Hoppa till huvudinnehåll

Nästan omöjligt att få skadestånd av Helsingfors stad om du halkar och slår dig – också cyklist som föll i fruset hästbajs fick nej

Fotgängare med halkskydd.
Helsingfors stad har en sträng linje när det gäller att bevilja skadestånd för halkolyckor. Ett beslut i hovrätten 2014 antas ha lett till att allt fler får nej på sina skadeståndskrav. Arkivbild. Fotgängare med halkskydd. Bild: Jarno Mela / Lehtikuva halka,snö,is,trottoarer,Fotgängare

Det är nästan omöjligt att få skadestånd av Helsingfors stad om du halkar och slår dig på stadens gator. Det här visar Yle Huvudstadsregionens granskning av stadens beslut om skadestånd under 2018. När det gäller skador på bilar är staden en aning mer generös och går oftare den sökande till mötes.

Det är sent en kväll i början av november 2016. En kvinna är på väg till sitt hotell med en kompis. På ett övergångsställe på Tavastvägen 1 är olyckan framme. Den 26-åriga kvinnan halkar och faller. Vristen skadas och hennes fot går ur led.

Hon skriver i sin skadeståndsansökan att hon tidigare på kvällen lade märke till att gatan var hal och osandad. Hon yrkar på skadestånd av Helsingfors stad på sammanlagt 7 957 euro för inkomstbortfall och bestående men som halkan förorsakade. Staden förkastar yrkandet.

Enligt staden har olycksplatsen sandats några dagar tidigare och det har inte snöat sedan dess. I beslutet står "man har inte observerat någon särskild ökning av halka efter denna olycka".

Skadeståndssumman för halkolyckor sjönk i fjol

När Yle Huvudstadsregionen går igenom 98 offentliga beslut om begäran om skadestånd för halka som gavs under 2018 visar det sig att Helsingfors förkastade samtliga skadeståndsyrkanden. Besluten fattas av tre olika tjänstemän, beroende på storleken på skadeståndet.

Sammanlagt var skadeståndskraven i de här 98 fallen över 420 000 euro. Omkring 40 procent var krav från försäkringsbolag.

Utöver de 98 offentliga besluten finns också sekretessbelagda beslut om halkolyckor. Enligt stadens egen statistik betalade man 2018 skadestånd på 61 000 euro för halkolyckor.

Summan är högre än den som betalas ut inom andra kategorier, till exempel skador på bilar, fastigheter eller cyklar. Men 2016 och 2017 var summan som betalades ut för halkolyckor över 200 000 euro så den sjönk kraftigt 2018.

Staden motiverar ofta avslagen med att skadeståndsansvaret förutsätter underlåtenhet och att det ska finnas ett samband mellan underlåtenhet och den skada som har uppstått.

"Vid regn och minusgrader kan vi inte sanda överallt genast"

En annan faktor som lyfts upp i avslagen om skadestånd är de olika prioriteringsområdena för snöarbete inom staden.

- Staden är indelad i tre prioriteringsområden för att vi till exempel ska kunna sköta huvudlederna först. Om det först regnar och därefter blir minusgrader kan staden inte sanda överallt genast, säger förvaltningschef Mikko Ravantti, en av dem som fattar beslut i skadeståndsärenden.

- Vi har en viss tidtabell för i vilken ordning vi förebygger halka och om vi inte håller den är vi skadeståndsansvariga, säger Ravantti.

Kvinnas ben på hal väg.
Staden kan inte sanda överallt genast, säger förvaltningschef Mikko Ravantti. Kvinnas ben på hal väg. Bild: Yle/Jukka Tyni is,halka,vinter,snö,väglag,stavar,gångstavar

Hovrättens beslut ledde till strängare linje

Ett beslut i Helsingfors hovrätt 2014 stöder stadens uppfattning om när skadestånd är befogat. Hovrätten friade staden från att betala ersättning till ett försäkringsbolag efter att en person halkat och skadat sig klockan fem en morgon i november 2010.

Staden inledde sandningen i området klockan halv sju på morgonen vilket enligt hovrätten var tillräckligt under rådande omständigheter. Området var i prioriteringsklass två.

- Min uppfattning är att hovrättens beslut ledde till att stadens linje blivit strängare när det gäller att betala ut skadestånd för halkolyckor, säger förvaltningschef Mikko Ravantti.

Cyklist föll i fruset hästbajs, miljonkrav efter p-böter och hund skadade tassen på isig trottoar

Här tre skadeståndskrav som sticker ut bland de hundratals som Helsingfors stad tog ställning till 2018.

Mysteriet med hästbajset

En cyklist föll på lättrafikleden på Paavo Nurmis väg. Orsaken var fruset hästbajs. Cyklisten begärde 310 euro av staden, som förkastade begäran.

I beslutet står att skräpkorgar har tömts på området samma dag, men inga observationer om hästbajs har gjorts under arbetsdagen. Staden har heller inte fått anmälningar om bajset. Lättrafikleden är inte i allmänhet till för hästar och hur hästbajset hamnat där har staden ingen information om, står det i beslutet.

Utgående från de utredningar som gjorts finns inget orsakssamband mellan att cyklisten fallit och stadens skötsel av underhållet.

Miljonkrav på grund av kränkthet efter parkeringsböter

En person sökte skadestånd på grund av parkeringsböter som ledde till extra olägenhet för personen själv och affärsverksamheten. Personen ville att staden ersätter för den ekonomiska förlusten, för kränkthet och för försvårandet av företagsverksamheten. Skadeståndskravet var en miljon euro.

Kravet förkastades och enligt beslutet har den sökande inte presenterat bevis över kostnader som visar att affärsverksamheten försvårats. Därmed har orsakssambandet mellan den påstådda skadan och stadens agerande inte påvisats.

Enligt parkeringsövervakningen har personens böter placerats på vindrutan enligt normal praxis.

Hund blev utan skadestånd efter halkskada

Det är inte bara halkskador hos människor som staden tar ställning till. En hundägare krävde skadestånd på 223,99 euro för den skada som uppstod då hundens tass slirade åt sidan på en isig och osandad trottoar.

Hunden blev utan skadestånd och i beslutet skriver staden att gatuområdet där hunden slirade var i tillfredsställande skick för människor och trafik. Därmed, anser staden, att nivån på underhållet också varit tillräcklig för hundar.

Fänriksgatan, vägskador.
Gropar i vägen leder ofta till skadeståndskrav från bilister. Fänriksgatan, vägskador. Bild: Yle/Hanna Sjöström asfalt,Borgå,beläggningsskador

Bilist sökte skadestånd efter att bilen inte godkändes i besiktningen

Halkolyckor är den näst vanligaste orsaken till att någon kräver skadestånd av staden. Den vanligaste är att ens bil tagit skada av dåligt väglag.

En person som sökt om skadestånd hävdar att staden är skyldig till att personens bil inte godkändes i besiktningen. Orsaken var att fjädrarna inte fungerade och att stötdämparen var sönder, vilket enligt personen beror på att hen dagligen tvingades köra på vägar som varit i dåligt skick.

Kravet på 900 euro i skadestånd förkastades av staden.

I vissa fall har staden däremot beviljat skadestånd på grund av dåligt väglag. Av 109 skadeståndsansökningar om skador på bil som behandlades 2018 godkändes 15.

En bilist som körde i en grop i Lillhoplax fick ett skadestånd på över 2 800 euro eftersom staden anser att det är möjligt att platsen där skadan uppstod inte var i tillfredsställande skick för fordonstrafik.

För skador på bilar betalade staden nästan 12 000 euro under 2018.

"I första hand lönar det sig att söka skadestånd från försäkringsbolag"

Mikko Ravantti säger att en grop kan uppstå snabbt på vägen och det är sällan stadens fel.

- Det handlar ofta om att temperaturen växlar fort mellan plus och minus och tjälen leder till gropar i vägen. Då är det inte fråga om försummelse från staden sida. Men om det är möjligt att staden försummat att en grop uppstår har vi godkänt ansökan om skadestånd, säger Ravantti.

Sammanlagt är det få skadeståndsyrkanden som godkänns. Lönar det sig överhuvudtaget att yrka på skadestånd av Helsingfors stad?

- Utan tvekan lönar det sig. Vi undersöker vad som hänt och vilken som är stadens andel. Sedan fattar vi beslut enligt skadeståndslagen och rådande rättspraxis.

- I första hand lönar det sig ändå att söka skadestånd från försäkringsbolag eftersom deras ansvar grundar sig på avtal. De har sällan en omsorgsaspekt och för dem är tröskeln att betala ut ersättning lägre, säger Ravantti.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen