Hoppa till huvudinnehåll

Yle har tekniska problem som kan påverka svenska.yle.fi och Arenan. Vi utreder.

Sverige har fått en statsminister — Stefan Löfven röstades fram av riksdagen

Stefan Löfven fotograferad när han nyss blivit vald till statsminister för sin andra mandatperiod den 18 januari 2019. Löfven är omringad av andra svenska politiker i den svenska riksdagen.
Stefan Löfven till höger sekunderna efter att han blivit vald till statsminister en andra gång. Stefan Löfven fotograferad när han nyss blivit vald till statsminister för sin andra mandatperiod den 18 januari 2019. Löfven är omringad av andra svenska politiker i den svenska riksdagen. Bild: AFP / Lehtikuva Stefan Löfven

I fyra månader fick Sverige leva i ovisshet, men nu har landet en statsminister igen.

Svenska riksdagen har röstat fram en statsminister för pågående mandatperiod.

115 ledamöter röstade för Stefan Löfven som statsminister, 153 röstade mot och 77 röstade blankt.

Det skulle ha krävts att minst hälften av de 349 ledamöterna röstar mot förslaget för att det skulle ha förkastats.

Resultatet betyder att Stefan Lövfen, ordförande för Socialdemokraterna, bildar regering i samarbete med Miljöpartiet.

Regeringen har dessutom stöd av Centerpartiet och Liberalerna.

Vänsterpartiet skulle ha kunnat stoppa utnämningen av Löfven till statsminister, men partiet väljer att släppa fram honom.

På måndag är det tänkt att Löfven ska presentera sin nya regering.

Bortröstad i september, tillbaka i januari

Det har hopats och rott, diskuterats och förhandlats, lagts fram krav och getts eftergifter i flera omgångar sedan det svenska valet den 9 september 2018.

Redan morgonen efter valet var det klart att regeringsförhandlingarna skulle bli knepiga i och med att läget var mycket jämnt mellan det rödgröna blocket (144 mandat) och den borgerliga alliansen (143 mandat).

Sverigedemokraterna, som är utanför de båda blocken, hade samlat 62 mandat och fick därmed en betydande roll i förhandlingarna trots att de aldrig fick delta i diskussionerna.

I slutet av september röstades Stefan Löfven bort som statsminister och sedan dess har svenskarna gått och väntat på en ny ledare för en ny regering.

Två statsministeromröstningar utan resultat

Det talades tidigt om att Sverige kan få vänta till jul innan landet har en ny regering, och det överskreds alltså med råge.

Ordet extraval hann bli bekant för svenskarna eftersom regeringsförhandlingarna körde fast ordentligt.

Många fick också veta att det finns en lag som säger att talmannen kan ordna högst fyra omröstningar om statsminister, efter det blir det automatiskt ett extraval.

Det gick ändå inte riktigt så långt.

Den svenska riksdagen hann vara med om två statsministeromröstningar utan framgång.

Men skam den som ger sig! Det blev tredje gången gillt och sosseledaren Stefan Löfven är tillbaka som statsminister.

Löfven hade jobbet också under riksdagens förra mandatperiod 2014-2018.

Talman Andreas Norlénger Stefan Löfven uppdraget som statsminister, fotograferat i svenska riksdagen.
Löfven tar emot uppdraget som statsminister av svenska riksdagens talman Andreas Norlén. Talman Andreas Norlénger Stefan Löfven uppdraget som statsminister, fotograferat i svenska riksdagen. Bild: AFP / Lehtikuva Stefan Löfven,Andreas Norlén,Statsminister

Läs mera:

Stefan Löfven

Analys: Efter 131 dagar av politisk såpopera, och två splittrade block, blev Stefan Löfven statsminister - men priset är högt och han tvingas nu verkställa borgerlig politik

Efter en evighetslång höst som började likna en politisk såpopera lyckades Stefan Löfven till slut sega sig tillbaka till statsministerposten. Priset han betalar för att få behålla makten är bland annat rejält sänkta skatter och etableringsjobb med lägre lön för nyanlända - reformer som Socialdemokraterna egentligen inte vill ha, skriver Svenska Yles Nordenkorrespondent Linda Söderlund.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes