Hoppa till huvudinnehåll

Kvinnomarsch i Tallinn: När feministerna utsattes för hot tog de fram stickorna

Två damer stickar mössor på Feministiska stickklubbens möte i Tallinn
De estniska feministerna stickar mössor för Kvinnomarschen i Tallinn den 19 januari 2019. Två damer stickar mössor på Feministiska stickklubbens möte i Tallinn Bild: Gustaf Antell Kalamaja,Tallinn,Estland,stickade plagg,mönsterstickade plagg,stickat för hand,feminism,Kalamaja district

På lördag ordnas Women´s March 2019 runt om i världen. Kvinnomarschen följer upp förra årets Women´s March och slagordet i år är "Kvinnovågen kommer". Men i Tallinn blir det knappast mer än krusningar på ytan.

- Den här marschen ordnar vi för att få lite mer uppmärksamhet på de jämställdhetsproblem vi fortfarande har i Estland, säger Kadi Viik, som har bjudit in mig på Feministiska stickningsklubbens möte.

Kadi Viik är redaktör på den feministiska webbtidningen Feministeerium och känner bra till den nordiska jämställdhetsdebatten.

Hon spenderade sin barndom i Sverige och studerade också ett halvår på Hanken i Helsingfors.

- Det känns som om det är en trosfråga i Estland. "Jag tror att det finns problem" eller "jag tror att det inte finns". Vi anser att jämställdheten är undersökt sönder och samman.

Enligt Viik ligger jämställdheten efter i Estland jämfört med i de nordiska länderna, men situationen är inte hopplös.

Beslutsfattarna erkänner problemen, diskrimineringslagarna är bra och staten har ett jämställdhetsprogram.

Hatare hotade feministmöte

Viik är en av grundarna av Feministiska stickningsklubben. Klubben grundades efter att ett feministiskt möte utsattes för konkreta hot.

- Det var ett tutvumismöte för feminister, det vill säga vi skulle träffas på en bar för att lära känna varandra. Vi blev tvungna att flytta mötet.

Då bestämde de sig för att välja ett ofarligare namn på sin nästa sammankomst, ett namn som skulle gå under hatarnas radar. Så det blev Feministiska stickningsklubben.

- Men det visade sig att intresset för handarbete på riktigt var stort. Så nu lär vi oss att sticka. Det ska bli mössor för marschen.

När den första kvinnomarschen ordnades runt om i världen förra året tänkte jag att herregud, varför ordnas det inte någon här i Tallinn. Estland har ju faktiskt det största lönegapet i EU.― Liisi Raidna, antropolog och feminist

Är det kontroversiellt att ni ordnar en marsch?

- Det känns som om det har blivit kontroversiellt under de senaste två åren, svarar Viik. Kanske sen USA fick en ny president, jag ser det som en skiljelinje.

I dagens syjunta deltar bara sex personer, varav nästan alla är rena rama nybörjarna med stickorna.

Men det gör ingenting - marschen blir av i Tallinn på lördagen med eller utan nystickade mössor.

Damer sitter runt ett bord och stickar
Feministiska kvinnoklubben i full koncentration. Kadi Viik i mitten, med glasögon på. Damer sitter runt ett bord och stickar Bild: Gustaf Antell feminister,feminism,stickning,stickade plagg,stickat för hand,kvinnor

- När den första kvinnomarschen ordnades runt om i världen förra året tänkte jag att herre gud, varför ordnas det inte någon här i Tallinn.

Det säger antropologen och feministen Liisi Raidna, den andra av arrangörerna på plats på stickningsklubbens kvällsmöte.

- Estland är ju faktiskt det land i EU som har det största lönegapet av alla och det borde vi tala mer om.

Det är parlamentsval i början av mars. Kan jämställdhet bli en valfråga?

- Det talas ännu mindre om jämställdhet just nu på grund av valet. Andra frågor uppfattas som viktigare.

Liisi Raidna tittar på när hennes lärare visar hur man stickar.
Liisi Raidna, i förgrunden, får tips om hur man stickar bäst. Liisi Raidna tittar på när hennes lärare visar hur man stickar. Bild: Gustaf Antell feminister,feminism,stickning,kvinnor,kvinnors rättigheter

Raidna hoppas att många kvinnor och män deltar i marschen på lördagen för att visa att feminism inte är något marginellt fenomen.

- Det finns en stereotyp i Estland att feminismen är en liten grupp kvinnors hobby, en hobby som finansieras av Norge, säger Liisi Raidna.

Ordet feminism har en negativ klang i Estland. Vad betyder ordet för dig?

- Feminism är en kamp för jämställdhet för alla. Oftast handlar det om kvinnors rättigheter, men det kan vara andra grupper också - som homosexuella eller män i vissa fall.

Ordet feminism har många betydelser

Olika definitioner av ordet feminism och en definition av antifeminism:

Svenska Akademiens ordlista - rörelse för jäm­ställdhet mellan kvinnor och män.

Svensk ordbok - (åsikts)riktning som strävar efter att förbättra kvinnans ställning i sam­hället och upp­nå jäm­ställdhet mellan könen; vanligen i organiserad form.

Wikipedia - Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män och där feminismen verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter. Vissa av rörelsens rötter kan spåras till 1700-talet och har sedan dess funnits i en rad olika gestalter. Fram till början av 1900-talet användes begreppen kvinnorörelsen eller kvinnorättsrörelsen.

Ordet feminist var ursprungligen ett nedsättande uttryck för att beskriva kvinnor som inte anpassade sitt beteende till rådande könsnormer. Ordet användes även om kvinnliga egenskaper hos män. Benämningen togs dock över av kvinnorörelsen vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. Från ursprunget i upplysningstidens frihetstankar och den franska revolutionen har feminismen vuxit till att idag bli en betydande politisk ideologi.

Nationella sekretariatet för genusforskning (Sverige) - Feminism kan både förstås som en ideologi som har som målsättning att alla oavsett kön ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter, och som en politisk och aktivistisk rörelse som arbetar för att uppnå denna målsättning. Feminism utgår från en förståelse av verkligheten där män som grupp är överordnad kvinnor som grupp och att detta är en ordning som behöver förändras.

Även om många som definierar sig som feminister kanske delvis kan hålla med om denna beskrivning så tar sig feminism och feministisk praktik mycket olika uttryck beroende på vem, var och när frågan diskuteras. Det finns många olika feministiska inriktningar, därför kan det ofta vara mer korrekt att prata om feminismer, än om feminism.

Antifeminism enligt Wikipedia - Rörelser som står i opposition till feminism.

Antifeminism har tagit sig olika uttryck över åren. Vid sekelskiftet 1800/1900 var en central fråga kvinnorösträtten medan antifeminister vid sekelskiftet 1900/2000 reagerade på feministiska teorier om könsmaktsordning och intersektionalitet.

Antifeminism ifrågasätter feministiska teorier kring patriarkatet och uttrycker att kvinnors olägenheter i samhället antingen är överdrivna eller falska. Eller att feminism uppmuntrar misandri samt att dess mål är att skada och förtrycka män.

Enligt Raidna handlar det om att ge alla mänskor bättre möjligheter.

Så jag får fortsätta att vara manlig?

- Ja. Feminism är aldrig att ta bort något från någon.

Jag är säker på att ingen av de hundra mor- och farmödrarna jag har intervjuat kommer att delta i marschen.― Pamela Maran, författare

Jag tar mig till staden Rakvere hundra kilometer öster om Tallinn för att se hur bilden av feminismen ser ut här.

Där möter jag Pamela Maran, en ung kvinna som precis har givit ut en bok med titeln Eesti vanaemade lood ja salatarkused.

Fritt översatt blir det ungefär ”Estniska mor- och farmödrars berättelser och hemliga visheter”. Det är en bok med personporträtt av 100 äldre estniska damer.

"Ingen regering i historien har löst alla problem"

- Den äldre generationens kvinnor är så anspråkslösa att det var svårt att få dem att ställa upp på intervjuer för min bok, säger Maran. Jag är säker på att ingen av dem kommer att delta i marschen.

Hon tror inte heller att någon av de hundra damerna hon har intervjuat är intresserade av det som idag kallas jämställdhet mellan könen.

- Jag tror inte de tänker i sådana banor. De har varit med om så mycket, som kriget och deporteringarna.

En tavla som föreställer en kvinna från mitten av 1900-talet.
Kvinnor och män upplever oftast livet på olika sätt. Varför det är så är fortfarande en obesvarad fråga. En tavla som föreställer en kvinna från mitten av 1900-talet. Bild: Gustaf Antell feminism,feminister,kvinnor,Våld mot kvinnor,kvinnors rättigheter

Men det är möjligt att Marans eget ointresse för samhällsaktivism påverkar hennes tolkning av pensionärsdamernas intresse för jämställdhet och feminism.

Åtminstone hade hon inte själv tagit upp frågan om jämställdhet i någon av sina intervjuer.

Maran är själv mycket skeptisk mot Kvinnomarschen. Dels ifrågasätter hon demonstrationer som fenomen.

- Såna här marscher har en tendens att väcka mer agg än sympati. I synnerhet om allmänheten redan har en negativ bild av ämnet.

En affisch med en sportande kvinna som springer.
Många i Estland tycker att kvinnor måste kämpa lite hårdare och våga ta för sig. En affisch med en sportande kvinna som springer. Bild: Gustaf Antell Rakvere,Estland,jämställdhet,jämlikhetspolitik,Jämlikhet mellan könen,Jämställdhetsplan

Och dels tror inte Maran på att jämställdhetsproblem kan lösas på samhällsnivå.

- Om du vill lösa ett problem så måste du börja ifrån dig själv, på individnivå. Eller så måste du åtminstone ha ett positivt budskap.

Hon lyfter fram sin egen bok som exempel. Hon valde att låta 100 äldre damer berätta om sina liv och erfarenheter - och, påpekar hon, helt utan politisk agenda.

- Jag ville bara höra de här berättelserna nu eftersom det är för sent om tjugo år.

För Maran har hon genom sin bok visat gott exempel för sin egen dotter.

- Borde jag ha ordnat en demonstration för att uppmana mänskor att lyssna på våra far- och morföräldrar i stället?, frågar hon retoriskt.

Pamela Maran med Rakvere kyrka i bakgrunden
Pamela Maran. Pamela Maran med Rakvere kyrka i bakgrunden Bild: Gustaf Antell Estland,Rakvere,Pamela Maran

Marans syn på jämlikheten är mycket vanlig i dagens Estland. Vill du förbättra dina villkor måste du själv göra något. Det hjälper inte att skylla på samhället.

Nyckeln är att fostra sig själv och nästa generation så att kvinnorna lär sig att ta för sig lika bra som männen.

- Den äldre generationens kvinnor har varit väldigt dåliga på att stå upp för sina egna intressen, menar Maran.

Kvinnor har varit väldigt dåliga på att stå upp för sina egna intressen― Pamela Maran, författare och förläggare

Kadi Viik däremot är övertygad om att politiken har en avgörande betydelse i kampen för ökad jämlikhet mellan könen.

- Vi har hyfsat många kvinnor i regeringen nu, jämfört med något år tillbaka, säger hon, men i parlamentet har det inte rört på sig under de senaste 20 åren. Det är fortfarande lite över 20 procent kvinnor.

Inför marschen har Viik och de andra arrangörerna försökt nå kvinnor i de olika politiska partierna för att få dem att engagera sig.

- Vi vill få ut budskapet att vi behöver mer kvinnor. Vi vill att folk ska rösta på kvinnor, men jag tror inte att budskapet tilltalar alla partier.

Själv har jag satt mitt mål på tvåhundra, men jag hoppas att vi kommer att spräcka det― Kadi Viik om hur många personer hon tror att kommer delta i marschen.

Den stora frågan är då hur många personer som kommer att dyka upp på kvinnomarschen i Tallinn?

Esterna är av tradition skeptiska mot politiska demonstrationer och så här mitt i vintern låter en marsch genom Tallinns centrum nästan kontroversiell oberoende av tema.

En misslyckad demonstration knäcker inte feministerna

- Jag tror vi har 400 personer som har lovat att komma och över 1200 som är intresserade på Facebook, säger Viik och erkänner att hon inte vet hur hon ska tolka de siffrorna.

Hon har satt 200 personer som sitt mål.

- Men jag hoppas att vi spränger det.

Liisi Raidna är inte bekymrad över hur lördagen går.

- Jag har varit på demonstrationer då vi bara har varit en handfull personer, men jag ger inte upp. Jag tror på feminismen.

Stickning passar bra också för feminister. Jag tror inte att män och kvinnor i grunden är så olika, men vi växer upp med olika erfarenheter och det gör att vi kan få olika intressen― Kadi Viik

Jämlikheten mellan könen i Estland i siffror

Källa: Estlands socialministerium. Siffrorna är från år 2017.

Sysselsättningsgraden för kvinnor i åldern 20-49 med minst ett barn i åldern 0-2 är 33,8 procent. Motsvarande siffra för män är 92,3 procent.

30,8 procent av alla företagare kvinnor.

Andelen kvinnliga chefer har stigit från 33 procent år 2013 till 39 procent år 2017.

År 2016 tjänade estniska kvinnor i medeltal 25,3 procent mindre än vad män i medeltal tjänade. Motsvarande siffra i Finland var då 17,4 procent. EU-medeltalet var 16,2 procent. I Rumänien är det officiella så kallade lönegapet minst i Europa, 5,2 procent.

År 2016 svarade 95 procent av esterna i en opinionsundersökning gjord av TNS Emor att våld i hemmet måste fördömas. Samtidigt tycker 49 procent att offren för våld i hemmet delvis är skyldiga till våldet. 42 procent ansåg att kvinnliga våldtäktsoffer som klär sig i korta klänningar åtminstone i någon mån får skylla sig själva.

I en liknande opinionsundersökning år 2014 ansåg 54 procent av esterna att prostitution är våld mot kvinnor, medan 26 procent ansåg att prostitution är nödvändigt för att det hjälper män att motverka stress och lätta på sexuella spänningar.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes