Hoppa till huvudinnehåll

Uppstoppade fåglar och älghuvuden

Sakari Hägg växte upp med kemikalielukt och djurkadaver

Förr var uppstoppade djur biologilärarens standardutrustning: nu står de mest och samlar damm längst bak i klassrummen. De flesta uppstoppade rävar, skator och harar i Finland kom från Häggs konservatorsatelje i Asikkala. Där kan man bekanta sig med konservatoryrkets hemligheter.

I hörnet står en ren. Det är en rätt så sliten, uppstoppad ren.

På den brukade Sakari Hägg rida som liten pojke medan han lekte att han var mitt i scenen ur Topelius saga Sampo Lappelill:

– I det motsatta hörnet stod en varg, så min lek kändes väldigt autentisk när jag sprang undan vargen på en ren, skrattar han.

Uppstoppad ren.
Den här renen var snabbare än vargen. Uppstoppad ren. Bild: Eva Pursiainen / Yle renar,taxidermi,Häggin eläintäyttämön museo

Kemikalier, lösningsmedel, syra och djurkadaver

Renen och hundratals andra uppstoppade djur fyllde Sakari Häggs farfars fars, Leopold Häggs konservatorsateljé i Urajärvi i Asikkala.

Här luktade det kemikalier, lösningsmedel, syra och djurkadaver.

Förmodligen skulle ateljén inte klassas som en godkänd lekplats för barn enligt dagens mått. Men Sakari och hans 1,5 år yngre syster tillbringade många eftermiddagar här medan deras pappa arbetade.

Sakari Hägg, valkopaitainen, parrakas mies.
Sakari Hägg öppnade dörrarna till Häggs konservatorsateljé för Egenlands besök i april 2018. Sakari Hägg, valkopaitainen, parrakas mies. Bild: Eva Pursiainen / Yle porträtt,Häggin eläintäyttämön museo

Grafik: blått streck, på mitten stiliserade vågor
Grafik: blått streck, på mitten stiliserade vågor grafik,egenland_aalto

Konservatorsateljén på övervåningen till det över hundra år gamla huset badar i ljus.

Att stoppa upp djur var ett precisionskrävande jobb och fordrade en god belysning. Därför har de höga fönstren placerats längs med tre sidor av byggnaden enligt hur solen rör sig under dagen.

Numera är det ingen som kokar loss kött från älgskallar eller pillar ut inälvor från näbbmöss i den luftiga lokalen. Sakari Hägg valde en annan karriär och fortsatte inte i sin fars, farbrors, farfars och farfarsfars fotspår.

Däremot är den gamla ateljén nu arena för en utställning med djur som Sakari Häggs släktingar stoppat upp. Här kan man bekanta sig med de olika arbetsfaserna i konservatorsyrket, liksom med dokument och brevväxling angående Finlands äldsta konservatorsateljé.

Tre generationer av taxidermister

Sakari Häggs släkt av konservatorer:

Farfars far Leopold Gustaf Alexis Hägg, född 4.8.1885 i Uleåborg, död 18.1.1974 i Asikkala

Farfar Pertti Pellervo Hägg, född 12.9.1916 i Asikkala, död 15.9.1983 i Asikkala

Far Vilho Olavi, född 30.4.1938 i Asikkala, död 25.2.2011 i Asikkala

Farbror Markku Hägg, född 1941, lever i Lahtis.

Ateljén var "full av skräp" ännu för några år sedan – nu har Sakari och Päivi Hägg snyggat upp lokalen och lagt fram exempel på de arbeten som ateljén tillverkade under flera tiotals år.

'Ni är konstnär och definitivt den mest framstående inom er bransch'― Lärare, Puumala, 24 juli 1926.

Korpinpohja gård ligger i Urajärvi i Asikkala, invid en krokig, gropig väg, på stranden till sjön Ruotsalainen. År 1915 flyttade Leopold Hägg hit från Uleåborg, efter en sejour på Karuna gård.

Om Korpinpohja känns avlägset i dag, var det sannerligen det också för hundra år sedan.

Redan som liten pojke var Leopold Hägg en stor naturvän. En familjebekant, jägmästare Östring, sysslade med att stoppa upp djur. Han vägledde Leopold i konservatorkonstens hemligheter från att denne var 12 år gammal.

Trots att Leopold Häggs företag låg långt borta från, ja, allting, var verksamheten mycket aktiv. Det finländska skolväsendet utvidgades och behövde undervisningsmaterial.

Leopold Häggs uppstoppade djur hade ett gott rykte för sin kvalitet, och ordet spred sig snabbt. Beställningsböckerna var fulla i många år, det var till och med kö.

Svartvitt foto: man i vit rock arbetar på att stoppa upp en björn.
Leopold G. Hägg i färd med att färdigställa en uppstoppad björn. Svartvitt foto: man i vit rock arbetar på att stoppa upp en björn. Bild: Sakari Hägg / privat porträtt,egenland_asikkala
Svartvit bild: man står och lutar mot dörrpost utanför trähus. På väggen texten PREPARATORIO.
Leopold Hägg på trappan till sin ateljé. Svartvit bild: man står och lutar mot dörrpost utanför trähus. På väggen texten PREPARATORIO. Bild: Sakari Hägg / privat porträtt,Leopold Hägg
Svartvit bild: kvinna rensar i grönsaksland i sällskap av en uppstoppad trana.
Leopolds fru Alma Hägg i sällskap av en uppstoppad trana. Svartvit bild: kvinna rensar i grönsaksland i sällskap av en uppstoppad trana. Bild: Sakari Hägg / privat taxidermi,porträtt,svartvit fotografering,egenland_asikkala
Svartvitt foto: kvinna i vit rock och två unga pojkar arbetar på att stoppa upp ett stort djur, förmodligen en björn.
Alma Hägg, Pertti Hägg och Sulo Päivärinta fotograferade i slutet på 1920-talet. Svartvitt foto: kvinna i vit rock och två unga pojkar arbetar på att stoppa upp ett stort djur, förmodligen en björn. Bild: Sakari Hägg / privat taxidermi,egenland_asikkala

Under första hälften av 1900-talet var det ett enormt antal fåglar, gnagare och andra skogsdjur som stoppades upp här och sedan återfanns i finländska klassrum.

I brevväxlingen från den tiden beklagar sig rektorer över de knappa anslagen som skolorna hade att röra sig med. Ändå ansåg rektorerna och lärarna i naturkunskap att det var otroligt viktigt att få dessa förstklassiga naturens konstverk till klassrummen.

Speciellt konstverk från Häggs konservatorsateljé. I gamla reklamblad kan man läsa expertutlåtanden om Häggs arbete:

"Utgående från Ert brev ser jag att beställningen nått Er. Det gör mig glad, emedan jag då vet att vi få fullständigt gångbart material till vår skola. Då jag nyss besökte Helsingfors gav herr H, lagerchef vid Ab Valistus, ett mycket uppskattande utlåtande om Er: 'Ni är en konstnär och definitivt mest framstående i er bransch.' – Lärare, Puumala, 24 juli, 1926"

Från sin tid i folkskolan och läroverket minns Sakari Hägg att alla djur på hyllorna var gjorda av hans släktingar.

– En del hade jag kanske sett tillverkas där hemma.

De höga fönstren garanterar en god belysning. Ytterväggen väntar på ett nytt lager målarfärg, och därför har bokstäverna som formar ordet "preparatorio" lyfts ner.

Härmed meddelas att jag ånyo kan leverera uppstoppade djur samt övr. preparat till skolor. //Samtidigt önskar jag påpeka att min affärsrörelse nu är den äldsta inom branschen i vårt land. Vänligen gör en prisförfrågan. Respektfullt,― LEOP.G.HÄGG, preparator (Källa: Reklamtext, Häggs konservatorsateljé)

Taxidermi, heminredning för medelklassen och folkbildning

Taxidermi, alltså konsten att stoppa upp djur, har vi människor sysslat med länge. Men aktivt och systematiskt har det gjorts sedan 1800-talet.

Det väsentliga är att bevara djurets naturliga utseende. Djuret förvandlas till ett föremål.

I praktiken flås det döda djuret, skinnet garvas, och inälvor och ben tas bort. I tiderna använde man lera som uppstoppningsmaterial, men sedan gick man över till lättare fyllning, som gips, träull, hö och senare polyuretan.

Gammal, svartvit bild på uppstoppade djur.
Stereoskopi av den kända amerikanska taxidermisten Martha Maxwells verk som ställdes ut under den första världsutställningen i Philadelphia, USA, 1876. Gammal, svartvit bild på uppstoppade djur. Bild: Centennial Photographic Co., fotograf: Centennial Photographic Company, 999. Mrs. Maxwell’s Rocky Mountain Series, albumen print stereograph, 1876., Public Domain taxidermi,Martha Maxwell,egenland_asikkala

På 1800-talet var det mycket populärt med uppstoppade djur.

Speciellt under den viktorianska tiden blev uppstoppade djur en populär inredningsdetalj i medelklasshem i Storbritannien, och ännu på 1900-talet var det vanligt att man i vissa kretsar i Finland beställde uppstoppade djur som dekoration till salongen.

– På den tiden var det mycket herrskapsaktigt och fint att hålla sig med uppstoppade djur, berättar Sakari Hägg.

I Storbritannien vidareutvecklade man taxidermin som konstform, och antropomorf taxidermi är en av konstgenrerna. Då klär man de uppstoppade djuren som människor och placerar dem i människolika omgivningar, i färd med att utföra mänskliga sysslor.

Den mest kända antropomorfa taxidermisten var britten Walter Potter, som hade uppstoppade kaniner att sitta i ett klassrum och ordnade tebjudning med kattungar.

På den här Facebooksidan kan man beundra bilder av Walter Potters antropomorfa djur.

Det var bara ett fåtal utvalda som kunde beundra vilda djur i verkligheten på den här tiden, innan konceptet zoo blev vanligt.
Därför var det många städer som grundade zoologiska museer där man kunde se på uppstoppade djur.

Undervisning och folkbildning har ändå varit den viktigaste orsaken till att stoppa upp djur. Och önskade man sig ett uppstoppat djur som prydnad i sitt hem, var det en kärlek till naturen som var den bakomliggande orsaken till beställningen.

– Min uppfattning grundar sig på ett flertal brev och tidningsartiklar om ämnet från den tiden, säger Sakari Hägg.

Fast man i dag kan ifrågasätta jakt på vilda djur med syfte att stoppa upp dem, var världen och tiden en annan för närmare hundra år sedan.

– I Finland har vi alltid haft en fungerande lagstiftning, som bland annat tvingade konservatorer att rapportera om det de sysslade med – och jägarnas förehavanden har man alltid övervakat noggrant, säker Sakari Hägg.

Alla djur som stoppats upp hos Häggs har inte skjutits i jakt. Många gånger var det djur som hittats döda i skogen eller vid en vägren som någon tog med sig hit och önskade se preparerad.

Gammalt dokument med tillstånd att jaga fredade djur med syfte att preparera dem för konservering.
Det här är ett tillstånd för att jaga fredade djur med syfte att stoppa upp dem, utfärdat av finansministeriet i mars 1926. Gammalt dokument med tillstånd att jaga fredade djur med syfte att preparera dem för konservering. Bild: Sakari Hägg / privat tillstånd,egenland_asikkala
Meddelande till läroverk och folkskolor. Vid behov av uppstoppade djur samt andra preparat, liksom skelettprodukter, ombedes Ni även i fortsättningen förtroligen taga kontakt med mig, enär mitt lager i denna stund består av över ett halvt tusende exemplar med regelbunden påfyllning.― Respektfullt, Leop. G. Hägg, Adr. Vesivehmaa (Källa: Reklamblad, Häggs konservatorsateljé)

Reservdelar från Stockmanns och Frankrike

Sakari Hägg dammar av en uggla med en svart korpfjäder. Sedan ordnar han om i en trave med beställningsböcker som står på ett bord.

I konservatorsateljémuseet kan man också bekanta sig med företagets historia.

Man i vit skjorta dammar av uppstoppad mås med en stor fjäder.
Sakari Hägg med familj äger Häggs konservatorsateljé, men inga djur prepareras längre här. Man i vit skjorta dammar av uppstoppad mås med en stor fjäder. Bild: Eva Pursiainen / Yle taxidermi,porträtt,egenland_asikkala

Att stoppa upp djur var internationell verksamhet: reservdelar, som ögon av glas och fågelklor, beställdes utomlands. Vilken möda det måste ha varit att förflytta ibland rätt stora verk från Asikkala till andra sidan Finland då för hundra år sedan, funderar Sakari Hägg.

Häggs konservatorsateljé har beställt kemikalier och specialprodukter via exempelvis Stockmanns varuhus. Ateljén, som låg avlägset, behandlades sakligt av leverantörerna och logistiken fungerade smärtfritt.

– Det viktigaste sättet att få hit stora partier med material var fartygsfrakt, och det var rätt uppseendeväckande på den tiden. Det är intressant att gå tillbaka till de där årtiondena och fundera på den utveckling som skett i samhället sedan dess.

Gammalt dokument med tillstånd att importera ögon av glas.
Importtillståndet för ögon av glas skulle vara i kraft. Tillståndet är utfärdat av Finansministeriet i mars 1934. Gammalt dokument med tillstånd att importera ögon av glas. Bild: Sakari Hägg / privat handlingar,egenland_asikkala
Samling av ögon av glas i olika storlekar och färger.
Samling av ögon av glas i olika storlekar och färger. Bild: Eva Pursiainen / Yle Häggin eläintäyttämön museo
Gammal katalog med pälssampel.
Gammal katalog med pälssampel. Katalog,pälssampel

Det är inte de uppstoppade vesslorna eller hökarna som är Sakari Häggs främsta intresse, utan den tidsbild som målas upp då han undersöker de gamla dokumenten.

Varje sommar ordnar Päivi och Sakari Hägg en ny utställning i den gamla ateljén, och ett tema kommer upp nästan av sig själv då de fördjupar sig i pappershögarna och beställningsböckerna.

– Då tänker jag på hur det finländska samhället såg ut då, och beundrar exaktheten i lagstiftningen som kom till genast efter vår självständighet: hur det var ordning och reda på allt från första början.

Olika väldigt artiga formuleringar pockar på hans uppmärksamhet då han går igenom gammal brevväxling. Och den synnerligen vackra handstilen.

– Hur de använt det finska språket på den tiden var avundsvärt. Eller det svenska språket, här har man alltid förstått flera olika språk.

Brev på franska
Kunskaper i franska var nödvändiga i den här branschen. Liksom engelska och tyska, vilket det finns skriftliga bevis på i ateljémuseet. Brev på franska Bild: Eva Pursiainen / Yle brev,franska,Häggin eläintäyttämön museo

Den här vildsvinskultingen var nyfödd vid sin död. Soet hade blivit överkört av en bil, och en kund hade hittat kultingen och kom med den till Häggs konservatorsateljé. Den stoppades upp av Olavi Hägg.

Rangliga höns och en pingvin av kattskinn

Den klara vårsolen förflyttar sig runt huset och skiner in genom den bortre väggens höga fönster. Vi får dra på oss jackorna: huset värms inte upp om vintrarna, och nu, i april 2018, är det svalt.

De orörliga figurerna på hyllorna och i vitrinskåpen klarar sig fint i kylan, ibland behöver de bara dammas av.

På distans ser det ut som att en flock med storkar skulle ägna sig åt parningsspel i ett hörn. Vid en närmare titt avslöjas sanningen: det är höns som balanserar på skrangliga träpinnar till ben.

Utställning med uppstoppade fåglar på hyllor samt verktyg och djurskinn på väggarna.
Storkar? Utställning med uppstoppade fåglar på hyllor samt verktyg och djurskinn på väggarna. Bild: Eva Pursiainen / Yle utställningar,taxidermi,egenland_asikkala
Uppstoppade fåglar; vita höns med långa näbbar och långa ben.
Nej då, det är höns. Uppstoppade fåglar; vita höns med långa näbbar och långa ben. Bild: Eva Pursiainen / Yle taxidermi,Stork,egenland_asikkala

På en annan hylla sitter en lite sned pingvin. Det är en till av konservatorsateljéns säregenheter.

– Den är gjord av flera olika sorters skinn, det kan vara kanin och katt, historien berättar inte riktigt allt, flinar Sakari Hägg.

Konservatorshumor? Kanske det.

Konservatorsmuséet, ett alldeles speciellt museum

Sakari Häggs farfar Pertti fortsatte med verksamheten efter Leopold, och efter honom var det Sakaris farbror Markku och pappa Olavi Hägg som höll i taktpinnen.

Man står på gräsmatta med uppstoppad grävling i famnen.
Sakaris farfar Pertti Hägg. Man står på gräsmatta med uppstoppad grävling i famnen. Bild: Sakari Hägg / privat porträtt,Pertti Hägg
Man står på trappan till ett hus, håller uppstoppad grävling i famnen
Sakaris pappa Olavi Hägg. Man står på trappan till ett hus, håller uppstoppad grävling i famnen Bild: Sakari Hägg / privat porträtt,Olavi Hägg

Olavi Hägg flyttade över arbetet till den närbelägna ö där han bodde. De djur han stoppade upp var främst privatpersoners jakttroféer som fann sin väg till privata hem, och inte i samma utsträckning till skolor eller offentliga rum.

– Numera skulle det vara svårt att föreställa sig ett uppstoppat älghuvud i vardagsrummet, men åren 1970-1990 var antalet älghuvud min far Olavi Hägg preparerade verkligen anmärkningsvärd, berättar Sakari Hägg.

Under de mest hektiska åren var det en praktfull hög med älgskallar som stod på gården och väntade på att bli kokade och rengjorda. Som mest kunde de uppstoppade älgarna vara så många som 140 per år, fast det årliga medeltalet låg på ett femtiotal.

Grafik: blått streck, på mitten stiliserade vågor
Grafik: blått streck, på mitten stiliserade vågor grafik,egenland_aalto

Konservatorstraditionen tog slut år 2011 då Sakari Häggs pappa dog i ett sjukanfall mitt i arbetet. Men för några år sedan bestämde sig Sakari tillsammans med sin fru Päivi att öppna ateljédörrarna för allmänheten.

Skäggig man i vit skjorta ler mot en kvinna i blommig klänning, omgärdade av uppstoppade djur.
"Båda gillar kultur och att producera kultur, så då tänkte vi att vi börjar ha det här stället som ett museum", berättar Päivi Hägg. Skäggig man i vit skjorta ler mot en kvinna i blommig klänning, omgärdade av uppstoppade djur. Bild: Eva Pursiainen / Yle porträtt,Häggin eläintäyttämön museo

– Museet Häggs konservatorsateljé är inte jämförbart med zoologiska museet, och det är inte en utställning över uppstoppade djur. Här kan man bekanta sig med processen att konservera djur, förklarar Sakari Hägg.

Men även ett företags, och en släkts saga, samt en tidsepok i det finländska samhället.

Förfrågningar besvaras beredvilligt och på begäran skickas en lagerförteckning med prisuppgifter.― Respektfullt, Leop. G. Hägg, Adr. Vesivehmaa (Lähde: Mainosteksti, Häggin eläintäyttämön museo)

Marsvin och björn, lika stora?

Vid ett stort fönster står ett konservatorsbord. Små lådor och askar är fyllda med ögon i glas, bitar av ståltråd och fjädrar.

Under företagets glansdagar har ett tusental arbeten per år färdigställts i den här ateljén. Tanken slår en att arbetsmängden måste ha varit enorm. Mängden beställningar måste ha inneburit arbete dygnet runt.

– Vid starten, i början på 1920-talet, har verksamheten varit professionell från första början. Leopold måste ha gillat det han gjorde varje dag då han klev upp och började arbeta, funderar Sakari Hägg.

Överbelamrat, slitet arbetsbord med verktyg och reservdelar för att tillverka uppstoppade djur.
Konservatorns arbetsbord står framme i museet Häggs konservatorsateljé. Överbelamrat, slitet arbetsbord med verktyg och reservdelar för att tillverka uppstoppade djur. Bild: Eva Pursiainen / Yle arbetsbord,Häggin eläintäyttämön museo

Halvt uppstoppat mårddjur.
Vad innehåller ett uppstoppat djur? Konservatorsyrkets hemligheter avslöjas här. Halvt uppstoppat mårddjur. Bild: Eva Pursiainen / Yle taxidermi,Häggin eläintäyttämön museo

Det är inte särskilt länge sedan tiderna då skolelever bildat sig en uppfattning om hur djur ser ut i naturen genom att undersöka uppstoppade djur, som med stor sannolikhet kommit från Häggs konservatorsateljé.

Numera står skolornas uppstoppade djur och samlar damm längst bak i förrådsutrymmen eller på hyllor i diverse klassrum. Deras funktion har ersatts av Googles bildsökningsfunktion och naturdokumentärer.

– Jag tycker det är viktigt att barn och unga får se proportioner, är ett marsvin och en björn verkligen lika stora eller inte? Här får man undersöka saken ur ett nytt perspektiv, och fundera om det är roligare att titta på fågeln från näbbsidan eller stjärtsidan.

Uppstoppad hermelin, snösparv och sidensvans.
Vessla, snösparv och sidensvans. Uppstoppad hermelin, snösparv och sidensvans. Bild: Eva Pursiainen / Yle hermelin,Snösparv,Häggin eläintäyttämön museo
Skyltar med texterna HÄGG och Häggin eläintäyttämön museo.
Häggs konservatorsateljé håller öppet om sommarhelgerna, liksom sommarkaféet på nedre våningen. På somrarna ordnar paret Hägg evenemang på gården, varav det traditionella "Operan i byn" är det viktigaste. Skyltar med texterna HÄGG och Häggin eläintäyttämön museo. Bild: Eva Pursiainen / Yle Skylt,Häggin eläintäyttämön museo

Hyllorna är fulla med skickligt uppstoppade djur, det är vackert lagda vingpennor och rader av verklighetstrogna gnagare.

Vilket djur är då Sakari Häggs favorit?

Naturligtvis den där slitna renen som han red på som liten pojke.

Modern heminredning. Preparator Leop.G.Hägg, Vesivehmaa. (Spara adressen)― Text från reklamblad, Häggs konservatorsateljé
Karta över Finland, nere i mitten en orange boll och ovanför den texten Asikkala.
Genom att klicka på bilden kommer du till en karta där du kan se alla Egenlands resmål. Karta över Finland, nere i mitten en orange boll och ovanför den texten Asikkala. Bild: Yle kartor,egenland_asikkala
Grafik: blått streck, på mitten stiliserade vågor
Grafik: blått streck, på mitten stiliserade vågor grafik,egenland_aalto

Egenland – en kulturreseguide till Finland

  • Ni, publiken, har tipsat oss om udda platser, spännande personer och roliga evenemang som skulle förtjäna mer uppmärksamhet.
  • Hittills har vi fått in mer än 1400 tips av er, och vi väljer ut de mest intressanta av dem.
  • Första säsongen av det tvåspråkiga tv-programmet på tio avsnitt finns på Yle Arenan.
  • Alla resmål finns listade på den här kartan.
  • Artiklar om alla destinationer i denna kulturreseguide finns på Svenska Yles webbsida.
  • Man kan tipsa om nya resmål genom att klicka här!

Källor och läsning:

Museet Häggs konservatorsateljé, Häggin eläintäyttämön museo
Methods in the Art of Taxidermy, Oliver Davie (1900)
Exotic, Extinct, and On Display: Robert Clark’s Take on Taxidermy, National Geographic
11 Things You Probably Didn't Know About Taxidermy, MentalFloss

Tack till Dan Eskil Jansson för hjälp med översättningen av reklamtexterna.
Edit 9.1 kl 11:27: Ändrat ingressen. Förr löd den så här: "Vi välkomnar Er vördsamt till museet Häggs konservatorsateljé i Asikkala. Ni önskar säkerligen att med oss beundra detta Finlands äldsta konservatorsateljé och dess historia, samt bekanta Er med det bolag som i tiderna försett mången skolas hyllor och vitriner med räv, skata och hare."

Diskussioner