidan om gränsen.

Den turkiska militären har länge förberett en offensiv mot kurderna men den amerikanska närvaron har utgjort en bromskloss. Trumps beslut sågs därför som ett möjligt startskott för offensiven.

Beslutet att överge kurderna och samtidigt ge upp möjligheterna att påverka utvecklingen i Syrien väckte förargelse i amerikanska utrikespolitiska och militära kretsar.

Ilskan var så utbredd att försvarsminister Jim Mattis lämnade in sin avskedsansökan.

En amerikansk officer samtalar med en YPG-soldat
En amerikansk officer samtalar med en YPG-soldat En amerikansk officer samtalar med en YPG-soldat Bild: AFP / Lehtikuva Syrien,Folkets försvarsenheter,USA

Boltons uttalande är den första officiella bekräftelsen att administrationen nu beslutat att skjuta upp tillbakadragandet.
Bolton varnade även Turkiet för att agera på eget bevåg.

- Vi anser inte att turkarna ska inleda militära aktioner som inte fullt ut koordinerats med och godkänts av USA, sade Bolton.

Militärt tomrum

Tillbakadragandet väckte även oro i Israel eftersom det med stor sannolikhet hade spelat ärkefienden Iran i händerna.

Den av USA stödda kurddominerade styrkan SDF kontrollerar i dag kring en en tredjedel av Syriens territorium.

Området stod tidigare för stora delar av Syriens spannmålsproduktion och där finns även betydande oljeproduktionsregioner.

Norra och östra Syrien har enorm strategisk betydelse. Om USA lämnar området står dörren öppen för syriska regeringsstyrkor och deras iranska allierade.

Det skulle ge Iran möjlighet att vidga landkorridoren där iranierna kan flytta styrkor och vapen till sina allierade i Irak, Syrien och Libanon. Det är något som Israel absolut inte vill se.

Seger för Assad

Assadregimen har kallat tillbakadragandet för en förlust för USA. Om Assad tillsammans med sina ryska och iranska allierade kan återfå kontrollen över de kurdkontrollerade territoriet, så är segern i inbördeskriget så gott som säkrad.

Ett tecken på att Assadregimens seger nu ses som säker är att arabländerna stegvis börjat luckra upp den diplomatiska isoleringen av Syrien.

Förenade arabemiraten öppnade till exempel nyligen sin ambassad i Damaskus.

Arabförbundet överväger även att under 2019 släppa in Syrien igen.

Kurdiskt val

Om USA överger kurderna tvingas de i praktiken att välja mellan Assad och Turkiet, och då är turkarna det klart sämre alternativet.

Kurderna väntas i så fall försöka ingå ett avtal med Assad där de får rätt att fortsätta operera i området, även om det officiellt är under regimkontroll.

Regeringsstyrkor har redan bjudits in till staden Manbij som var hotat av turkiska styrkor.

De kurdiska styrkorna är utrustade och delvis tränade av USA och har stor stridserfarenhet efter den långa kampen med IS.

Tillsammans med sina allierade har de även stort stöd bland befolkningen i stora delar av området.

En offensiv mot kurderna skulle därför sannolikt bli dyr för Turkiet.

Den turkiska militären skulle tvingas satsa stora resurser på offensiven, speciellt eftersom landets syriska allierade saknar kapacitet att operera på egen hand i kurdområdena.

Bolton till Turkiet

På måndag reser Bolton vidare till Turkiet för att diskutera Syrien med turkiska ledare. Det mötet kan bli stormigt.

En talesman för Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan sade på söndagen att anklagelsen om att Turkiet vill angripa kurderna är absurt. Enligt talesmannen vill Turkiet enbart besegra IS och YPG.

Källor: AFP, AP, Reuters, BBC

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes