Hoppa till huvudinnehåll

Skulle du klara av lågstadieelevernas bedömningsblankett? "Visst är det svåra ord, men det är upp till läraren att förklara"

Skolelever sitter i ett klassrum och den manliga läraren står framför skrivtavlan.
Eleven bedöms för sin aktivitet och uppmuntras bli självständig. Skolelever sitter i ett klassrum och den manliga läraren står framför skrivtavlan. Bild: Mostphotos lärare,Students,skolelever,interaktiva skrivtavlor,Klassrum,elever

Bedömningsprocessen i skolorna har förändrats i och med att läroplanen togs i bruk 2016. Nu skall också eleven själv bedöma sina egna kunskaper via en flersidig blankett. En del elevbedömningsblanketter upplevs vara för svåra för eleven.

Jag sätter mig ner med några elever i en skola i Helsingfors. Tillsammans försöker vi förstå deras elevbedömningsblankett. Jag läser upp begrepp som lärprocess och nyckelord. Eleverna sitter länge tysta och tittar på mig med stora ögon, tills en elev tyst viskar.

- Nyckelord, nä inte vet jag vad det betyder.

Tanken med den här bedömningsprocessen är att eleven har möjlighet under läsåret att utveckla sin egna lärprocess. Det är det som är den formativa bedömningen. Läraren borde alltså aktivt sporra eleven att bli bättre på att lära sig saker och den processen skall eleven sedan utvärdera.

Det är just den här utvärderingen som fått kritik från både lärar- och föräldrahåll.

För att underlätta utvärderingen har många kommuner eller skolor arbetat fram en egen elevbedömningsblankett. En del av blanketterna har ändå upplevts vara för svåra för eleverna.

I Helsingfors har den gemensamma elevbedömningsblanketten fått kritik för att vara byråkratisk och trist.

Elevbedömningsblanketten Helsingfors stad använder.
Helsingfors stads elevbedömningsblankett. Elevbedömningsblanketten Helsingfors stad använder. Bild: Marga Sandström/ Yle Helsingfors,Elev,skolan (fenomen),bedömning

I den skall eleven ta ställning till olika påståenden som till exempel, ”Jag kan beskriva och reflektera över min egna lärprocess” eller ”Jag kan flera metoder för att bedöma hur tillförlitlig informationen är”.

De här påståendena skall hjälpa eleven att förstå hur bra hen uppnått de mångsidiga kompetenserna.

- Om vi gör språket väldigt enkelt och lättförståeligt, når vi då målen?

Det är fråga om en balansgång förtydligar Agneta Lundmark, pedagogisk sakkunnig vid Helsingfors stad.

Hon tycker att eleverna bör lära sig de begrepp som finns i läroplanen. Enligt Lundmark skall man inte underskatta eleverna och systematiskt förenkla språket eller ta bort svåra begrepp från en blankett.

- Visst är det svåra ord, men det är upp till läraren att förklara och öppna upp begreppen.

De mångsidiga kompetenserna

De sju mångsidiga kompetenserna eleverna skall lära sig.
De sju mångsidiga kompetenserna eleven skall lära sig. De sju mångsidiga kompetenserna eleverna skall lära sig. Bild: Marga Sandström/Yle skolan (fenomen),skolelever,bedömning,utvärdering
    Enligt läroplanen skall eleven under sin skolgång lära sig sju mångsidiga kompetenser.
    • Förmågan att tänka och lära sig.
    • Kulturell och kommunikativ kompetens.
    • Vardagskompetens
    • Multilitteracitet
    • Digital kompetens
    • Arbetslivskompetens och entreprenörskap
    • Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid

    Läraren skall öppna upp de här mångsidiga kompetenserna och via dem få eleven att utveckla sitt egna lärande. Eleven skall själv aktivt lägga upp egna mål, som sedan skall utvärderas tillsammans med läraren.

    Man kan dra lite paralleller till de utvecklingssamtal som hålls på en arbetsplats.

    Eleven bör förstå orden i en blankett

    I Esbo har man valt en annan väg. Tutorlärarna i Esbo har utarbetat en elevbedömningsblankett som använder sig av ett mer lättförståeligt språk. Pamela Böhme, t.f. rektor vid Vindängens skola, tycker att man i en blankett skall använda ord som eleven förstår och kan reflektera över.

    - Man kan inte sätta med ord som man inte gått igenom med eleverna.

    Vi kanske glömmer att föräldrarna inte nödvändigtvis förstår de här begreppen

    Ett stort ansvar ligger alltså på läraren att förklara vad de olika kompetenserna i klar text betyder. Pamela Böhme tror att lärarna och skolvärlden ofta glömmer bort att också förklara för föräldrarna vad som förväntas av deras barn.

    - Vi kanske glömmer att föräldrarna inte nödvändigtvis förstår de här begreppen.

    Också i Esbo har deras elevbedömningsblankett fått kritik för att använda för svåra ord. Böhme berättar att det svåraste var att ta fram de rätta orden, som dels har rätt betydelse och dels är skrivna på en nivå som ett barn förstår.

    - Det här är ett sätt att medvetandegöra eleven på vad vi i skolan förväntar oss av dem.

    Det viktigaste är att samtalen för eleven vidare i sina studier. Att hen blir medveten om var hen ligger i sina studier och hur hen kan uppnå bästa resultat i sina studier.

    Bedömningen skall alltid vara rättvis och genomskinlig.Vitsorden ges grundat på målen i läroplanen.

    - Aldrig kommer man till en helt objektiv bedömning, det är den läraren och den situationen.

    Pamela Böhme, tf rektor i Vindängens skola i Esbo, påpekar ändå att lärarna alltid försöker göra sitt bästa, men att bedöma en elev är inget enkelt jobb.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes