Hoppa till huvudinnehåll

Bilpampen Carlos Ghosn ställdes inför rätta i Japan - utländska företagschefer har det svårt i ett land där blind lydnad är normen

Skuggor av personer framför en ritad domstolsbild av en man.
Fotgängare tittar på en storbildsskärm där ett nyhetsprogram pågår. programmet behandlar första rättegångsdagen av Ghosn-rättegången. Skuggor av personer framför en ritad domstolsbild av en man. Bild: Kimimasa Mayama/EPA Carlos Ghosn

Den 19 november greps bilföretaget Nissans högste chef, Carlos Ghosn, av japansk polis. Efter nästan två decennier på toppen hamnade den hyllade fransmannen i häkte, misstänkt för bland annat grovt skattebrott. På tisdagen ställdes Ghosn inför rätta.

Ghosns uppgång och fall var spektakulärt, och visar också på problemen som utländska chefer kan ställas inför när de ska leda japanska företag.

Om han är skyldig eller inte lär det dröja flera år innan vi får veta, men i fallet med Nissans sparkade styrelseordförande Carlos Ghosn har folkdomstolen redan fällt sitt utlåtande.

– På ett sätt kan jag tycka att det är bra att man för en gångs skull vågar ifrågasätta sina ledare i Japan, samtidigt är det skrämmande att se hur hårt och skoningslöst fallet kan bli, säger Michael Woodford som under en kort period under 2011 ledde den japanska elektronikjätten Olympus.

Woodford och Ghosn

Michael Woodford, 58

  • Trafiksäkerhetskonsult
  • Tidigare VD för Olympus

Carlos Ghosn, 64

  • Vd och ordförande för Renault
  • Tidigare vd och ordförande för Nissan
  • Tidigare ordförande för Mitsubishi

När Woodford tillträdde upptäckte han att motsvarande hundratals miljoner euro i företagets kassa hade slussats till hemliga bankkonton i skatteparadis som Caymanöarna, men när han påtalade överföringarna för styrelsen blev reaktionen inte den han hade väntat sig.

– Jag fick order om att lämna ifrån mig passerkort och dator och rådet att ta nästa buss till flygplatsen. Mina tjänster var inte längre önskade, säger Woodford.

En mörk medelålders man i guldfärgad slips som är mitt i en diskussion med handen uppsträck framför sig.
Michael Woodford fotograferad år 2012. En mörk medelålders man i guldfärgad slips som är mitt i en diskussion med handen uppsträck framför sig. Bild: Frank Robichon/EPA Michael Christopher Woodford

Woodfords tid som vd i ett japanskt företag blev rekordkort - mindre än två månader - medan Carlos Ghosn höll sig kvar på toppen i nästan två decennier. Först som vd och styrelseordförande för Nissan, och senare på samma positioner i franska Renault.

Som en naturlig följd blev Ghosn också ansvarig för alliansen mellan de två biljättarna. 2016 lades ytterligare en post till, som styrelseordförande för japanska Mitsubishi där Nissan hade, och fortfarande har, en kontrollerande aktiepost.

"Le cost killer"

Men den 19 november fick åtminstone den japanska delen av framgångssagan ett abrupt slut. Ghosn greps när han landade i Tokyo och sitter nu häktad, misstänkt för bland annat grovt skattebrott och för att ha låtit Nissan betala luxuösa villor och lägenheter.

Vd Carlos Ghosn.
Carlos Ghosn. Vd Carlos Ghosn. Bild: KOICHI KAMOSHIDA/EPA-EFE Carlos Ghosn,Nissan

Brottsligheten ska enligt åklagare ha pågått under flera år och avslöjades efter ett tips från en ännu ej namngiven uppgiftslämnare inom Nissan.

– I Japan finns det alltför ofta en närmast blind lydnad och total underkastelse inför den som utsetts till ledare och tyvärr tycks det inte spela någon roll om den personen är kompetent nog för uppdraget, säger Michael Woodford. En sådan företagskultur är osund i längden och blir bara värre ju längre personen stannar kvar på sin post.

Carlos Ghosn kom till Nissan 1999 med uppdrag att stoppa blodflödet och se till att patienten kom på fötter, kosta vad det kosta ville. Han gjorde sig känd för sina hårda nypor och fick smeknamnet “Le cost killer” för att han inte tvekade att lägga ned olönsamma fabriker och kapa banden till dyra underleverantörer - ofta sådana som hängt med Nissan i flera decennier.

– Han sågs som en räddare och hjälpte till att spara stora pengar åt företaget. Samtidigt var han väldigt ojapansk i sitt sätt. Dominant, högljudd och man kan ju tycka vad man vill om hans extravaganta livsstil - själv verkade han inte skämmas för den, säger Michael Woodford.

Från gunstling till hackkyckling

Japanska medier älskade Carlos Ghosn, särskilt när det började gå bra igen för Nissan efter några år. TV-dokumentärerna och hemmahos-reportagen avlöste varandra och Ghosn tycktes spinna som en katt i strålkastarljuset.

Men beteendet stack samtidigt i ögonen på många japaner, både i och utanför företaget, menar Michael Woodford.

– Jag tror att det som slutligen fällde honom var att folk inom Nissan tyckte att alliansen med Renault var orättvis. Ghosns målsättning var en total sammanslagning av de två tillverkarna och folk på Nissan tyckte att Renault fick för mycket att säga till om i förhållande till sin storlek, säger Woodford.

Carlos Ghosn står med knäppta händer framför en Nissan-skylt.
Carlos Ghosn. Carlos Ghosn står med knäppta händer framför en Nissan-skylt. Bild: EPA-EFE Nissan,Carlos Ghosn

Att Ghosn samlade på sig fiender i företaget syns inte minst i medierapporteringen i dag. Lika okritiskt hyllande som japanska medier var fram till gripandet, lika snabba att sprida rykten och anonyma anklagelser är de nu, menar Woodford.

– Det finns inte samma kontrollmekanismer i Japan som det gör i väst och det gör att inkompetensen tillåts breda ut sig. Medierna rapporterar helt okritiskt det som de styrande känner för att dela med sig av, säger han.

"99 procent av alla åtal leder till en fällande dom"

Enligt åklagarna behandlas Carlos Ghosn och hans högra hand Greg Kelly, som greps samma dag, precis som vilka brottsmisstänkta som helst. Under tiden i häktet har de rätt att få besök av advokat, men advokaten får inte närvara under polisens förhör.

Systemet har fått kritik för att det leder till falska erkännanden då folk helt enkelt inte står ut.

– Det som skrämmer mig mest är att ungefär 99 % av alla åtal leder till fällande dom, säger Michael Woodford. Eftersom Ghosn inte får träffa journalister har vi ju inte fått höra hans sida av historien. Det finns också en risk att det går politik i frågan.

Renault, där den franska staten äger 15 %, har hittills valt att låta Ghosn sitta kvar på posterna som vd och styrelseordförande. Den franska regeringen och president Emanuel Macron har flera gånger visat sitt missnöje med det man beskriver som hemlighetsmakeri från Nissan och den japanska regeringens sida. Kritik som regeringen Abe hittills dock avfärdat med att man inte lägger sig i uppgörelser eller förhållanden i det privata näringslivet.

Nissan-bilar fraktas från en fabrik utanför Paris.
Renault-bilar fraktas från en fabrik utanför Paris. Nissan-bilar fraktas från en fabrik utanför Paris. Bild: ETIENNE LAURENT/EPA-EFE Nissan,Renault,Paris

På motsatt sida av den skala där Carlos Ghosn var mest högljudd och mest handlingskraftig återfinns, enligt Michael Woodford, de flesta japanska företagsledare.

–När folk väl nått toppositionen så stannar de där år ut och år in. Det finns vd:ar som är uppemot 90 år gamla och då tappar de lätt kontakten med det dagliga arbetet, säger Woodford och tillägger att han ser det som ett problem att de flesta japanska vd:ar aldrig varit med om att ge någon sparken.

Både vd och styrelseorförande

En anledning, kanske den viktigaste, till att larmklockorna inte ringde tidigare var sannolikt att Carlos Ghosn var sin egen granskare - vd Ghosn svarade inför en styrelse som leddes av ordförande Ghosn.

Utifrån är det lätt att få intrycket att Japan i allmänhet och japanska företag i synnerhet lever i en isolerad bubbla där normer och regler från övriga världen betraktas med milt överseende, men sällan lämnar några bestående avtryck.

Michael Woodford tror dock inte, som en del Japankritiker gör, att detta beror på något slags mindervärdeskomplex.

–Det är inte så enkelt. Japan har som nation ingen anledning att känna mindervärdeskomplex, men ser man till den enskilda individen finns det säkert japaner som känner sig okunniga och lite tafatta för att de inte pratar engelska eller är beresta. Å andra sidan har jag haft flera japanska managers som betett sig precis tvärtom och sett ned på allt utländskt.

Utländska vd:ar i japanska börsbolag

  • Christophe Weber, Takeda Pharmaceuticals, 2014 -
  • Carlos Ghosn, Nissan, 2001 - 2018
  • Brian Prince, Aozora Bank, 2008 - 2012
  • Craig Naylor, Nippon Sheet Glass, 2010 - 2012
  • Sir Howard Stringer, Sony, 2009 - 2012
  • Michael Woodford, Olympus, 2011 - 2011
  • Stuart Chambers, Nippon Sheet Glass, 2008 - 2009

Slutet på 1990-talet och tidiga 2000-talet var en gyllene era för utländska chefer som ville göra karriär i Japan. Företag som Mazda, Sony, Nippon Glass hade alla utlänningar på toppen, men i och med Carlos Ghosns spektakulära krasch är det bara Takeda Pharmaceuticals franske vd Christophe Weber kvar.

Statistik visar att andelen utlänningar med högre positioner ligger på 2,5 procent bland företagen på Nikkei 225, medan franska och brittiska storföretag ligger på 35 procent respektive 31 procent.

–Ur ett ekonomiskt perspektiv tror jag att det Japan behöver är en rejäl ekonomisk kris. Nu hankar man sig fram och låter sig invaggas i en falsk trygghet. Statsskulden är skrämmande hög, men yenen ses ändå som en av de säkraste valutorna. Men väger man in alla faktorer så ser det dystert ut och det är frustrerande att ingen tycks ta det på allvar. Det behövs en fransk revolution, säger Michael Woodford, fast utan våldet.

Text: Jon Thunqvist, Tokyo

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes