Hoppa till huvudinnehåll

Sverige rustar upp och bygger två nya ubåtar - den moderna ubåten är utrustad för hybridkrig för nu "finns andra möjligheter att hitta på hyss”

Ubåt av Gotlandsklass ute på havet.
På de uppdaterade ubåtarna av Gotland-klassen har det traditionella periskopet ersatts av en optronisk mast. Ubåt av Gotlandsklass ute på havet. Bild: Saab Kockums AB ubåtar,Kockums,Gotland-klass

I Sverige byggs det för första gången på 30 år två nya ubåtar vid örlogsvarvet i Karlskrona. Ubåtarna är ett led i det svenska försvarets upprustning, men samtidigt är satsningen också viktig för landets industri, eftersom man vill upprätthålla kunskapen att bygga ubåtar.

På örlogsvarvet i Karlskrona samsas historiska byggnader sida vid sida med moderna fabrikshallar. Varvet har anor ända från 1600-talet och här byggs och underhålls det marina försvarets fartyg och ubåtar.

I samband med att Sverige de senaste åren igen har börjat satsa mera på sitt försvar, så har också varvet rustats upp. Saab Kockums tog över varvet 2014 och för företaget är varvet den största investeringen någonsin.

Och för första gången på 30 år byggs två helt nya ubåtar i Sverige.

En person granskar en stor rund stålkonstruktion för ubåtar inne i en stor varvshall.
Skrovet till de två nya A26-ubåtarna konstrueras som bäst i varvshallarna. En person granskar en stor rund stålkonstruktion för ubåtar inne i en stor varvshall. Bild: Saab Kockums AB Kockums,ubåtar,Karlskronavarvet

Produktionschef Helena Lönegård visar oss runt i de stora varvshallarna. Sekretessen kring ubåtsproduktionen är stor och besökare får inte ha med sig varken kameror eller mobiltelefoner.

Bakom blåa skärmar fräser svetslågor och på golvet står stora runda delar av tjockt stål. Det är delar av skrovet till de två nya ubåtarna av modellen A26.

- Vi gör såklart en del manuell svetsning också. När det är en ubåt så måste svetsarna hålla, det förstår alla, säger Lönegård.

Alla svetsar kontrolleras efteråt med fyra olika tester, bland annat ultraljud och röntgen.

Ubåtarna har skapat närmare tusen nya arbetsplatser

Ute på varvsområdet kommer Magnus Nelson cyklande på en av varvets karaktäristiska cyklar, med en pakethållare för grejer längst fram. Han jobbade här redan innan Saab tog över och han tycker att de senaste årens förändringar är bra.

- Det har verkligen moderniserats, både på svets- och plåtsidan och också själva organisationen. Det är roligt att vara med om detta, säger Nelson.

Magnus Nelson
Varvsarbetaren Magnus Nelsons morfar jobbade också på varvet. Magnus Nelson Bild: Yle person

Nelson är arbetsledare för ett team som tillverkar både större och mindre detaljer inne i ubåten.

- På min avdelning 714 så gör vi bland annat torpedtuber, stora bäddar till motorer, akterslut och propelleraxlar, räknar han upp.

Personalstyrkan på Saab Kockums, som också har verksamhet i Malmö, har mer än fördubblats. 2014 jobbade 700 personer på Kockums och nu sysselsätts ungefär 1600 personer. Det är framförallt ingenjörer som har anställts.

Två gamla ubåtar uppdateras och får ny teknik

Samtidigt som de nya ubåtarna konstrueras, så uppdateras två av de äldre ubåtarna i Gotlandsklassen.

- Vi har i princip delat den mitt itu, förlängt den och satt in system som också finns i A26. Vi kan säga att det är en A26 i skalet av en Gotlandsubåt, beskriver Lönegård.

Miniatyrmodell av ubåten A26.
En miniatyrmodell av ubåten A26. Miniatyrmodell av ubåten A26. Bild: Yle/Linda Söderlund ubåtar,miniatyrmodeller,Kockums

I oktober började den första Gotlandsubåten göra provkörningar till sjöss utanför Karlskrona. Uppdateringarna görs för att ubåtarna ska kunna fortsätta användas också efter år 2025.

- Allting som vi väljer att integrera är inte nyuppfunnet. Det är modernt och moderniserat, men det är mycket beprövad teknologi. De största förändringarna handlar om it-säkerhet, som är ett väsentligt område för den här typen av komplexa system, säger Saab Kockums vice vd Lars Brännström.

Sverige har en historia av ubåtsobservationer och flera omdiskuterade ubåtsjakter

En synlig förändring är att det traditionella periskopet har ersatts av en optronisk mast som ger en bättre bild av vad som händer ovanför ytan.

För både industrin och försvaret är det viktigt att kunskapen att bygga så tekniskt avancerade saker som ubåtar hålls kvar i Sverige. Saab Kockums har också siktet inställt på ubåtsexport och arbetar för att sälja ubåtar till Polen och Nederländerna.

Finland övar ubåtsjakt tillsammans med Sverige

Sverige har fyra ubåtar och efter att de två nya A26 ubåtarna är klara kommer två av de gamla ubåtarna att tas ur bruk, så att det totala antalet fortfarande är fyra.

Marinens högste chef Jens Nykvist hoppas att marinen småningom kan få en femte ubåt, även om han betonar att det är ett beslut som ska fattas av politikerna.

Jens Nykvist
Marinchef Jens Nykvist säger att det är av nationellt säkerhetsintresse att Sverige satsar på nya ubåtar. Jens Nykvist Bild: Yle Jens Nykvist

Finland har som bekant inga egna ubåtar. Orsaken är dels historisk: ett av villkoren i fredsavtalet med Sovjetunionen var att Finland inte skulle ha egna ubåtar. Senare har det varit en ekonomisk fråga och Finland har inte prioriterat att investera i dyra ubåtar.

I Norden har inte heller Danmark några ubåtar längre, medan Norge har sex ubåtar. Finlands försvar är ändå med och övar ubåtsjakt tillsammans med Sverige, berättar Marinchef Jens Nykvist.

- Vi har svenska och finska enheter med och sedan samövar man med den svenska ubåten, för att lära sig ubåtsjakten helt enkelt.

Ubåt av Gotlandsklass ute på havet.
Ubåt av Gotlands-klass. Ubåt av Gotlandsklass ute på havet. Bild: Saab AB ubåtar,Kockums,Gotland-klass

Enligt Nykvist är ubåtarna en viktig resurs i försvaret av Östersjön, eftersom de kan agera dolt och är svåra att upptäcka.

- En styrka med ubåtssystemet är att om man finns där ute dolt så måste ju en eventuell motståndare ta hänsyn till det här. Vetskapen om att det finns något där ute, någonstans, måste hela tiden tas med i beräkningarna, säger Nykvist.

Ubåtsobservationer vanligare i Sverige än i Finland

Finlands och Sveriges försvar följer hela tiden med fartygstrafiken på Östersjön och delar informationen med varandra. Ungefär 2500 fartyg trafikerar varje dag på Östersjön och avsikten är att se om något fartyg avviker från det normala.

- I dagens stridstekniker så finns det hybridkrigföring, så finns det ju andra möjligheter att hitta på hyss. Här gäller det verkligen för oss att vara på plats och hitta den eventuella trigger som avviker från det här systemet, säger Nykvist.

- I Sverige gör man rätt ofta ubåtsobservationer medan man i Finland nästan aldrig gör det, vad beror det här på?

- Jag har inget bra svar på det. Men jag tycker att det är positivt att folk rapporterar in det man ser och det man tror att eventuellt kunde vara ett främmande undervattensföremål.

1981 blev Karlskrona känt i världspressen då en sovjetisk ubåt gick på grund utanför staden

Nykvist vill självfallet inte svara på frågan om hur aktiva Ryssland är med sina ubåtar i Östersjön.

- Jag kan inte gå in på den biten. Det blir tyvärr ett tråkigt svar på den frågan, säger han.

Sverige har ändå en historia av ubåtsobservationer och flera omdiskuterade ubåtsjakter.

1981 blev Karlskrona känt i världspressen då en sovjetisk ubåt gick på grund utanför staden och det fanns misstankar om att ubåten U-137 var laddad med kärnvapen. Grundstötningen skedde ungefär 10 kilometer utanför flottbasen och örlogsvarvet.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes