Hoppa till huvudinnehåll

Jakobstadsbor demonstrerar varje fredag – vill att Jakobstadsnejden uppdaterar och använder sin klimatstrategi

FFF i Jakobstad.
Fridays for future i Jakobstad. Från vänster Christin Furu, Malin Klingenberg, Ellen Strömberg, Monica Björk och Tanja Aumanen. FFF i Jakobstad. Bild: Yle/Mikaela Löv Jakobstad

Varje fredag samlas människor på rådhustrappan i Jakobstad för att uppmärksamma klimatfrågan. Nu vill gruppen ha en uppdaterad klimatstrategi som aktivt används i beslutsfattandet.

"Fridays for future" är en manifestation i den svenska, 15-åriga klimatkämpen Greta Thunbergs anda. Hon har skolstrejkat i protest mot politikerns oförmåga att ta i klimatfrågan ända sedan i höstas.

Varje fredag sedan den 21 december samlas människor på rådhustrappan i Jakobstad. De vill lyfta fram klimatfrågan och skynda på en omställning mot ett hållbart och fossilfritt samhälle, också lokalt.

- Det här är något som jag själv kan bidra med för att öka medvetenheten om klimatkrisen, säger Christin Furu.

- Jag kom hit för att jag känner ångest för klimatet och insåg att vi behöver göra något. Visst är det bra att människor är aktiva, men vi behöver också modigt ledarskap och politiska beslut för att åstadkomma förändring, säger Ellen Strömberg.

Hittade klimatstrategin på nätet

Nyligen hittade Christin Furu regionens klimatstrategi på nätet. Hon visste inte ens att det fanns en sådan.

- Jag blev otroligt glad när jag hittade den på stadens hemsida. Redan 2008 och 2009 togs de här frågorna på allvar. Strategin behöver lyftas fram så att alla får veta om att den finns, säger Furu.

Klimatstrategin är 20 sidor lång plus bilagor. Den behandlar situationen både globalt och lokalt och ger också lokala målsättningar.

Det var den Kommunala samarbetsnämnden för Pedersörenejden som tillsatte den arbetsgrupp som har utarbetat klimatstrategin.

Minska utsläpp med 20 procent

Det strategiska målet som nämns i rapporten är att regionen ska minska sina utsläpp av växthusgaser med åtminstone 20 procent mellan åren 1990 och 2020.

- Då skulle det vara fint om vi kunde ha en uppföljning om hur mycket vi släpper ut nu. Det vore fint med en sida där man kan gå in och titta eller kanske en app, säger Furu.

Stadshuset i Jakobstad i blekt vinterljus
Stadshuset i Jakobstad i blekt vinterljus Bild: Yle/Kjell Vikman Jakobstad,stadshus

Strategin är skriven redan 2010 och i arbetsgruppen satt representanter från Jakobstad och grannkommunerna, Österbottens förbund, Optima och näringslivet.

Flera av medlemmarna sitter inte längre kvar på sina poster och även klimatmålen har ändrats sedan dess.

- Det har hänt mycket med vår faktabas på de senaste 10 åren. En gammal strategi kan inte vara up to date, men det finns säkert en plan på att uppdatera strategin, säger Furu.

Furu säger att det finns mycket vettigt och intressant i strategin som man säkert kunde konkretisera. Det finns många fina strategier och mål, säger Furu.

Men ger den svar på hur man ska uppmå målen?

- Kanske inte så konkret att vi stadsbor skulle ha hjälp av strategin. Det kanske inte heller är avsikten.

Har den blivit använd i beslutsfattandet?

- Jag hoppas att den varit underlag till beslut, men det vet jag inte, du kan kanske prata med beslutsfattarna i regionen, säger Christin Furu.

Sodapannans skorsten vid UPM i Jakobstad
Sodapannans skorsten vid UPM i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman sodapanna

Behöver beslutsfattarnas delaktighet

Furu säger att om vi ska kunna vända klimatskutan innan år 2030 så får också vi i Jakobstadsregionen fundera på vad vi behöver göra.

Strategin redogör också för vilka faktorer som belastar miljön. I Jakobstad är det främst industrin och uppvärmningen och på landsbygden är det jordbruk och trafik.

- Jag vill inte tala om miljöbovar. Vi behöver industri och vi behöver uppvärmning. Men det gynnar ju industrin själv att den har låga utsläpp, med tanke på handeln med utsläppsrätter.

Inga pekpinnar

Om man vill åstadkomma förändring behöver beslutsfattarna vara med. Men Christin Furu vill inte komma med pekpinnar.

- Det är ingen vits att skuldbelägga någon för det som var eller ens det som är nu. Det intressanta är att få igång en dialog om vad vi vill och hur vi ska nå dit.

Christin Furu hoppas att även ungdomar ska vara delaktiga i den dialogen. Det är deras framtid det handlar om.

- Jag hoppas på att strategin kan utvecklas till en handlingsplan. Hur kan vi ta ett steg per år på den här långa resan?, säger Christin Furu.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten