Hoppa till huvudinnehåll

Palmoljekampanjer väcker ont blod: "Gör hellre industrin ekologisk än att bojkotta den"

Oljepalmsplantage där en människa och en vattenbuffel rör sig.
De största oljepalmplantagerna är närmast ändlösa. Giftiga ormar trivs i vegetationen. Oljepalmsplantage där en människa och en vattenbuffel rör sig. Bild: Björn Ådahl/ Yle palmolja,Malaysia

I Indonesien och Malaysia protesterar man allt mer högljutt mot EU:s avsikt att kraftigt skära ner importen av palmolja. De två länderna är de ledande producenterna av den omstridda oljan, och deras palmoljeindustrier sysselsätter flera miljoner människor. De här industrierna anklagas för att utplåna ovärderlig regnskog.

Ett motanfall har inletts i Sydostasien. Indonesien och Malaysia beskyller västerländska miljöorganisationer för att överdriva de skador som palmoljeindustrin orsakar i regnskogarna.

De två länderna utfärdar nu titt och tätt skrivelser för att försvara palmoljeindustrin. Enligt dem har den en mindre negativ inverkan på regnskogarna än till exempel köttproduktionen.

Malaysierna påpekar också att oljepalmen ger flera gånger större skördar per hektar än någon annan växt som används för att producera vegetabilisk olja. De som odlar oljepalmer behöver dessutom inte använda lika mycket bekämpningsmedel och växtgifter än de som odlar majs, ryps eller sojabönor.

Så här ser palmoljeproduktionen ut i Indonesien och Malaysia

  • I Indonesien har nya palmoljeplantager skapats i ännu snabbare takt än i Malaysia. Nästan alla indonesiska plantager finns på öarna Borneo och Sumatra.
  • Borneo är den tredje största ön i världen. Den är ungefär lika stor som Finland och Sverige sammanlagt.
  • Förr täcktes så gott som hela Borneo av regnskog som är en av de äldsta och mest artrika i världen. Ungefär en tredjedel av skogen har avverkats under de fyra senaste decennierna.
  • Största delen av Borneo hör till Indonesien. En fjärdedel består av de malaysiska delstaterna Sabah och Sarawak, medan det lilla sultanatet Brunei täcker en procent av arealen.
  • Sumatra är den sjätte största ön i världen. Den är aningen större än Sverige.
  • Också nästan hela Sumatra har täckts av regnskog. Enligt Världsnaturfonden WWF har mer än 55 procent av den här skogen skövlats under de senaste 30 åren.
  • Det skövlade området är ungefär lika stort som Britannien. Största delen av det täcks nu av oljepalmplantager.

- Vi måste få västländerna att inse att palmoljan inte är en dålig produkt. Hittills har vi varit alltför passiva, och därför har vi nu svårt att få våra röster hörda, säger Malaysias industriminister Teresa Kok.

Förbud förargar, unik natur förstörs

Kok och hennes indonesiska kolleger är upprörda över att EU av miljöskäl planerar att gradvis förbjuda allt biobränsle som innehåller palmolja. Också Norge och Schweiz ämnar införa förbudet.

En man bär på frukten från ett oljepalmsträd.
Arbetet på plantagerna är tungt. En frukt väger upp till 40 kilogram. En man bär på frukten från ett oljepalmsträd. Bild: Björn Ådahl/ Yle palmolja

EU motiverar sin ståndpunkt med att mer än hälften av de nya oljepalmplantagerna har skapats genom att avverka regnskog. Allra mest skadegörelse har plantagebolagen orsakat på den väldiga ön Borneo där regnskogen är ekologiskt speciellt mångsidig och viktig.

En orangutang hänger i ett träd.
Orangutanghanarna uppskattas vara sju gånger starkare än fullvuxna män. Bara 50 000 orangutanger finns kvar i det vilda. En orangutang hänger i ett träd. Bild: Björn Ådahl/ Yle orangutang

Den utrotningshotade människoapan, orangutangen, hör till de djurarter som har lidit mest av utvidgningen av plantagerna. Orangutangerna lever enbart på Borneo och den indonesiska ön Sumatra där palmoljeindustrin likaså dominerar ekonomin.

Skadliga priser, riskabla satsningar

Indonesiens och Malaysias export av palmolja till väst har redan börjat minska. Palmoljepriserna har följaktligen sjunkit så mycket att det för närvarande knappt lönar sig att sälja råvaran.

I synnerhet de upp till två miljoner indonesiska och malaysiska småbrukarna är därför illa ute. Största delen av dem har satsat allt som de har på sina oljepalmodlingar.

En vattenbuffel drar en kärra.
Vattenbufflar används som dragdjur också på de mest avancerade plantagerna. Traktorer skulle inte klara sig i terrängen. En vattenbuffel drar en kärra. Bild: Björn Ådahl/ Yle Vattenbuffel

Sammanlagt står Indonesien och Malaysia för hela 85 procent av all produktion av palmolja. Palmoljeindustrin har länge dominerats av stora bolag, men under det senaste decenniet har också fler och fler privatpersoner grundat odlingar.

Inga alternativ, ifrågasatt löfte

Palmolja ingår i var tionde produkt som säljs i vanliga livsmedelsaffärer, till exempel i tvål, choklad, margarin, kosmetika och tvättmedel. För närvarande finns det inga kostnadseffektiva sätt att ersätta palmoljan.

Lastningsområde vid en palmoljefabrik.
De största plantagerna driver egna fabriker där palmoljan produceras. Tåg transporterar frukterna till fabrikerna längs smalspåriga järnvägar. Lastningsområde vid en palmoljefabrik. Bild: Björn Ådahl/ Yle palmolja

Indonesien och Malaysia hävdar att det därför är klokare att stöda ansträngningarna att göra palmoljeindustrin ekologiskt hållbar än att bojkotta den. De två länderna försäkrar att de försöker få alla palmoljebolag och småbrukare att följa miljömässigt acceptabla metoder.

Bägge länder har också förpliktat sig att se till att regnskog inte längre avverkas för att skapa nya oljepalmplantager. Miljöorganisationerna i väst tar ändå sådana löften med en nypa salt.

Björn Ådahl, Georgetown, Malaysia.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes