Hoppa till huvudinnehåll

Korsholmarna går till folkomröstning i mars – burop och skratt i fullmäktige

En kvinna röstar i riksdagsvalet 2015.
Den 17 mars ordnas det en rådgivande folkomröstning i Korsholm angående en fusion med Vasa. Arkivbild från riksdagsvalet 2015. En kvinna röstar i riksdagsvalet 2015. Bild: Lehtikuva val,valdeltagande

Under måndagskvällen slogs det fast att en rådgivande folkomröstning i Korsholm om en fusion mellan Vasa och Korsholm hålls den 17 mars. Kvällens fullmäktigemöte gick dock inte som en dans, under en ledamots anförande hördes både burop och skratt från ledamöterna.

I slutet av februari postas valsedlarna hem till alla röstberättigade korsholmare. Då har de som vill säga sitt två valmöjligheter, antingen går de till valurnan söndagen den 17 mars eller så lämnar de in sin röst per brev.

I den valsedel korsholmarna får hem finns också ett kuvert som gör att de kan brevrösta. Väljer man att lämna in sin röst per brev måste den vara framme senast den 15 mars klockan 19.

Tredje alternativ och poströstning enligt lagen

På valsedeln ska man kryssa för ja eller nej på frågan om man godkänner fusion med Vasa. Det finns också ett tredje alternativ som lyder Tar inte ställning.

Det tredje alternativet fick fullmäktigeledamot Tomas Koskinen (KD) att under måndagens fullmäktigemöte ställa frågan varför det alternativet behövs och hur de ska behandla de som kryssat i det tredje alternativet.

- Det är helt enligt lagen att det måste finnas ett sådant tredje alternativ i folkomröstningar, säger kommunfullmäktiges ordförande Carola Lithén (SFP).

Carola Lithen i Yle Österbottens nyhetslandskap.
Carola Lithén (SFP) är ordförande för Korsholms kommunfullmäktige. Carola Lithen i Yle Österbottens nyhetslandskap. Bild: Yle/Kati Enkvist. carola lithén

Carola Lithén berättar vidare att ledamöterna Mika Mäkisalo (SFP) och Micael Westerholm (Sannf) undrade hur brevröster kan garantera valhemligheten och hur man ska garantera att de rösterna faktiskt kommer fram.

Men också här är det helt enligt lagen att poströstning ska vara ett alternativ i och med att det inte finns en möjlighet till förhandsröstning.

Fick avbryta anförande

Det hela hettade till när tre motioner skulle avhandlas. Två av motionerna handlade om att avsluta fusionsförhandlingarna med Vasa stad i brådskande fart.

Beslutet om att inleda fusionsförhandlingar med Vasa fattade kommunfullmäktige i Korsholm beslut om den 21 september 2017. I och med det är frågan avgjord. En motion kan inte ändra på fullmäktiges beslut eftersom det är ett så kallat beredningsbeslut.

- I och med att fusionsförhandlingarna nu är avslutade och det finns ett fusionsavtal som man ska ta ställning till går det inte att avsluta längre, säger fullmäktigeordförande Carola Lithén (SFP).

Jag fick lov och avbryta honom när han kom för långt från ämnet och blev kritisk till kommunstyrelsens ordförande Lars-Erik Gästgivars (SFP) samt började gå till personangrepp― Carola Lithén

Något som en av motionsställarna, Per-Henrik Lithén (SFP) hade svårt att acceptera. I sitt anförande ställde sig upp i talarstolen för att som Carola Lithén säger det prata för sin sak och försvara sin motion.

- Jag fick lov och avbryta honom när han kom för långt från ämnet och blev kritisk till kommunstyrelsens ordförande Lars-Erik Gästgivars (SFP) samt började gå till personangrepp, säger Carola Lithén.

Hur reagerade de övriga ledamöterna i salen på det här?

- Det var burop och skratt under hans anförande, säger Carola Lithén.

Den tredje motionen som fullmäktigemötet behandlade ville säkerställa att inga personer anställda av Korsholm kan sägas upp vid en fusion med Vasa.

Enligt förslaget till fusionsavtal får de anställda i såväl Korsholm som Vasa ett tre år långt uppsägningsskydd.

Enligt avtalet ska den nya arbetsgivaren inte säga upp en person av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl. De som är tillsvidareanställda övergår i den nya stadens eller koncernens tjänst utgående från principerna om överlåtelse av rörelse. Visstidsanställda övergår för samma anställningstid som varit i kraft vid fusionen.

De finskspråkiga känner sig förbisedda

I slutet av mötet lämnade Jane Trygg-Kaipiainen (MSK) in en motion där man bland annat kräver att det skulle finnas mer än en representant för kommunens finskspråkiga i bildningsnämnden.

I motionen efterlyser man också mer utveckling av den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken på finska.

En av punkterna handlade om att de finskspråkiga förtroendevalda inte fått sina arvoden utbetalade under 2018 men att de svenskspråkiga nog fått det. Något som fick ordförande att reagera genast.

- Jag kollade upp det med en tjänsteman genast efter mötet och det stämmer inte. Det är bara för det sista mötet före jul som arvodena inte hunnit betalas ut än men det gäller både svenskspråkiga och finskspråkiga, säger Carola Lithén.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten