Hoppa till huvudinnehåll

Svaga lager i snön oftast orsaken till laviner – handlar om samma fenomen som då snön på en sjö suckar

Herman Fogelberg på Olfjället, på gränsen mellan Sverige och Norge.
Herman Fogelberg på Olfjället, på gränsen mellan Sverige och Norge. Herman Fogelberg på Olfjället, på gränsen mellan Sverige och Norge. Bild: Privat/Sam Hedman utförsåkning,herman fogelberg

En lavin kan uppstå på flera olika sätt och man måste vara mycket insatt för att kunna avgöra om det finns lavinrisk eller inte på en sluttning.

Det säger Herman Fogelberg som är skidpatrullör i Hemavan i Sverige.

Dels finns det hängdrivor. Alltså att det på grund av snö och vind bildas en stor driva som hänger över något. Samma sorts fenomen ser man ibland på tak.

För det andra finns lössnölaviner.

- Men de är jätteovanliga i Skandinavien för då behövs verkligen stora mängder lös snö, säger Fogelberg.

Slasklaviner förekommer ibland på våren då till exempel en bäck på en fjällsluttning blir så mättad av vatten att isen lossnar.

- De kan bli ofantligt stora och dra med sig jord.

Herman Fogelberg på Ryfjället i Tärnaby.
Herman Fogelberg på Ryfjället i Tärnaby. Herman Fogelberg på Ryfjället i Tärnaby. Bild: Privat utförsåkning,herman fogelberg

Glas av is med snö på

De laviner som oftast förekommer kallas flaklaviner. Det gäller Skandinavien, Alperna och Nordamerika. De bildas av att en vinter innehåller olika väderförhållande. En flaklavin kan bildas snabbt eller under lång tid.

Gemensamt för flaklaviner är att det finns svaga lager i snön. Enligt Fogelberg har vi det just nu i stora delar av Skandinavien.

- På marken finns fasetter som små snapsglas av is och så kommer snö på. Rimfrost på ytan och snö som kommer på är också ett svagt lager. Vindpinad snö kan också bilda sådana lager.

Snön suckar

Då svaga lager av snö får mer snö på sig kan det bli en lavin.

- Den utlöses av någon kraft. En flaklavin lossnar inte i flackare sluttningar än 25 grader ungefär. Då kommer snömängderna inte i rörelse.

Samma typ av snö kan man för övrigt hitta på flack mark som till exempel en is eller en åker. Då kan det låta som att snön suckar.

- Det är ett svagt lager som brister och snön faller. Då det sker på en sluttning som är brantare än cirka 25 grader kommer snön i rörelse.

Kan inte avgöra med blotta ögat

Genom att bara titta på ett snöområde kan man inte avgöra om det är fara för laviner.

- Man måste känna till andra faktorer. Sluttningsgraden, väderförhållanden tidigare på vintern, de närmaste dagarna och just nu.

Ett vanligt kännetecken är att det gått laviner på samma ställe eller liknande ställen i närheten.

- Genom att gräva i snön kan man göra en profil som kan berätta vilka snölager och svaga lager som finns.

Men det är också svårt för en lekman så Fogelberg rekommenderar att följa proffsens prognoser.

- I de flesta länder där man sysslar med friåkning, offpiståkning och skoterkörning har man lavinprognoser.

Spränger bort snö

I Hemavan lavinbekämpar man sluttningarna vid behov.

- Det innebär att man antingen manuellt utlöser små laviner. Eller så är det expertis som spränger bort snö för att det inte ska bildas nya laviner.

Herman Fogelberg i Stinbäcksskogen i Hemavan
Herman Fogelberg i Stinbäcksskogen i Hemavan. Herman Fogelberg i Stinbäcksskogen i Hemavan Bild: Privat/Sam Hedman utförsåkning,herman fogelberg

App anger lutningen

Ett sätt att skydda sig är att hålla sig till backar som är flackare än 25 grader.

- Många röda pistade pister är kring den brantheten. Så man kan hitta rikigt fin åkning i sådana.

Enligt Fogelberg finns numera också applikationer till telefoner som kan berätta vilken lutningsgraden är. Kartor och andra instrument att mäta lutning finns såklart också.

Det är mycket sällan en lavin försvinner av sig själv, alltså att snön på något sätt skulle stabilisera sig så att faran försvinner.

- Ofta består mycket av de svaga lagren långt in på säsongen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten