Hoppa till huvudinnehåll

Yle har tekniska problem som kan påverka svenska.yle.fi och Arenan. Vi utreder.

Human Rights Watch: Motståndet mot populismen ökar

Jamal Khashggi som var Saudiarabiens mest kända journalist utomlands, levde i exil sedan september i fjol
Omvärldens starka reaktioner och fördömande i samband med mordet på Jamal Khashoggi lyfts fram som något positivt i en annars dyster rapport från Human right watch. Jamal Khashggi som var Saudiarabiens mest kända journalist utomlands, levde i exil sedan september i fjol Bild: EPA-EFE/ALI HAIDER Saudiarabien,Jamal Khashoggi

Human Rights Watch årsrapport är något ljusare än fjolårets. Människorättsorganisationen ser tecken på en motreaktion mot den globala auktoritära vågen.

Den 29:e årliga rapporten om mänskliga rättigheter från människorättsgruppen Human Rights Watch offentliggjordes i dag.

Den övergripande tonen, som läggs fram i den inledande texten av chefen för Human Rights Watch, Kenneth Roth, är fokus på ökande populism och autokratiernas framgångar världen över.

Rapporten går igenom över hundra länder och listar problemområden under 2018.

Hoppfullt om framtiden

Årets rapport är på många sätt en ny version på förra fjolårets. I den lyfte Roth också fram den högerpopulistiska och auktoritära vågen som en av samtidens största problem och hot mot mänskliga rättigheter.

Venezuelas fortsatta ekonomiska och humanitära kris under president Nicholas Maduro, utomrättsliga avrättningar i Filippinernas krig mot droger, den kinesiska regimens ökande övervakning av sin befolkning och förtryck av minoriteter som uigurerna, utgör några få exempel på fortsatt svåra utmaningar för de internationella krafter som arbetar för mänskliga rättigheter.

EU:s svarta får: Ungern och Polen

I kapitlet om Europa fokuserar HRW på hur olika länder har hanterat den fortsatta migrant- och flyktingfrågan.

Man konstaterar att högerextrema och högerpopulistiska krafter vunnit mark i flera EU-länder.

Ungern och Polen lyfts fram som speciellt problematiska.

Polen har under 2018 successivt försökt underminera landets juridiska ramverk, bland annat genom att tvinga äldre domare vid landets högsta domstol i pension, en manöver som drogs tillbaka efter beslut från EU-domstolen.

Ungern har redan tidigare kritiserats av EU och människorättsgrupper på grund av landets systematiska angrepp på ideella organisationer, förtryck av oberoende medier samt behandling av migranter och asylsökande.

Även om den auktoritära trenden fortsätter efter förra årets val, lyfter rapporten upp de demonstrationer som uppstod i samband med att det Centraleuropeiska universitetet stängdes och en impopulär arbetslag infördes, som positiva tecken.

Att EU nu överväger åtgärder för att stävja premiärminister Viktor Orbáns framfart genom att på längre sikt reglera de ekonomiska bidragen, ser också rapporten som ett hoppfullt tecken.

Samtidigt konstaterar rapporten att flera europeiska politiska krafter, som hade kunnat agera kraftigare motpol mot högerpopulismen, inte dragit sitt strå till stacken.

I stället har man valt att anamma högerpopulistisk retorik i hopp om att vinna över röster.

Motkrafternas år

Men medan den förra rapporten hade en dystrare ton, försöker nu årets rapport ändå måla upp en hoppfullare bild. Den auktoritära vågen har skapat en växande motreaktion.

Roth tar bland annat upp hur omvärlden fördömde det brutala mordet på journalisten Jamal Khashoggi och hur internationellt tryck lett till eldupphör och försiktiga förhandlingar i Jemen.

Han lyfter även upp samarbetet mellan stater i Afrika, och hur de lett till att Demokratiska republiken Kongos auktoritära ledare Joseph Kabila öppnat upp för demokratiska processer, även om dessa fortfarande är i ett skört tillstånd.

Om temat förra året var populistiskt momentum, är årets tema snarare motkraft.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes