Hoppa till huvudinnehåll

Broavgift kunde vara lösningen för en fast vägförbindelse till Nagu - är användarna redo att betala?

Bro över vatten.
Bro över vatten. landskap,höga kusten-bron

Efter 50 år av planering men ingen bro behöver man se på alternativa sätt att finansiera en fast förbindelse. Det säger Anders Jungar, som forskat i förutsättningarna för en fast förbindelse till Nagu.

I årtionden har man alltid utgått ifrån att en eventuell bro till Nagu skulle finansieras med budgetmedel till 100 procent. I en färsk rapport från Stiftelsen för projektforskning lyfter man nu istället fram en finansieringsmetod som grundar sig på samverkan mellan det offentliga och privata aktörer samt på användaravgifter för de som skulle använda sig av bron.

Brobygge i Bangalore Indien
Brobygge i Bangalore Indien Bild: EPA/DIVYAKANT SOLANKI indien ekonomi

Enligt forskare Anders Jungar ligger det här i linje med diskussioner som förs på nationellt plan om behovet av att hitta nya finansieringsformer för infrastruktur. De diskussionerna är relevanta också när det gäller fast förbindelse mellan Pargas och Nagu.

- Det är nationellt en angelägen fråga. Om ett projekt har diskuterats i 50 år och ingenting har hänt är det kanske dags att titta på alternativa sätt, säger Jungar.

- Vi har tittat på fem olika finansieringsmodeller, och den modell vi förespråkar bygger på offentlig och privat samverkan. Det vill säga att staten köper en tjänst av privata aktörer som planerar, bygger och sköter driften av en fast vägförbindelse.

Just den biten innebär inget nytt i sig. Enligt Jungar har man gjort så också i samband med tidigare infrastrukturprojekt i Finland. Det nya ligger i att man nu förespråkar en finansieringsmodell med användaravgifter, enligt norsk modell. En broavgift skulle kräva en lagändring i Finland.

tietullimerkki, Oslo, 2017
tietullimerkki, Oslo, 2017 Bild: Antti Haanpää / Yle vägtullar

Vill användarna betala?

Utredningen som nu gjorts tar inte ställning till om det bland lokalbefolkningen och andra användare finns en vilja att betala för användningen av en bro.

- Vi har inte gått ut och frågat lokalbefolkningen om användaravgifter. Vi har bara tittat på om avgifter kunde lösa den gordiska knuten gällande finansieringen, och våra analyser visar att så är fallet, att det kunde bidra, säger Jungar.

- Vi säger ju inte att man ska finansiera den här förbindelsen till 100 procent med användaravgifter, men att det kunde vara en bidragande kanal.

Landsvägsfärjan Sterna tar iland vid Lillmälö färjfäste en höstmorgon 2015.
Landsvägsfärjan Sterna tar iland vid Lillmälö färjfäste en höstmorgon 2015. Bild: Yle/Lotta Sundström landsvägsfärja pargas-nagu
Huvudsaken att pendlarna inte drabbas oskäligt.― Yngve Lindqvist

I utredningen har man utgått från en användningsavgift på fyra euro per fordon och överfart. Men om man skulle gå inför användaravgifter skulle avgiften knappast vara den samma för alla.

- Då måste man nog ta fram en modell som upplevs rättvis och transparent. Då kanske prissättningen inte kan vara så här enkel som vi antagit i vår analys, säger han.

"Användaravgifter är betydligt bättre än ingen bro alls"

Utredningen om möjliga finansieringsmodeller presenterades för allmänheten i Nagu på tisdag kväll i kommunalstugan. På plats var bland annat Naguborna Yngve Lindqvist, Annastina Sarlin och Mikael Granqvist.

Sarlin misstänker att avgifter kan stöta på patrull, men tycker själv att det är rätt väg att gå i det här skedet.

- Det är en väldigt känslig fråga, att diskutera avgifter. Men det här är en modell som man använt i Norge i 80 år.

Annastina Sarlin.
Annastina Sarlin tycker modellen kunde passa i Finska förhållanden också. Annastina Sarlin. Bild: Jasmine Nedergård / Yle Åboland,morgondagens skärgårdsbo

Sarlin lyfter fram det ovanliga med att man i Finland inte har några avgifter varken på motorvägar, andra vägar eller färjor, och tror att den tiden nu kan vara förbi. Det saknas mycket pengar i statskassan för infrastruktur, och Sarlin kan därför tänka sig en avgift för att en fast förbindelse ska bli av.

- Det behöver ju inte betyda oskäliga avgifter, det ska vara rättvist, säger Sarlin.

Sarlin får medhåll av turismföretagare Mikael Granqvist.

- Jag tror att användaravgifter är betydligt bättre än ingen bro alls.

- Har vi inte användaravgifter tar det säkert 30 år innan vi får bron. Därför tycker jag att avgifter är en bra nyckel som kunde ge oss möjlighet att utveckla skärgården och gå vidare.

Vägtull.
Vägtull. vägtullar

Yngve Lindqvist sällar sig till dem som skulle vara beredda att betala för att använda en fast förbindelse mellan Nagu och Pargas. Bara det inte skulle bli för dyrt för dem som åker över till Pargas mera frekvent.

- För mig personligen spelar en fem till tio euros tur och retur-resa till Åbo ingen roll. Huvudsaken att det i så fall blir så att pendlarna inte drabbas oskäligt, de som är tvungna att köra över varje dag, säger Lindqvist.

Hela rapporten av Anders Jungar, Henry Schwartz och Felix Wrede hittar du på Trafikledsverkets webbplats.

Läs mera:

Broförbindelse till Nagu föreslås gå via Haverö.

Drömmen om en fast väg lever vidare i Nagu

Vilka följder skulle en bro till Nagu har för turismen, företagen och skärgårdens livskraft. Dessa frågor utreds som bäst.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland