Hoppa till huvudinnehåll

Läkarna slår larm om brister i terminalvården - ”Vi ska alla dö men det kanske är något som vi ibland har glömt att tänka på”

Blomkruka med vita rosor vid bäddavdelning i Helsingfors.
Kommunernas bäddavdelningar räcker i stora drag till för invånarna men terminalvårdens problem hopar sig i den mera krävande vården. Speciellt på glesbygden och i norra Finland är tillgången på lindrande vård dålig. Blomkruka med vita rosor vid bäddavdelning i Helsingfors. Bild: Lehtikuva terminalvård,bäddavdelningar

Chefsläkare ger terminalvården dåligt betyg i en undersökning av Läkarförbundet. Läget är värst för patienter som behöver mera specialiserad terminalvård.

Var tredje kommun har problem med att erbjuda grundläggande terminalvård, visar Läkarförbundets undersökning.

Antingen finns det för få platser vid hälsocentralernas bäddavdelningar, eller så fattas bäddavdelningen helt och hållet.

Vid den mera krävande terminalvården där patienterna behöver hjälp av specialläkare, ser läget ännu mörkare ut.

Jobbet med att bygga upp en specialiserad terminalvård är ännu på hälft― Kati Myllymäki

Runt 400 000 finländare saknar tillräckliga möjligheter att få palliativ vård, alltså lindrande vård i livets slutskede.

- Vid hälsocentralernas bäddavdelningar vårdar man många döende patienter men jobbet med att bygga upp en specialiserad terminalvård är ännu på hälft, säger Kati Myllymäki, verksamhetsledare vid Läkarförbundet.

Utbudet på specialiserad terminalvård är sämst i norra Finland. Men också i de regioner där det erbjuds bättre terminalvård kan skillnaderna mellan kommunerna vara stora.

Läkarbrist förvärrar läget

Läkarförbundets undersökning visar också att bristen på läkare vid hälsocentralerna förvärrats det senaste året.

Andelen fastanställda läkare vid hälsocentralerna har minskat och istället tas det in flera vikarier, vilket också påverkar terminalvården.

- Vården av döende patienter blir svår om det inte kan uppstå ett förtroende mellan patient och läkare. Det är krävande diskussioner som blir svåra om man vet att läkaren byts ut om en vecka, säger Myllymäki.

Utbildning och nya avdelningar behövs

Kati Myllymäki poängterar att terminalvården i Finland har gjort framsteg de senaste åren.

Till exempel har två avdelningar för döende patienter grundats vid Storkärrs sjukhus i Helsingfors sedan 2013. Avdelningarna gav förra året palliativ vård åt närmare 800 patienter.

I Helsingfors finns också Terhohemmet som tar hand om de patienter som har det största behovet av palliativ vård.

Just nu är utbildningen i de här frågorna obefintlig― Kati Myllymäki

I väntan på finansiering för nya terminalvårdssjukhus i resten av landet skulle också utbildning förbättra situationen.

- Vi behöver mera utbildning i att möta döende patienter. Just nu är utbildningen i de här frågorna obefintlig, säger Kati Myllymäki vid Läkarförbundet.

Enligt Myllymäki får terminalvården allt för lite uppmärksamhet både i läkarnas grundutbildning och fortbildning.

- Vi kommer alla att dö, så det här kommer att beröra oss alla. Varje läkare som tar hand om patienter borde behärska de här sakerna och dessutom få stöd av specialister om de egna kunskaperna inte räcker, säger Myllymäki.

Hon vill se en attitydförändring inom vården.

Vårdpersonalen borde kunna bedöma när en sjukdom blivit övermäktig och då flytta fokus från att öka antalet levnadsdagar till att öka kvaliteten på det liv som återstår, menar Myllymäki.

“Att dö är ingen sjukdom”

Vid Storkärrs sjukhus i Helsingfors har den här förändringen redan skett.

- Att dö är ingen sjukdom. Vi ska alla dö men det kanske är något som vi ibland har glömt att tänka på när den medicinska vetenskapen har gjort stora framsteg, säger biträdande överläkare Jessica Löf.

Biträdande överläkare Jessica Löf sitter i en länstol.
Biträdande överläkare Jessica Löf sitter i en länstol. Bild: Yle / Victoria Wirén porträtt,palliativ vård,Storkärrs sjukhus

Hon berättar att avdelningen tar hänsyn patientens behov på ett annat sätt än man kanske är van från sjukhusvärlden.

- Anhöriga får övernatta här. Vi har inga reglerade besökstider utan man får komma och gå som man vill och alla är välkomna. Husdjur kommer hit och sover också i grannpatienternas sängar och vi försöker ordna med eget rum när det är möjligt.

Löf är glad över att samhället har vaknat upp till betydelsen av lindrande vård i livets slutskede.

- Om lindringsvård och möjligheter att ta hänsyn till alla behov, inte enbart de fysiska, beaktas i ett tidigare skede mår patienten bättre och anhöriga orkar bättre. Man kan till och med förlänga en persons liv om man undviker att ge onödigt belastande behandlingar, säger Löf.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes