Hoppa till huvudinnehåll

Posten klarar inte av att ge hemvård på svenska i Helsingfors trots att staden kräver det – tredjedel av besöken hos svenskspråkiga sker nu på finska

postens huvudkontor i Ilmala, orange skylt som visar vägen till huvudingången
Posten har hand om största delen av den svenskspråkiga hemvården i Helsingfors. postens huvudkontor i Ilmala, orange skylt som visar vägen till huvudingången Bild: Yle/Helena von Alfthan Posti Group Abp,post

Posten klarar inte av att ge hemvård på svenska trots att Helsingfors stad förutsätter det. Nu uppges en tredjedel av hemvårdsbesöken hos svenskspråkiga ske på finska. Staden har också själv stora svårigheter med att rekrytera svenskspråkiga vårdare. Enligt den ansvariga chefen är en lösning att ge allt mer hemvård på distans via en pekplatta.

- En bekant till mig fick i ett års tid hemvård via Posten och hemvårdarna pratade mest finska. Det positiva var att en av dem var en helt svenskspråkig man, men han besökte henne mer sällan. Oftast var hemvårdaren finskspråkig, säger Birgitta Guvenius, ordförande för pensionärsföreningen på Drumsö i Helsingfors.

- Hon var närmare 90 år gammal och hörde till den generation som pratar en väldigt dålig finska. Hon var därför inte så glad. Men förstås var hon tacksam att hon fick vård fastän den inte gavs på svenska, säger Guvenius.

Postens hemtjänster har haft hand om den svenskspråkiga hemvården på Drumsö sedan början av 2018.

Utlåtande till JO visar på fortsatta rekryteringsproblem

Sommaren 2018 röt riksdagens justitieombudsman (JO) till mot den bristfälliga svenskspråkiga servicen inom hemvården i Helsingfors. JO skrev i beslutet ”Jag poängterar att staden självmant bör se till att de språkliga rättigheterna och jämlikheten tillgodoses”.

Staden hade tid på sig fram till årsskiftet att åtgärda problemet. Men i ett färskt utlåtande till JO framkommer det att det fortsättningsvis är en stor utmaning att rekrytera personal med kunskaper i svenska.

Det här verkar gälla både för stadens egen hemvård och för köptjänsterna som sköts av Postens hemtjänster. Posten vann upphandlingen 2017 och har nu hand om all svenskspråkig hemvård i Helsingfors med undantag för de södra stadsdelarna.

I södra stadsdelarna betjänar stadens eget hemvårdsteam 50-60 svenskspråkiga klienter, medan Posten uppges ha hand om omkring 150 hemvårdsklienter.

Staden förutsätter att Posten erbjuder svenskspråkig service, men i utlåtandet till JO visar det sig att så inte alltid skett.

Birgitta Guvenius är ordförande för pensionärsföreningen på Drumsö.
Birgitta Guvenius är ordförande för pensionärsföreningen på Drumsö. Birgitta Guvenius är ordförande för pensionärsföreningen på Drumsö. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn äldre,Pensionär,Drumsö,Helsingfors,Birgitta Guvenius

Tredjedel av besöken hos svenskspråkiga sker på finska

Postens egen uppföljning under hösten 2018 visar att två tredjedelar av hemvårdsbesöken gavs på svenska till klienter som angett att de vill ha vård på svenska. Det här enligt operativa chefen vid Postens hemtjänster. En tredjedel av besöken klarade Posten alltså inte av att ge på det språk som förutsattes i upphandlingen. Hemvården har i sådana fall getts på finska.

- Men de som inte alls talar finska har alltid fått hemvård på svenska. Vår målsättning är att alltid erbjuda hemvård på klientens modersmål, men det lyckas inte alltid, säger Heidi Noukka, operativ chef vid Postens hemtjänster.

Varför inte?

- Inom vårdbranschen är det en stor utmaning att rekrytera vårdare och det finns särskilt få svenskspråkiga vårdare tillgängliga. Det är en utmaning för alla inom branschen att hitta yrkeskunniga vårdare till hemvården. Vem som helst kan inte släppas in i hemmet, säger Noukka.

Vår målsättning är att alltid erbjuda hemvård på klientens modersmål, men det lyckas inte alltid

Enligt Noukka har omsättningen bland den svenskspråkiga personalen inom Postens hemtjänster inte varit särskilt stor.

- De svenskspråkiga vårdare som jobbat för oss har trivts.

Tipsa om hemvården!

Vilka erfarenheter har du av den svenskspråkiga hemvården i huvudstadsregionen? Får dina anhöriga alltid hemvård på svenska? Vad borde göras?

Kontakta reporter Christoffer Gröhn per e-post eller telefon!

E-postadressen är christoffer.grohn@yle.fi och telefonnumret 040 868 2633.

"En möjlighet att grundlönen vore högre för svenskspråkiga vårdare"

Helsingfors stad har också haft problem med att rekrytera svenskspråkig personal inom hemvården och har misslyckats med att fastanställa närvårdare. De tre närvårdare som anställdes under 2018 ville alla ha enbart kortvariga vikariat.

- I Helsingfors utbildas många svenskspråkiga inom social- och hälsovårdsbranschen, men om de är från andra delar av landet, till exempel västkusten, söker de jobb där istället. Alla stannar inte i huvudstadsregionen fastän behovet här är stort, säger Arja Peiponen, ställföreträdande direktör för sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster vid Helsingfors stad.

Peiponen kan inte säga om lönen är bättre på annat håll i landet.

- I Helsingfors har vi i alla fall höjt språktillägget om en person kan svenska, men grundlönen är samma oberoende av om en person är finsk- eller svenskspråkig eller talar något helt annat språk.

Vad tänker du om att grundlönen skulle vara högre för svenskspråkiga vårdare?

- Det är en möjlighet, men det krävs i så fall ett politiskt beslut. Vi kan inte gå in för det innan vi har utrett att det inte strider mot paragrafer om jämlikhet. Men språktillägget är etablerat och via det kan vi kompensera en aning.

Alla stannar inte i huvudstadsregionen fastän behovet här är stort

Språktillägget ligger på mellan 40 och 60 euro i månaden beroende på om man har intyg på att man behärskar svenska muntligt och skriftligt.

"Alla besök som inte kräver fysisk närvaro kan skötas på distans"

Peiponen säger att en annan lösning på personalbristen är att erbjuda hemvård på distans via en pekplatta med dubbelriktad bildkontakt.

- Klienterna får på distans handledning om mediciner och mat. Därmed är det möjligt att ge vård på det egna modersmålet till en större grupp.

- Det är framtiden. Alla besök som inte kräver fysisk närvaro kan skötas på distans, säger Peiponen.

Enligt Peiponen har responsen på distanstjänsterna varit god eftersom de ökar tryggheten.

- Vissa har kommenterat att de hellre väljer distansbesöken eftersom vårdarna hela tiden byts ut. Dessutom kan klienten via pekplattan när som helst ta kontakt om vad som helst.

Distanstjänsten sköts av stadens affärsverk Servicecentralen Helsingfors.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen