Hoppa till huvudinnehåll

I en helsvensk omgivning är det viktigt att uppmuntra: "Säg absolut inte till dina barn hur svår finskan var för dig själv i skolan"

Foto av sida i finsk grammatikbok
Foto av sida i finsk grammatikbok Bild: Yle / Monica Eklund finska,grammatik

Då vänner, grannar, släktingar och lärare, ja då hela omgivningen är helsvensk blir finska språket ofta något som man bara undviker. Många, som är vuxna nu, minns finsk-undervisningen som ett filande och rabblande av grammatik och kasusformer.

- Jag borde ha fått prata, prata och prata för att lära mig finska, säger Monica Eklund.

Hon har vuxit upp på Drumsö i Helsingfors och var helsvensk ända upp i vuxenlivet. Det var först då hon kom in i arbetslivet som hon var tvungen att glömma ängslan att hon inte pratade en perfekt finska.

- Det var bara att ringa telefonsamtalen och försöka göra sig förstådd, minns hon

Hon fattade tycke för det finska språket riktigt på riktigt då hon hittade bandet Ultra bra. Hon skrev hösten 2017 att mötet med Ultra Bra erbjöd en välkommen öppning till att förstå det finska språkets väsen.

Föräldrarna Monica Eklund och Anna Henning
Monica Eklund och Anna Henning Föräldrarna Monica Eklund och Anna Henning Bild: Yle/Camilla Andelin föräldraskap,Anna Henning

Undervisning enligt papegojmetoden

Anna Henning är likaså uppvuxen i helsvensk miljö men i Borgå. På den tiden var det mycket ovanligt att barn kom från tvåspråkiga hem. I motsats till vad det är idag då uppskattningsvis 70 procent av familjerna i Borgå är sådana där det pratas finska och svenska.

- Vi hade familjebekanta där ena föräldern hade finska som modersmål men man talade ändå svenska i hemmet. Man antog att det inte var bra för språkutvecklingen att lära sig två språk på en gång, säger Anna.

Både Monica och Anna minns lektionerna i finska där det översättes texter och man rabblade och filade grammatikregler. Anna kommer ihåg sin lärare som använde sig av "papegojmetoden" då de skulle lära sig en ny kasusform.

- Andra temaformen minus -n, plus -lla eller -llä. Det här skulle vi alla i klassen upprepa i tur och ordning, berättar hon.

Skild finskundervisning för dem som kan finska och dem som inte kan

I dagens läge är undervisningen i finska diametralt annorlunda. Dels får de som kommer från tvåspråkigt finsk-svenska hem en undervisning som kallas modersmålsinriktad finska, och de som kommer från enspråkigt svenska hem får nybörjarfinska.

I den modersmålsinriktade finskan lärs finskan ut lika som till dem som har språket som sitt modersmål. Allting läses och skrivs på finska, liksom alla direktiv ges på finska.

- Med eleverna i nybörjarfinska börjar vi med att säga vad de heter och vi upprepar och upprepar, berättar Eivor Johansson som är lärare i Nordsjö skola i östra Helsingfors.

läraren Eivor Johansson
Läraren Eivor Johansson läraren Eivor Johansson Bild: Yle/Camilla Andelin lärare,Eivor Johansson

Hon har 22 års erfarenhet av lärarjobbet på tvåspråkiga orter, först i Björneborg och sedan i Helsingfors.

- Det primära är att få barnen att prata och komma över rädslan att säga fel, säger hon.

"Försök få finskan in i vardagen trots att du själv inte pratar finska"

Finskundervisningen börjar i de svenskspråkiga skolorna i Finland redan i första årskursen och under det tredje året börjar man undervisa i grammatik.

- Då man redan pratat finska i två år känns det inte så knepigt att lära sig grammatiken, konstaterar Johansson.

Men svårigheten för många helsvenska är att de inte hör finska i sin vardag. Johansson ger då rådet att som förälder aktivt försöka få in finskan i barnets vardag.

- Att vara med i en lagsport med finskspråkiga eller tvåspråkiga brukar ge gott resultat. Men är man inte sportigt lagd kan man titta på finska barnprogram i tv och låna lättlästa finska böcker, föreslår Eivor Johansson.

Hon tillägger också att man till exempel kan komma överens om att man lagar mat tillsammans på finska. På så sätt kommer de finska namnen på olika grönsaker och andra livsmedel in.

Hjälp barnen att få en positiv attityd till finskan

Johansson talar också varmt för att man utnyttjar finska bekanta att vara något av finska faddrar till barnen.

- Då blir språket också ledigt och naturligt då någon som har det som modersmål talar det.

Både Anna och Monica säger att de inte vill att deras egna inställning till finska språket ska gå i arv till barnen, trots att de också nu växer upp i svensk miljö.

- Jag är väldigt noga med att deras attityd till finskan ska vara positiv, säger Anna Henning.

Dessutom satte Anna barnen i tvåspråkigt daghem, eftermiddagsverksamheten de är med i som bäst är tvåspråkig och hennes 9- och 11-åriga pojkar tränar fotboll på finska.

Också Monica ger akt på att påverka dotterns attityd till finskan.

- Det händer att min dotter hört då jag pratat finska i telefonen och då frågar hon vad olika ord betyder. Och då undrar vi tillsammans att tänk att äppel på finska heter omena, skrattar Monica.

Lapsi lukee kuoluluokassa
Lapsi lukee kuoluluokassa Bild: Jaani Lampinen / Yle grundskolans lågstadium,inlärning,skolklass,undervisning,mobiltelefoner,Videospel,digitalisering (process)

Undvik att korrigera och förbanna

Läraren Eivor Johansson säger att det blir vanligare att barnen blir halvspråkiga och det är ett problem.

- Då försöker vi få barnen att läsa mer för då får de det perfekta språket. Och det är ännu bättre om de läser högt för då hör de också hur det ska låta.

Att jämt och ständigt korrigera då barnen säger fel är ingen väg att gå, betonar Johansson. Hon försöker istället upprepa det som barnet sagt men med lite andra ord. Då märker barnet inte att man de facto korrigerat.

Då föräldarna haft ett jobbigt förhållande till det finska språket och tragglat sig igenom den finska grammatiken. ligger det nära till hands att förbanna hela språket så barnen hör.

- Säg absolut inte till barnen hur enormt svår finskan var för dig själv i skolan. Uppmuntra i stället barnen till att använda sin finska. Då uppfattar de finskan som en rolig grej, säger Eivor Johansson.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje