Hoppa till huvudinnehåll

Statistiken kring våldtäkter och asylsökande ifrågasätts av polisen - de flesta av våldtäkterna begås i hemmen

Två siluetter syns bakom ett glas. Den ena verkar hota den andra.
Två siluetter syns bakom ett glas. Den ena verkar hota den andra. Bild: Mostphotos familjevåld,våldtäkt,våld

Medierna i många delar av Europa har blåst upp våldtäkterna som har begåtts av asylsökande och folk med utländskt påbrå. Men det finns ett stort mörkertal när det gäller våldtäkter.

Till exempel våldtäkterna i hemmet gjorda av bekanta förövare anmäls oftast inte.

Metoo-kampanjen i Svenskfinland fick hundratals kvinnor att berätta om våldtäkter de har blivit utsatta för. I hemmet, av nära bekanta, släktingar eller studiekamraten på studentfesten. Det är exempel på sexualbrott som aldrig har polisanmälts.

I Sverige förekommer skrämmande siffror gällande utomhusvåldtäkterna. Där är det asylsökande eller andra med ursprung i andra länder som begår 80 procent av våldtäkterna som sker utomhus.

Men också inomhusvåldtäkterna görs enligt svensk media till 60 procent av dem.

Olika sätt att läsa statistiken

Enligt polisinspektör Måns Enqvist i Åbo, som också sitter i polisstyrelsen, finns det olika sätt att läsa statistiken. Själv är han mycket försiktig med att utpeka någon viss grupp.

Finns det några motsvarande siffror i Finland och vad betyder den svenska statistiken och tolkningen?

Situationen i Finland är en helt annan än i Sverige, säger Enqvist. Han påminner om att vare sig våldtäkterna sker inomhus eller utomhus finns det ett stort mörkertal.

- Största delen händer inom hemmets fyra väggar och rapporteras inte till polisen. Det finns också en större benägenhet att anmäla dem som sker utomhus.

Det är också lättare att anmäla någon som inte hör till bekantskapskretsen, hävdar Enqvist.

- Det är måste man också ta i beaktande när man tittar på statistiken.

en ljus skäggig man i medelåldern klädd i svart skjorta. Står leende och lutar sig mot hylla med polishattar av olika slag
polisinspektör Måns Enqvist en ljus skäggig man i medelåldern klädd i svart skjorta. Står leende och lutar sig mot hylla med polishattar av olika slag Bild: Nilla Hansson/Yle Måns Enqvist

Annorlunda statistik i Finland

Den finländska polisstatistiken gällande våldtäkter kommer inte ens nära den svenska.

Enqvist tar som exempel våldtäkterna som begicks under den första halvan av år 2018. Då rapporterades omkring 600 våldtäkter i Finland och 100 av dem gjordes av ”personer med utländskt påbrå”.

- Då måste man tänka på att till den gruppen hör svenskar, amerikaner, ryssar och allt däremellan.

Vissa grupper kan bli utpekade

30 av 600 gjordes av asylsökande. Men ändå är det just de asylsökande och utlänningar som oftast blir utpekade i pressen och debatterna.

- Vissa instanser och politiker vill peka ut utlänningar. Man har kanske en viss politisk agenda som gör att man vill publicera sådant här.

Vissa grupper kan i en sådanhär tolkning bli utpekade.

- Då kan det ta sig uttryck i hatbrott mot den gruppen, säger Enqvist.

Mindre utrymme för neutral diskussion

Om våldtäktsstatistiken ser helt annorlunda ut i Sverige och Finland ser polariseringen i samhället oroväckande likadan ut i den bägge länderna. Det skrämmer Måns Enqvist.

- Om man följer med vår samhälleliga diskussion så ser man en klar sådanhär polarisering.

Det finns mindre och mindre utrymme för en mer neutral diskussion.

- Genom polariseringen tvingar man folk att ta strikt ställning för nåndera av de här extrema tankarna åt det ena eller andra hållet.

Upplysande om finländskt lagsystem

För ett par veckor sedan publicerade Migri ett nytt informationspaket som består av korta filmer som ska visas för asylsökande.

De baserar sig på polisens erfarenheter och forskning. Videopaketet finns på Migris You Tube-kanal och är mycket omfattande om hur våra lagar ser ut och vad det kan leda till för den som begår ett brott i Finland.

Migris och polisens videor

Redan tidigare har det funnits information för asylsökande om Finland och vad som gäller här, men alldeles inför julen publicerades de nya korta videofilmerna som beskriver saker väldigt konkret med skådespelare som filmas i dramatiska situationer.

Videorna har 11 olika teman och visas på 11 olika språk. Och man kan säga att de har filats fram ur ett större material som grundar sig på polisens forskning.

Också invandrare har deltagit i planeringen och förverkligandet av filmerna.

Lätt att förstå också för den som inte kan läsa

Filmerna visas nu på förläggningarna för samtliga av de boende eftersom videoklippen gör informationen lättare att förstå och når fler mottagare. Också dem som varken är läs- eller skrivkunniga.

De är gjorda inom ramen för TURVA-projektet som finansieras av Europeiska asyl- migrations och integrationsfonden.

Projektet förverkligades av Polishögskolan i samarbete med Mottagningscentralen i Uleåborg.

Tanken med videona är att trots att personer på asylboende vet att det är fel att stjäla så vet alla ändå inte vad det leder till om man gör sig skyldig till brott i Finland.

Och att ansvaret för brottet är enbart hos den som gör sig skyldig till det.

Videorna handlar exempelvis om mänskliga rättigheter och jämlikhet, familjevåld, sexuella trakasserier, sexuellt utnyttjande av barn, hedersvåld, att frihetsberöva någon.

De iscensatta situationerna i videorna följs alltid av redogörelser för vilka påföljder det kan bli för den som begår sådana här straffbara handlingar.

Artikeln har uppdaterats 08.17: en missvisande bild har tagits bort.

Läs också