Hoppa till huvudinnehåll

Modiga unga journalister inger hopp då många ryska medier skräms till tystnad

Kvinna i kostym står med armarna i kors och ler. Galina Arapova leder Centret för försvar av mediernas rättigheter i staden Voronez
Galina Arapova leder Centret för försvar av mediernas rättigheter i staden Voronezj. Kvinna i kostym står med armarna i kors och ler. Galina Arapova leder Centret för försvar av mediernas rättigheter i staden Voronez Bild: Lesya Polyakova Ryssland,Tryckfrihet,journalister

centret för försvar av mediernas rättigheter har direktören Galina Arapova en utsiktspost över mediefältet i Ryssland.

Centret, som finns i staden Voronezj söder om Moskva, betjänar nämligen journalister i hela landet. Det innebär att förändringar i medieklimatet snabbt märks på kontoret i Voronezj.

Just nu ser Arapova en tydlig tendens: den övervakande myndigheten Roskomnadzor är som höken på webbmedier.

Sajter blockeras och journalister ställs inför rätta

Myndighetens uppgift är att övervaka medier och stoppa publicering av sådant material som anses vara skadligt för samhället eller för vissa grupper, till exempel barn.

De som publicerar material som är kritiskt mot makthavare får lätt ett åtal på nacken, eller så blockeras deras sajt på nätet. Det här gäller medier såväl lokalt som på riksplanet.

Ofta åtalas de för att vara extremistiska. De kan också råka illa ut om de till exempel publicerar en bild av en svastika, alltså ett hakkors. Sådana är förbjudna i ryska medier, och får inte synas ens om en artikel handlar om antifascistisk verksamhet.

”En enda domare i Moskva avgör alla rättsfall där Roskomnadzor är part i målet”

Galina Arapova berättar att det är mycket svårt för en journalist eller ett medium att vinna ett rättsfall mot Roskomnadzor. I själva verket är det i praktiken omöjligt.

- En enda domare i Moskva avgör alla rättsfall där Roskomnadzor är part i målet. Hon är själv en del av statsapparaten och går aldrig emot myndigheten, säger Arapova.

En man och en kvinna i en kiosk i Ryssland. Det är lätt att köpa sin tidning som lösnummer, men också prenumerationer är vanliga i Ryssland.
Det är lätt att köpa sin tidning som lösnummer, men också prenumerationer är vanliga i Ryssland. En man och en kvinna i en kiosk i Ryssland. Det är lätt att köpa sin tidning som lösnummer, men också prenumerationer är vanliga i Ryssland. Bild: Yle / Kerstin Kronvall Ryssland,tidningar

Orsaken till att alla fall koncentreras till en domstol är att de avgörs i det disktrikt där Roskomnadzors kontor finns, nämligen stadsdelen Kitaj-gorod i centrum av Moskva.

Det är lättare att försvara journalister i fall där en person eller till exempel något företag väcker åtal. Då behandlas ärendet i en lokal domstol och journalisterna kan försvara sig och deras advokater kan ta fram argument.

”De är rädda att förlora sina jobb och inte kunna klara familjens ekonomi”

Enligt Galina Arapova är det tydligt att många kunniga, etablerade journalister har låtit sig skrämmas av trycket från myndigheterna. De väljer helt enkelt att inte ta upp känsliga ämnen.

- De är rädda att förlora sina jobb och inte kunna klara familjens ekonomi, säger Arapova.

Hon skulle själv också tappa sugen om det inte vore för de många unga journalisterna och bloggarna som utmanar myndigheterna och startar kritiskt granskande webbprojekt.

Det verkar som om myndigheternas strängare övervakning bara stärker dessa unga journalisters lust att jobba.

Tusentals samtal per år

Centret för försvar av mediernas rättigheter svarar dagligen på 20-30 förfrågningar av journalister runt om i Ryssland. Centrets sex jurister bistår i domstolsförhandlingar, och var i fjol med i över åttio sådana fall.

På sin webbsida ger centret bland annat råd om hur journalister ska publicera information om sexuella minoriteter så, att mediet inte efteråt ska råka illa ut.

Tidningsställ med många ryska tidningar i. Utbudet av tidningar varierar stort mellan olika orter i Ryssland.
Utbudet av tidningar varierar stort mellan olika orter i Ryssland. Tidningsställ med många ryska tidningar i. Utbudet av tidningar varierar stort mellan olika orter i Ryssland. Bild: Yle / Kerstin Kronvall Ryssland,journalister,tidningar

Utländsk agent

För tre år sedan fördes centret in på listan över utländska agenter. Listan upprätthålls av justitieministeriet och de som förs in på listan måste i all sin verksamhet deklarera att de är agenter. Här finns hela listan (på ryska).

En utländsk agent är enligt lagen en medborgarorganisation som får finansiering från utlandet och ägnar sig åt politisk verksamhet.

Det finns knappt någon organisation som arbetar med mänskliga rättigheter i Ryssland som inte är med på listan.

Centret för försvar av mediernas rättigheter får sin finansiering av europeiska fonder. Centrets direktör Galina Arapova anser inte att deras verksamhet är politisk.

Lång väntan på utslag av Europadomstolen

Då en organisation kommit upp på listan över utländska agenter kan den domstolsvägen försöka få upprättelse och befrias från listan. Också Centret för försvar av mediernas rättigheter har fört en rättsprocess i ärendet, och förlorat på alla domstolsnivåer i Ryssland.

Nu ligger frågan hos Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Där har likadana klagomål från 61 ryska organisationer förts samman till ett ärende.

I mars 2018 skickades de sista dokumenten in och nu väntar man på domslutet. Domstolen behandlar ärendet på basis av dokument och beslutet kan dröja till och med flera år.

Det oroar Galina Arapova, eftersom Ryssland har slutat betala sin medlemsavgift till Europarådet och därför hotas med avstängning. Om Ryssland avstängs behöver landet heller inte i fortsättningen bry sig om beslut från Europadomstolen.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes