Hoppa till huvudinnehåll

Vi äter för lite fiberrik mat och riskerar flera kroniska sjukdomar – Näringsexpert: “Det är ett av de största problemen i den finländska kosten”

Färdiga rågbröd i ställning och en rund hålkaka i förgrunden.
Fullkornsrågbröd innehåller mycket fibrer. Färdiga rågbröd i ställning och en rund hålkaka i förgrunden. Bild: Yle/ Heini Rautoma Bageri,rågbröd,robins bageri

Traditionellt har finländare ätit mycket fullkornsprodukter, som är en källa till nyttiga fibrer. Men fiberintaget har minskat under de senaste åren och det är en stor hälsorisk, visar forskning.

Vetenskapliga studier som har gjorts under de senaste 40 åren påvisar tydligt att det av hälsoskäl är viktigt att äta åtminstone 25–29 gram fibrer per dag. Det framkommer i en stor sammanfattande studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet i dag.

Det är också i linje med de finländska näringsrekommendationerna, som påpekar att vi borde äta 25–35 gram fibrer per dag.

Man får fibrer i stora mängder bland annat från fullkornsprodukter, frukter och grönsaker.

Den sammanfattande studien kom fram till att den som äter tillräckligt fiberrik mat har 15–30 procent lägre risk att dö i förtid till följd av hjärt- och kärlsjukdomar.

Tillräckligt fiberintag minskar också risken för att insjukna i diabetes typ 2, stroke, tjocktarmscancer och kranskärlssjukdom, enligt The Lancet.

Trots det här så äter 70 procent av finländarna för lite fibrer, enligt den inhemska Finterveys 2017-undersökningen som publicerades på onsdagen.

Finländska kvinnor får i medeltal i sig 20 gram fibrer per dygn, och finländska män 22 gram fibrer per dygn.

I förhållande till den totala energin i kosten så hade männen ändå mindre fiberintag: 2,5 gram per megajoule, jämfört med 2,9 gram per megajoule för kvinnorna.

Fiberintag
Fiberintag Bild: Yle Nyhetsgrafik fibrer

Mikael Fogelholm, som är professor i näringslära vid Helsingfors universitet, är oroad över läget.

– Det är ett av de största problemen vi har i den finländska kosten. Många människor är bekymrade över att vi äter för mycket socker, och vi borde minska sockerintaget också, men jag skulle säga att det låga fiberintaget är värre.

Han påpekar att det kommer att få konsekvenser, om trenden fortsätter.

– Speciellt så kommer det nog att öka på förekomsten av fetma, diabetes och troligen också tarmcancer. De här sjukdomarna kunde vi klart förebygga genom att öka intaget av fiberrik mat.

Mikael Fogelholm, professor i Näringslära vid Helsingfors universitet, har kallats "Göbbels" av Antti Heikkilä.
Mikael Fogelholm. Mikael Fogelholm, professor i Näringslära vid Helsingfors universitet, har kallats "Göbbels" av Antti Heikkilä. Bild: Linda Tammisto Mikael Fogelholm,Helsingfors universitet

– Först och främst borde vi äta mer frukt och grönt, det är klart. Vi har råd att äta det. När det sedan kommer till spannmålsprodukter så gäller det inte nödvändigtvis att äta mer av det, utan att oftare äta fullkorn, tillägger Fogelholm.

Han påpekar att en stor del av de bröd som säljs i butikerna har en fiberhalt på lägre än fem gram per hundra gram, och att det inte är mycket.

Finländarna får mest fibrer via spannmålsprodukter. De står för 58 procent av männens fiberintag och för 46 procent av kvinnornas.

Äldre äter betydligt mer fibrer än vad yngre gör.

– Länge och väl har spannmålsprodukter, speciellt bröd och gröt, hört till den finska matkulturen. Och äldre människor har bibehållit matkulturen bättre än yngre människor.

Han nämner också att flera yngre människor ofta undviker spannmålsprodukter eftersom de vill försöka undvika kolhydrater, till exempel inspirerade av vad de läser på sociala medier.

Kvinnor får i sig mer fibrer än vad män får. Det verkar främst bero på att de äter mer frukt och grönt.

– Det är det vad kvinnorna klart gör. Men också kvinnorna borde öka konsumtionen av frukt och grönt ytterligare, och män ännu mer.

I Finland använder vi frukt och grönt främst som sallad. Men till exempel i Sydeuropa inkluderar man oftare grönsaker i själva huvudrätten, och det är något vi också borde göra i Finland, menar Fogelholm.

Han säger också att vi ur både hälso- och miljösynpunkt borde äta mindre kött.

– Att öka konsumtionen av baljväxter skulle vara ett sätt att öka intaget av grönt, och samtidigt också öka fiberintaget.

Fibrer i maten

Här är exempel på några råvaror som innehåller rikligt med fibrer per 100 gram:

  • Linfrön: 18 g
  • Sesamfrön: 18 g
  • Rågknäckebröd: 16 g
  • Fullkornsrågbröd: 10 g
  • Havregryn: 10 g
  • Fullkornsflingor: 10 g
  • Korngryn: 10 g
  • Pistagenötter: 10 g
  • Fullkornspasta: 9 g
  • Müsli: 9 g
  • Trekornsbröd: 6 g
  • Ärter: 6 g
  • Svarta vinbär: 6 g
  • Nypon: 6 g

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa