Hoppa till huvudinnehåll

Vad borde göras för att rekrytera fler svenskspråkiga inom hemvården i Helsingfors? Politiker vill höja språktillägget, Postens hemtjänster betalar ändå inget språktillägg

Sanna Vesikansa är biträdande borgmästare i Helsingfors.
Biträdande borgmästare Sanna Vesikansa anser att det som staden kan göra för att locka fler att jobba inom hemvården är att höja språktillägget och samarbeta med de skolor som utbildar vårdare. Sanna Vesikansa är biträdande borgmästare i Helsingfors. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn Helsingfors,Sanna Vesikansa,Biträdande borgmästare

Höjning av språktillägget. Det är det mest konkreta som politiker i social- och hälsovårdsnämnden i Helsingfors kommer med då de får frågan om hur de kroniska rekryteringsproblemen inom den svenskspråkiga hemvården ska lösas. Staden betalar nu ett språktillägg medan Postens hemtjänster inte gör det.

Yle Huvudstadsregionen kunde på måndagen berätta att Postens hemtjänster inte klarar av att ge hemvård på svenska trots att Helsingfors stad förutsätter det. Postens egen uppföljning från hösten 2018 visar att en tredjedel av hemvårdsbesöken hos svenskspråkiga sker på finska.

Biträdande borgmästaren med ansvar för social- och hälsovården, Sanna Vesikansa (Gröna), säger att staden nu väntar på att Posten löser det här.

- Posten ska rapportera hur antalet svenskspråkiga anställda ska öka. Vi behöver Posten för att kunna ge service på svenska och den ska ges till alla klienter, säger Vesikansa till Yle Huvudstadsregionen.

Kan det bli aktuellt att säga upp avtalet med Posten om löftet om att ge all hemvård på svenska inte håller?

- Det är för tidigt att säga. Vi måste se vad Posten svarar och utgående från det ska vi se vad vi kan göra bättre. Nu är situationen inte bra.

Vi behöver Posten för att kunna ge service på svenska och den ska ges till alla klienter

Den operativa chefen vid Postens hemtjänster, Heidi Noukka, uppgav tidigare att orsaken till bristen är att det är svårt att rekrytera svenskspråkiga vårdare.

Posten sköter all svenskspråkig hemvård i Helsingfors med undantag för de södra stadsdelarna. Under hösten 2018 har Posten haft hand om omkring 100 svenskspråkiga hemvårdsklienter i Helsingfors medan Helsingfors stads hemvårdsteam har 50-60 klienter.

Vesikansa: Vi har försökt vidta flera åtgärder, men måste göra mer

Helsingfors stad har också svårigheter med att rekrytera svenskspråkig personal inom hemvården, vilket varit en orsak till att staden gått in för köptjänster.

- Situationen har under en längre tid inte varit bra. Vi har försökt vidta flera åtgärder, men måste göra mer. Vi försöker förbättra rekryteringen inom hemvården. Vi ska också samarbeta med olika utbildningsanordnare och göra det lockande att komma och arbeta hos oss.

- Nu pågår också löneförhandlingar inom vårdbranschen och jag hoppas att det blir ett beslut nu i januari. Det är mycket viktigt för hemvården, säger biträdande borgmästare Sanna Vesikansa.

Arja Peiponen, ställföreträdande direktör för sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster vid Helsingfors stad, har lyft upp frågan om grundlönen till svenskspråkiga borde vara högre. Vesikansa frågar sig om det är realistiskt.

- Naturligtvis måste vi fundera på olika idéer, men jag tror att ett språktillägg är bättre för att rekrytera svenskspråkiga.

Senior och hemvårdare.
Behovet av fler svenskspråkiga inom hemvården i Helsingfors är mer eller mindre konstant. Senior och hemvårdare. hemvård,vård (omsorg),hemvårdare,senior

Biträdande borgmästaren vill höja språktillägget, men berättar inte hur mycket

Språktillägget som Helsingfors stad erbjuder hemvårdarna är mellan 40 och 60 euro i månaden beroende på om man har intyg på att man behärskar svenska muntligt och skriftligt. Flera politiker stöder nu en höjning av den summan.

- Det borde höjas och det är mycket viktigt. Det är inte på rätt nivå nu, säger Vesikansa, som ändå inte vill säga hur mycket hon anser att tillägget borde höjas.

Också Seija Muurinen (Saml), som under flera år varit aktiv inom vårdfrågor i lokalpolitiken, vill höja språktillägget.

- Tillägget borde höjas eftersom det nu är ganska litet, säger Muurinen som sitter i social- och hälsovårdsnämnden.

"Vi borde diskutera om att lönerna ska höjas"

SFP.s ledamot i social- och hälsovårdsnämnden Cecilia Ehrnrooth vill också att stadens språktillägg höjs.

- Språktillägget borde vara mer kännbart och ha en större betydelse. Det skulle vara ett lättare sätt att uppmärksamma att svenskspråkiga behövs, säger Ehrnrooth.

Borde lönen också höjas?

- Lönerna inom vården överlag, speciellt i huvudstadsregionen, är i underkant. Dessutom är det ett hektiskt jobb. Det är många klienter som ska besökas.

- Vi borde diskutera om att lönerna ska höjas. På samma sätt som när det gäller barnträdgårdslärarna så borde vårdarnas löner ses över och höjas, säger Ehrnrooth.

Lönerna inom vården överlag, speciellt i huvudstadsregionen, är i underkant

Olika löner vid staden och Posten

Lönen och tilläggen är olika för dem som jobbar inom hemvården vid staden och vid Posten. Staden följer det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet medan Postens hemtjänster följer kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen.

Till exempel söker staden nu en närvårdare till sitt hemvårdsteam och lönen uppges vara 2176,37 euro i månaden. Grundlönen för närvårdare enligt kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen är lägre.

Operativa chefen vid Postens hemtjänster Heidi Noukka uppger också att Posten inte betalar språktillägg.

"Finns det inte personal är det omöjligt oberoende av vem som handhar servicen"

Att Postens hemtjänster inte kan ge hemvård på svenska trots att staden förutsätter det ser Ehrnrooth inte som så konstigt.

- Det är ett faktum att det inte finns tillräckligt med personal inom den svenskspråkiga hemvården. Finns det inte personal är det omöjligt oberoende av vem som handhar servicen.

Vad borde då göras för att lösa det här?

- Kanske användning av servicesedlar kan lösa en del och så borde rekryteringen bli mer aktiv, säger Ehrnrooth.

Seija Muurinen (Saml) lyfter också fram användningen av servicesedlar som en lösning.

- De gör att man kan välja en aktör som ger service på svenska. Det är viktigt för äldre, speciellt för personer med demens, att de får vård på sitt modersmål, säger Muurinen.

- Och man kan eventuellt öka användningen av servicesedlar. Det kanske i framtiden finns fler svenskspråkiga serviceproducenter.

En servicesedel är stadens betalningsförbindelse som klienten kan använda för att köpa hemvårdens tjänster av de serviceproducenter som staden godkänt. Servicesedeln beviljas för högst 40 timmar i månaden.

Tipsa om hemvården!

Vilka erfarenheter har du av den svenskspråkiga hemvården i huvudstadsregionen? Får dina anhöriga alltid hemvård på svenska? Vad borde göras?

Kontakta reporter Christoffer Gröhn per e-post eller telefon!

E-postadressen är christoffer.grohn@yle.fi och telefonnumret 040 868 2633.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen