Hoppa till huvudinnehåll

Den nya Kvarkenfärjan väntas bli 70-80 procent inhemsk – en stor del av arbetskraften rekryteras från Östeuropa

Meyer Turun telakka, hitsaaja.
Antalet inhemska metallarbetare har sjunkit rejält. Arkivbild. Meyer Turun telakka, hitsaaja. Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle Meyer Turku,Åbo,skeppsbyggnad,varvsindustri,svetsare

Den nya Kvarkenfärjan blir 70-80 procent inhemsk, uppskattar man vid Raumovarvet. När byggarbetet kommer igång behövs hundratals arbetare från bland annat Baltikum, Vitryssland och Polen.

Bygget av den nya Kvarkenfärjan sysselsätter 800 årsverken, meddelade varvet Rauma Marine Constructions i fredags då det blev klart att beställningen går till Raumovarvet.

I exakt hur hög grad färjan blir inhemsk är för tidigt att säga.

Så här ska den nya Kvarkenfärjan se ut.
Så här ska den nya Kvarkenfärjan se ut. Bild: Midway Alignment of the Bothnian corridor/Wärtsilä Kvarken,Österbotten,färja,kvarkenfärjan

- Det har vi inte kunnat räkna ut exakt ännu. Men erfarenheten visar att graden av inhemskt vid inhemska färjebyggen brukar ligga på kring 80 procent då man räknar med arbetskraften och materialet, säger Jyrki Heinimaa, vd på Rauma Marine Constructions.

- Nog blir också Kvarkenfärjan ett äkta inhemskt bygge, även om vi också använder oss av europeiska nätverk.

Man dömde ut hela varvsindustrin i Finland och sa att det inte mera kommer att byggas fartyg här. Det ledde till att många ungdomar inte vågade välja maskin- eller metallbranschen.― Nina Wessberg, Industrifacket

Estland, Lettland, Rumänien, Polen

Raumovarvet har bara omkring hundra egna anställda och man anlitar därför ett nätverk av underleverantörer.

När det gäller bygget av den nya Kvarkenfärjan är planeringen starkt inhemsk, säger Heinimaa. När det gäller själva bygget kommer en stor del av arbetskraften också från utlandet.

- Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Rumänien, Polen, Tyskland…. räknar Heinimaa upp.

Raumovarvet
Raumovarvet Bild: Yle / Peter Karlberg Raumo,raumovarvet

Heinimaa säger att det helt enkelt inte finns ett tillräckligt utbud av inhemsk arbetskraft att ta till.

- Löneutvecklingen och utbildningspolitiken har lett till den verklighet vi har i dag. Antalet inhemska metallarbetare har rasat. Det är inte en bra utveckling och vi måste kämpa emot den.

Raumovarvet
Raumovarvet Bild: Rauma Marine Constructions varvsindustri,Raumo

Hur mycket hjälper bygget av Kvarkenfärjan då inhemsk arbetslöshet?

- Det hjälper nog till eftersom det handlar om en större helhet. Det handlar inte bara om vem som bygger färjan utan det påverkar också servicebranschen, handeln och så vidare, säger Jyrki Heinimaa.

- Arbetstagarna, oavsett om de kommer från Finland eller något annat land, bor och arbetar i Raumo och konsumerar också tjänster här. Så som helhet har det stor effekt.

"Mycket är öppet i det här skedet"

Håkan Enlund, försäljningsdirektör vid Rauma Marine Constructions, säger att den inhemska marinindustrin har en väldigt stor andel av projektet när det gäller utrustningsleveranser och dylikt.

Men många pusselbitar ska ännu falla på plats.

Håkan Enlund, Rauma Marine Constructions försäljningsdirektör
Håkan Enlund Håkan Enlund, Rauma Marine Constructions försäljningsdirektör Bild: Yle / Peter Karlberg Raumo,håkan enlund

- Vem som levererar vad och vem som bygger restauranger och så vidare är på varvets ansvar och den processen startar först nu. Men den inhemska andelen i fartyg som byggs här brukar landa på mellan 70 och 80 procent.

"Fem års erfarenhet för att bli en bra fartygsbyggare"

Också vid Industrifacket konstaterar man att den inhemska arbetskraften inte räcker till för att bygga färjorna.

- Det är ju inte så när man bygger en färja att man kan ta in vem som helst från gatan och be att de börjar svetsa ihop ett skrov utan det kräver kompetens. Man brukar räkna med att det krävs fem års erfarenhet för att bli en bra fartygsbyggare, säger organisationsombudsman Nina Wessberg.

Organisationsombudsman vid Metallarbetarförbundet
Nina Wessberg Organisationsombudsman vid Metallarbetarförbundet Bild: Yle/ AG Karlsson nina wessberg

- Därför är det klart att det kommer att komma kunnigt folk också från utlandet för att bygga Kvarkenfärjan och andra beställningar. Och det är inget fel med det i sig. EU är en intern marknad och arbetskraften rör sig fritt.

Det är inte ett dåligt betalt arbete att jobba på ett varv utan det är en konkurrenskraftig lön du får.― Nina Wessberg, Industrifacket

Att antalet inhemska metallarbetare har rasat är ändå beklagligt, anser Industrifacket.

- Det är en utveckling vi sett redan länge, säger Nina Wessberg.

- Det handlar om att man för något år sedan dömde ut hela varvsindustrin i Finland. Man sa att det inte mera kommer att byggas fartyg här. Det ledde till att många ungdomar inte vågade välja en utbildning inom maskin- eller metallbranschen.

Vill utbilda fler metallarbetare

Wessberg säger att yrkesutbildningen inte heller överlag är så attraktiv mera eftersom man har gjort stora nedskärningar i den.

- Det är jättesynd. Det är inte ett dåligt betalt arbete att till exempel jobba på ett varv, utan det är en konkurrenskraftig lön du får.

Fartygsbygge
Fartygsbygge Bild: Yle/Linus Hoffman stx åbo

Hur kan man då locka tillbaka de inhemska varvsarbetarna?

- Vi måste utbilda fler. Det görs nog en hel del nu med att nyutbilda sådana som blir arbetslösa eller byter bransch. Men det handlar om att göra upp långsiktiga planer för yrkesutbildningen.

- Det är kanske inte heller något för hela landet utan man borde våga säga att nu är det västkusten som behöver metallarbetare som kan svetsa. Då borde vi satsa större resurser där, säger Wessberg.

Hoppas på fasta jobb för varvsarbetarna

Vid fackavdelningen Rauman Teollisuustyöntekijät, som bland annat representerar arbetarna vid Raumovarvet, tror man att hälften av den arbetskraft som behövs för att bygga Kvarkenfärjan kan vara inhemsk.

Nya kvarkenfärjan.
Nya kvarkenfärjan. Bild: Rauma Marine Kvarken,Wasaline,kvarkenfärjan

- För några år sedan då politikerna sa att solen gick ner över den inhemska varvsindustrin var det många som sökte sig till andra jobb. Nu finns säkert lite problem med att locka folk tillbaka till varven, säger fackavdelningens ordförande Irma Salo.

Vi har väldigt bra kollektivavtal i Finland och de gäller också den utländska arbetskraft som kommer hit.― Nina Wessberg, Industrifacket

Irma Salo jobbar inte själv vid varvet men en rätt stor del av medlemmarna i fackavdelningen gör det.

Hon hoppas att beställningen på Kvarkenfärjan är en i raden av många fler beställningar och att de skulle leda till fasta jobb för medlemmarna.

- I dag verkar det vara tidsbundna kontrakt som gäller. Du gör ditt projekt och sedan kommer någon ny istället.

Raumovarvet
Raumovarvet Bild: Yle / Peter Karlberg Raumo,raumovarvet

Kollektivavtalen gäller också utländsk arbetskraft

Alltid då det är frågan om stora projekt med kedjor av utländska underleverantörer finns utmaningar, säger man inom facket.

- Vi har ju evighetsbygget Olkiluoto 3 här som ett avskräckande exempel. Där har man ju märkt att alla utländska firmor som kommer hit inte är här med helt rena papper. Man måste alltid vara beredd på att problem kan uppstå, säger Irma Salo.

Också vid Åbovarvet har det förekommit oegentligheter där underleverantörer bland annat betalat sina utländska anställda för låga löner.

Irma Salo har ändå inte fått några signaler om oegentligheter när det gäller utländska arbetare vid Raumovarvet.

Kunderna strävar inte längre efter det billigaste utan man vill ha det som håller längst och som är bäst.― Nina Wessberg

Nina Wessberg vid Industrifacket säger att kedjor av underleverantörer alltid innebär utmaningar när det gäller arbetarskydd, löner och arbetsvillkor.

Det gäller förstås inte bara varven utan vilken bransch som helst.

- Om det är människor med många olika språk på samma arbetsplats, hur får vi dem informerade om vilka arbetsvillkor som gäller? Vi har väldigt bra kollektivavtal i Finland och de gäller också den utländska arbetskraft som kommer hit.

"Huvudsaken att vi får fartygsbeställningar till Finland"

Att ha många underleverantörer är ändå verkligheten i många branscher i dag, konstaterar Nina Wessberg.

- Väldigt få större projekt byggs av bara ett företags anställda.

Wessberg säger att huvudsaken är att vi nu får fartygsbeställningar och jobb till Finland.

- Den leveranssäkerhet som finländska varv kan uppvisa har blivit trumfkort på marknaden. Vi kan ofta leverera fartygen i förtid och vi har en hög kvalitet på det vi gör. Kunderna strävar inte längre efter det billigaste utan man vill ha det som håller längst och som är bäst.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten