Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Riksdagen inleder sin slutspurt men det blir bråttom med vårdreformen

Riksdagens plenisal
Riksdagens plenisal Bild: Yle/Vivi Lehtonen riksdagen,Plenisal,magnus swanljung

Den här veckan inleder riksdagen sin slutspurt. Jullovet är över och valpausen inleds i mitten av mars. Tiden är knapp och den stora frågan är om man alls hinner rösta om vård- och landskapsreformen, skriver Svenska Yles politiska reporter Magnus Swanljung.

På tisdag morgon samlas riksdagens grundlagsutskott för att ännu en gång gå igenom de tjocka luntorna av lagtext som utgör vård- och landsskapsreformen.

Det är inte första gången, men under den här valperioden definitivt den sista och avgörande.

Listan över experter som ännu ska höras bådar inte gott. Ännu ska alla de vanliga professorerna valsa in åtminstone ett varv.

Inom regeringspartierna hoppas man på ett utlåtande från grundlagsutskottet inom januari. Då skulle åtminstone teoretiskt riksdagens social- och hälsovårdsutskott hinna göra de ändringar som behövs inom februari och riksdagen rösta om lagarna i början av mars.

Det kan vara önsketänkande.

Ännu har ingen tidtabell hållit för något utskott som behandlat vård- och landskapsreformen. Ändå har det inte saknats press eller deadlines.

Flera källor i grundlagsutskottet säger att behandlingen kommer att ta minst en månad till. Listan över de experter utskottet ännu ska höra bådar inte gott. Ännu ska alla de vanliga professorerna valsa in åtminstone ett varv.

Tidtabellen är ändå ett överkomligt problem. Den stora frågan är vad utskottet säger i sitt utlåtande när det väl är klart.

Svåra frågor återstår

Inom regeringspartierna hoppas man förstås på ett utlåtande som inte hittar några fel i det senaste utkastet till valfrihets- och landskapslagar. Eller i så fall bara några småfel som kan åtgärdas snabbt av riksdagens social- och hälsovårdsutskott.

Också det kan vara önsketänkande.

Enligt Svenska Yles uppgifter tampas grundlagsutskottet ännu en gång med samma grundläggande frågor som förra gången: Får landskapen tillräckligt med tid för att genomföra reformen? Och borde inte EU notifieras?

En svår fråga är också hur man ska se på de så kallade kundplanerna, som beskriver kundens rätt till vård men som ändå inte ska vara juridiskt bindande.

En nykter analys kunde vara följande: Om grundlagsutskottet huvudsakligen nöjer sig med de ändringar som gjorts sedan sommaren är det ännu möjligt att driva igenom reformen under den här valperioden. Förutsatt alltså att regeringspartiernas ledamöter röstar rätt i de slutliga omröstningarna.

Om grundlagsproblemen fortfarande är så omfattande att social- och hälsovårdsutskottet måste göra stora ändringar eller invänta ny beredning från social- och hälsovårdsministeriet, börjar det vara kört.

I så fall passerade ännu en valperiod utan vårdreform. Ett sådant misslyckande kan börja tära på folkets förtroende för politiken.

Riksdagen har onekligen haft svårt tarmvred sedan i somras och sällan brukar det lätta när valfebern stiger.

Riksdagens talman Paula Risikko lät under veckoslutet i både Helsingin Sanomat och Yles Morgonettan förstå att man kanske har tagit sig vatten över huvudet med vårdreformen.

- När man försöker äta en hel elefant på en gång kan det knyta sig i tarmen, sade hon i Helsingin Sanomat.

Riksdagen har onekligen haft svårt tarmvred sedan i somras och sällan brukar det lätta när valfebern stiger.

Man kan till exempel minnas de sista kaotiska veckorna av den förra valperioden, då regeringspartierna torpederade sina egna lagförslag till den grad att oppositionen blev överflödig.

Riksdagen kan lyckas bättre med annat

Själv har jag för länge sedan slutat gissa om det blir något av vård- och landskapsreformen. Det är fifty-sixty. Mot reformen talar regeringens och riksdagens tidigare meriter. För reformen talar samma sak: nu har redan tre regeringar försökt och alla modeller har legat på bordet.

Ingen vid sina sinnens fulla bruk vill väl gå till ännu ett val med vårdreformen som den stora valfrågan?

Om vårdreformen utgör den stora motgången i andra akten av riksdagens vårfars, kan ändå underrättelselagarna stå för en dramaturgiskt nödvändig framgång i den tredje.

Också tidtabellen för underrättelselagarna är knapp. Också här har bakläxorna varit många för regeringen. Riksdagens försvars- och förvaltningsutskott har nu några veckor av intensivt arbete framför sig för att göra de nya möjligheterna att övervaka medborgarna grundlagsenliga.

Men även om grundlagsutskottet också i fråga om underrättelselagarna var djupt kritiskt till både detaljer och större principer i de föreslagna lagtexterna, är skillnaden att så gott som alla partier i princip säger ja till lagarna.

En tippning är att alla partiledare, utom Vänsterförbundets Li Andersson, som avslutning på valperioden kan dunka varandra i ryggen och anse sig ha varit ovanligt raska och duktiga under behandlingen av underrättelselagarna.

Den ironiskt lagde kan konstatera att riksdagen då genom att ändra grundlagen i brådskande ordning, har vunnit minst flera veckor jämfört med att låta även nästa riksdag ta ställning till ändringen.

I mitten av mars inleder riksdagen sin valpaus. Riksdagsval hålls den fjortonde april. Då får väljarna bedöma vilka partier som lyckats bäst med att driva igenom och motarbeta reformer under den här perioden.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes