Hoppa till huvudinnehåll

Medelinsamling på olika grunder – VAMK fick en niondel av vad Novia fick

Vasa yrkeshögskola
Vasa yrkeshögskola Bild: Yle/ Malin Hulkki vamk

Lite roligare hade det varit att få in sex miljoner än 600 000, det medger Vasa yrkeshögskolas rektor Tauno Kekäle. Men i övrigt vill han inte jämföra sig med den svenskspråkiga grannhögskolan Novia.

Kekäle bedömer att VAMK kommer att ha stor nytta av de företagskontakter man knutit under insamlingen.

Vasa yrkeshögskola, eller Vaasan ammattikorkeakoulu, fick i runda tal in 685 000 euro i den medelinsamling som avslutades vid årsskiftet.

De facto är det fortsättningsvis möjligt att komma med donationer. Men hur mycket statlig motfinansiering som högskolorna kan vänta sig avgörs enligt hur stor summa man lyckades få in före utgången av 2018.

Tauno Kekäle, rektor vid Vasa yrkeshögskola, säger att insamlingen gick ungefär som förväntat.

- Vi kom väldigt nära vår målsättning på 700 000, så man måste vara nöjd.

Hundra företagsbesök

För Kekäle innebar fjolåret ett intensivt arbete. Så gott som varje euro som flutit in är resultatet av möten med företagsledare.

- Jag har marscherat till företagen och skakat hand med deras chefer, druckit kaffe med dem, förklarat vad Vasa yrkeshögskola gör och förklarat vad medelinsamlingen innebär.

Tauno Kekäle har glasögon, en röd slips och en mörk kostym.
Tauno Kekäle. Tauno Kekäle har glasögon, en röd slips och en mörk kostym. Bild: Yle/ Jukka Tyni Vasa yrkeshögskola,campus alere

På ett år blev det omkring hundra företagsbesök, vilket är betydligt fler än vad yrkeshögskolan normalt gör.

I praktiken har det handlat om att diskutera sig fram till vad det enskilda företaget och yrkesutbildaren VAMK kunde ha för nytta av varandra, också utöver eventuella donationer.

- Vi håller redan på och gör upp samarbetsavtal med olika företag. De ska delta i vår undervisning och vi kommer att delta i deras verksamhet.

Och det här arbetet kommer att ge resultat också framöver. Kontakterna visar sig sannolikt viktigare än pengarna, säger Kekäle.

- På många företag har man sagt att man inte kan delta i pengainsamlingen, att deras regler förbjuder sånt. I längden var det ändå viktigt att jag träffade de här företagsledarna.

Novia nio gånger mer

Att den svenskspråkiga yrkeshögskolan Novia, som också sambor med VAMK på Campus Alere på Brändö i Vasa, under sin insamling fick in hela nio gånger mer är något som också går i linje med förväntningarna enligt Tauno Kekäle.

- Svenskspråkiga har under historiens gång haft möjlighet att sätta undan pengar i fonder och stiftelser som har vuxit och blivit stora.

Att högskolor som Novia och Arcada den här vägen lätt får in större summor överraskar alltså inte, menar Kekäle.

Glasburk fylld med mynt. På etiketten står "Donations".
Landets yrkeshögskolor samlade totalt in omkring 25 miljoner euro. Blygsamt jämfört med universiteten som under motsvarande kampanj fick in 130 miljoner i privata donationer. Glasburk fylld med mynt. På etiketten står "Donations". Bild: Mostphotos Money,pengar,sparande,ekonomi,penninginsamling,insamling,mynt,Jahrom Airport,Cash,donation,Burk,medelinsamling

- Samtidigt är det upp till var och en att bestämma vem man vill donera till, det finns ingen orättvisa i det.

Samtidigt medger han att högskolornas insamlingsarbete sett väldigt olika ut.

Medan VAMK har gått ut och skakat hand och samlat in pengar har det för de svenskspråkiga yrkeshögskolorna helt enkelt räckt med att meddela att man tar emot donationer.

- Det lönar sig inte att jämföra, det tänkte jag redan då jag hörde att Arcada redan under den första veckan fått ta emot två miljoner.

På finskspråkigt håll finns knappt några fonder eller stiftelser för en sådan aktör som Vasa yrkeshögskola att vända sig till.

Kekäle räknar upp bara någon enstaka; Aktia, Nissis stiftelse och Viktor Ollqvists stiftelse.

Stärker skolans ekonomi

Att Vasa yrkeshögskola satte uttryckligen 700 000 euro som målsättning för sin medelinsamling kommer sig av att man utgått ifrån den motfinansiering från staten som skolans andel bland finländska skolor skulle berättiga till.

Pengarna man fått in ska inte användas i den dagliga verksamheten utan till att stärka högskolans finansiella grundsituation.

- Vi har ju bara det kapital som ägarna har satsat i skolan, eller i själva aktiebolaget då det grundades. Nu får vi ju sedan ganska mycket till i den här potten, säger Kekäle.

Och potten räknas framöver då det gäller för VAMK att försöka hänga med i den utveckling som sker inom utbildningssektorn och i de ökade krav som arbetsmarknaden ställer.

Tauno Kekäle nämner den brist på arbetskraft som nu syns allt tydligare i Österbotten.

- Vi vet att vi har ganska stor brist på datafolk och ingenjörer, men också sjukvårdare. Det här måste vi ta i beaktande framöver.

Samtidigt vill och bör man vara med den dag som det blir aktuellt exempelvis med ett gemensamt campuskoncept med Wärtsilä, nämner Kekäle - som samtidigt är realist.

- Wärtsilä har 75 behov och vi kan svara mot 3 eller 5 av dem.

2018 var första året som landets yrkeshögskolor fick idka medelinsamlingar.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten